Vi matas ständigt av rekommendationer om hur vi ska äta, träna, klä oss och leva för att uppnå bästa möjliga hälsa. Men det finns också mycket skrämsel runt olika symtom som kan härröras till en dold sjukdom.
Det är förstås inte lätt att leva upp till alla hälsomål och förväntningar och unga kvinnor är de som mår sämst av hälsohetsen och känner ångest.
En Sifo-undersökning visade att av fem som svarade på frågor i enkäten upplevde hälsoångest minst några gånger per år.
Var fjärde person av de som känner hälsoångest upplever att ångesten har ökat under det senaste året, och bland kvinnor har ångestkänslorna ökat mer, jämfört med hos män.
Hälsoappar och pulsklockor styr vårt liv
Definitionen för hälsoångest har sitt ursprung i en oro för att drabbas av ohälsa eller att man har en sjukdom som man inte känner till. Det kan handla om att man tolkar fysiska eller psykiska symtom som tecken på en allvarlig sjukdom. En del gånger fall kan det också bidra till att man lägger sig till ett undvikande beteende där man inte går på ett bokat vårdbesök, men också andra situationer som skulle kunna utlösa ångest.
Annika Svedberg, som är chefsapotekare på Apotek Hjärtat säger:
– Det är såklart bra att vara uppmärksam på sitt hälsotillstånd för att upptäcka eventuella symtom på sjukdomar, samt för att främja sunda vanor. Men när uppmärksamhet övergår i oro eller ångest kan livet begränsas och välmåendet påverkas negativt.
Utbudet av hälsoappar och klockar som mäter steg och puls gör oss ständigt medvetna om hur vi sköter oss. Ett dåligt samvete över att inte uppnå målen kan skapa hälsoångest.
– Om man upplever ett konstant behov av att söka hälsorelaterad rådgivning, eller om funderingar kring ens hälsa bidrar till ångest, är det viktigt att gå till botten med detta. Oftast går ångest att lindra på egen hand, men vid återkommande besvär bör man söka professionell hjälp. Till exempel kan rådgivning som KBT vara en effektiv behandlingsmetod mot hälsoångest, säger Annika Svedberg.
Om undersökningen: Den har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Apotek Hjärtat och bygger på 4 232 intervjuer med allmänheten 18-79 år i Sverige. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 17-31 juli 2023.
Undersökningens resultat i korthet:
- Var femte person (19 procent) drabbas av hälsoångest minst några gånger i månaden.
- Det är främst unga kvinnor i åldern 18–29 år som drabbas av hälsoångest. Bland kvinnor i åldern 18–29 år uppger var tredje (32 procent) att de drabbas av hälsoångest minst några gånger i månaden.
- Var fjärde person (25 procent) upplever att deras hälsoångest har ökat under de senaste 12 månaderna.
- Bland kvinnor i åldern 50–64 år upplever närmare var tredje person som har upplevt hälsoångest (31 procent) att den har ökat under det senaste året.
- Sju av tio personer (69 procent) uppger att de vänder sig till 1177 för att få råd/svar på hälsorelaterade frågor. Varannan person uppger även att de vänder sig till Google eller annan sökmotor (49 procent), samt till vårdcentralen (48 procent). Nära var tredje (32 procent) vänder sig även till sin familj, sina vänner eller nära anhöriga.
- Var sjunde person (14 procent) uppger att de vänder sig till apotek för att få råd/svar på hälsorelaterade frågor.