Långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterade besvär har ökat stadigt i västvärlden. En del av dessa sjukskrivningar beror på allvarliga utmattningssymtom, till följd av ihållande stress kopplat till arbetet.
Viktigt att finna mening i tillvaron
En ny avhandling från Uppsala universitet omkullkastar nu dock uppfattningen om hur man bäst bör behandla utmattningssyndrom. En traditionell sådan behandling, med fokus på återhämtning och vila, riskerar nämligen att bli utdragen och göra personen i fråga passiv, enligt forskarna. Istället föreslår avhandlingen en terapimodell som fokuserar på att den utmattade personen ska finna mening i tillvaron.
Jakob Clason van de Leur, som disputerat i psykologi och jobbat med patienter som har utmattningssyndrom under tio års tid, understryker att det faktiskt saknas evidensbaserade modeller för psykologisk behandling av utmattningssyndrom.
–Tankarna leds lätt in på att utmattningspatienter främst ska prioritera att vila och ta det lugnt, men ett för ensidigt fokus på återhämtning kan leda till en passiv tillvaro som är lätt att fastna i och i stället bli skadlig över tid, säger han till sajten Forskning.se.
Istället för en behandling som tidigare har pågått i ett år så jobbar Jakob nu istället med ett digitalt program som pågår i tolv veckor.
LÄS OCKSÅ: Yoga har god effekt vid utmattningssyndrom
Utmattning tecken på existensiell kris
Det kortare programmet bygger på ACT (Acceptance and Commitment Therapy); en modell som ser på utmattningssyndrom som en existentiell kris som beror på att patienterna känner brist på meningsfullhet i livet. Kanske har den utmattade personen haft ett behov av kärlek och gemenskap eller en tydligare roll på sin arbetsplats.
Den nya behandlingen har hittills testats i en pilotstudie med 26 patienter som fått KBT-behandling online, som man sedan följt upp genom videosamtal och chatt med psykolog, samt stöd för att komma tillbaka till jobbet. Även om studien är liten så visar den på liknande resultat som en sex månader lång behandling. Något som innebär att behandlingen kan bli tillgänglig för fler patienter, menar Jakob Clason van de Leur.
Källor: Forskning.se och studien ”Psychological Treatment of Stress-Induced Exhaustion Disorder: Towards a Contextual Behavioral Approach”