Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Närbild på personer i skräddarställning

Yoga har god effekt vid utmattningssyndrom

Yoga kan vara till stor hjälp för de som lider av eller är på väg att drabbas av utbrändhet visar ny forskning från Karolinska institutet. Enligt avhandlingen hade yoga bättre effekt än både KBT och mindfulness.

Yoga är ett system med bland annat kroppsställningar, andningsövningar och meditation, som kan användas för att ta hand om sig själv och öka sitt fysiska, mentala och känslomässiga välmående. Yoga finns i stora delar av västvärlden och uppskattas för sina goda effekter hos både friska och sjuka.

Intresset för yogans gynnsamma effekt ökar

Det finns idag ett ökande intresse att utvärdera om och hur yoga skulle kunna användas som behandling för olika tillstånd och sjukdomar. Utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som orsakas av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Det kännetecknas bland annat av mental och fysisk utmattning, sömnstörningar och kognitiva problem. Sjukskrivningstid och rehabilitering blir ofta lång och många har en ökad stresskänslighet länge efteråt. Återfall är vanligt och en viissa blir aldrig helt bra. Samhällskostnaderna och lidandet är stort och det finns få, evidensbaserade behandlingar. Inga biomarkörer används idag som hjälp i arbetet med dessa patienter.

LÄS OCKSÅ: Sugen på yoga? Så väljer du rätt kläder och utrustning

Studerat personer med utmattningssyndrom

Astrid Grensman, doktorand på sektionen för allmänmedicin och primärvår har skrivit avhandlingen “Traditional yoga and clinical burnout: Quality of life and biomarkers before and after treatment”. Hennes avhandling handlar om situationen för sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom och hur de skattar sin livskvalitet före och efter fem månaders behandling med yoga. Livskvalitet speglar patientens syn på sin sjukdom och hur den påverkar deras liv i stort och smått och kan förutsäga om man blir sjuk eller sjukskriven längre fram. Avhandlingen fokuserar också på om det finns möjliga biomarkörer det vill säga ämnen i blod och urin, exemplevis kortisol och adrenalin som skulle kunna användas för att ställa diagnos och utvärdera behandlingseffekt hos dessa patienter.

 

LÄS OCKSÅ: Svensk studie: Stora fördelar med yoga för fångar

Yoga bättre än KBT

I en artikel på KIs nyhetssida berättar Astrid Grensman att de fann att sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom över lag hade dålig livskvalitet som påverkade alla delar av deras liv. Livskvaliteten var enligt Astrid Grensman sämre än förväntat och i nivå med livskvaliteten hos patienter med till exempel svår psykiatrisk sjukdom, trots att de nyligen varit friska och arbetat heltid. Det visade sig att fem månaders behandling med yoga hade bättre effekt än kognitiv terapi och mindfulness på flera av de områden av livskvalitet som undersöktes. I alla behandlingsgrupperna sågs stora skillnader i livskvalitet efter fem månader med flest signifikant ökningar i traditionell yoga. Något som enligt Astrid Grensman troligen åtminstone delvis är en effekt av behandlingen men det krävs mer forskning för att bestämt kunna säga detta. De fann även biomarkörer som är intressanta att undersöka vidare för att eventuellt kunna användas för diagnostik och utvärdering av behandlingseffekt.

LÄS OCKSÅ: Vetenskapligt bevisat – yogisk andning hjälper koncentrationen

Hoppas öka medvetenheten om utbrändhet

Avhandlingen lyfter fram allvaret i situationen för utbrända som visade sig ha kraftigt nedsatt livskvalitet på alla områden. Det är viktigt att dessa patienter fångas upp tidigt och Astrid Grensman hoppas att fynden kan leda till ökad medvetenheten inom sjukvården om svårighetsgraden i stressrelaterade tillstånd som utmattningssyndrom. Dessutom visar de att yoga troligen har effekt på livskvaliteten och skulle kunna användas både som behandling och förebyggande för dessa patienter.

Kommer fortsätta studera yoga

Astrid Grensman kommer fortsätta forska om traditionell yoga och stressrelaterade sjukdomar med utmattningssyndrom och vill fortsätta utforska den traditionella yogas möjligheter som självhjälp och som behandling för olika tillstånd och sjukdomar. Hon vill också fortsätta att undersöka situationen för patienter med utmattningssyndrom och stress samt om de biomarkörer som vi hittat kan användas för att lättare och säkrare ställa diagnos och utvärdera effekten av behandling.

Av redaktionen

Källa: Karolinska institutet


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

 

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.

Kvinna före och efter viktnedgång

Så gjorde Mam Zuta sin fantastiska hälsoresa

Hälsa

I januari 2018 vägde Mam Zuta 100,5 kilo. Värken i kroppen gjorde att hon hade svårt att fungera i sitt vardagsliv. Då bestämde hon sig för att nu fick det vara nog. Hon började en hälsoresa som idag landat i 56 kilo och en kropp som många drömmer om.

 

flaskor och glas med fläder

Flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

Sara Nomberg, hudvårdsexpert

Sara Nomberg: ”Jag är min egen försökskanin”

Hälsa

Hon är bara 30 år, men har redan drivit sitt eget hudvårdsmärke i över tio år. Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg är eldsjälen som långt före de flesta andra förstod fördelarna med ekologisk hudvård. Men livet började på tuffast möjliga vis för Sara, som var nära att inte överleva barndomen.

kvinna vid träd

Matilda fann hormonbalans – slapp akne och PMS

Hälsa

När Matilda Lundqvist kom in i puberteten fick hon problem med akne. Hon provade den ena behandlingen och krämen efter den andra, men inget hjälpte mer än för stunden. Till sist hittade hon ett tillskott med ren bidrottninggelé. På bara några månader var hennes hy i princip problemfri.

 

händer tar på ett knä

Inflammation – en fiende som kan bli din vän

Leder

Inflammation förknippas oftast med något negativt, men vi behöver inflammation för att läka skador och infektioner. Att däremot gå med en låggradig inflammation under en längre tid ökar risken för sjukdom, menar överläkaren Stefan Branth. Gurkmeja och boswellia är två örter som kan hjälpa kroppen att nå balans och läka inflammation.

äldre par promenerar

Fler hjärtinfarkter kopplas till låg inkomst

Hälsa

Det forskas mycket på hjärt-kärlsjukdomar eftersom det är ett stort problem i samhället. Nu visar en ny svensk avhandling, som omfattar runt 30 000 personer, att det finns en tydlig koppling mellan risken att få fler hjärtinfarkter och låg inkomst.