Krånglande mage, sura uppstötningar och magkatarr? Magproblem blir allt vanligare och idag har var och varannan svensk problem med matsmältning, näringsupptag och en stressad mag- och tarmkanal. Zarah Öberg, näringsexpert på Kurera, förklarar hur vår mage och tarm fungerar samt hur dess funktioner kan störas och problem uppstå.
Stress, hårt processad mat och oharmoniska måltider med dåligt tuggad mat är bara några av orsakerna till en krånglande mage. Andra orsaker kan vara biverkningar efter läkemedelsbehandling eller felbehandling av en mage i olag. Magkatarr och sura uppstötningar behandlas till exempel ofta med H2-antagonister eller protonpumpshämmande läkemedel, som istället för att hjälpa, snarare förvärrar symtombilden. För att förstå varför magen krånglar börjar vi med matsmältningen som utgör en viktig del i en fungerande mage och tarm.
Matsmältning kolhydrater
Vår matsmältning är beroende av olika funktioner för att fungera optimalt. Redan i munnen börjar maten att spjälkas, då matmassan blandas med saliv och det enzym som skall bryta ner kolhydrater, amylas. När maten sväljs mer eller mindre hel och inte tuggas noga, så uteblir denna effekt och kolhydraterna passerar vidare i mag-tarmkanalen i osmält tillstånd. Väl nere i tunntarmen kan kolhydraterna spjälkas med hjälp av amylas som frisätts i mindre skala från bukspottkörteln, men detta förutsätter ett fungerande och friskt organ. Dåligt tuggad mat i kombination med en försämrad och trött bukspottkörtel ger problematik längre ner i tarmsystemet, då smälta kolhydrater jäser i tarmen och ger upphov till candidaöverväxt, gaser och dålig tarmflora.
Matsmältning protein
När maten passerat munhålan och kommer ner i magsäcken, frisätts det enzym som skall bryta ner proteiner, pepsin. Detta enzym frisätts tillsammans med saltsyra och intrinsic factor, ett protein som binder upp B12. Om du behandlas med protonpumpshämmande läkemedel och på så vis utsöndrar mindre mängd av saltsyra, minskar även frisättning av pepsin och intrinsic factor, med resultatet att du inte bryter ner protein på ett bra sätt och att du inte heller kan binda upp det B12 som finns i den mat du äter. Resultatet blir B12-brist och osmälta proteiner, samt brist på aminosyror eftersom osmälta proteiner inte kan tas upp av tarmens slemhinna.
Saltsyra skall, utöver att bidra till spjälkning av maten, eliminera bakterier, parasiter och andra ämnen som är viktigt att inte få ner i tarmen. Vid låg saltsyraproduktion passerar dessa mikrober och mindre bra ämnen vidare och huserar sedan i tarmen. Osmälta proteiner ger upphov till dåliga bakterier som producerar gifter, så kallade endotoxiner.
Matsmältning fett
Den tredje energikällan, fett, behöver också spjälkas för att kunna tas upp i tarmen. Denna process sker i början av tarmen med hjälp av galla som produceras i levern, transporteras via levergången till gallblåsan och vidare via gallgångarna till tunntarmen. Att denna process skall fungera förutsätter att vi har en fungerande lever, att vi har en galla som kan portionera ut gallan, att vi har fria lever- och gallgångar samt att vi har rätt material till att producera galla i levern. Galla tillverkas av gallsalter, kolesterol, hormoner, vatten och gallfärgämnen, vilket förutsätter en fungerande produktion av kolesterol i levern. Kolesterolsänkande läkemedel skapar på så vis problem, inte bara för Q10-produktionen och immunförsvaret, utan även i gallproduktion och förmågan att spjälka och ta upp fetter.
Vikten av enzymer
Hela vägen i vårt matsmältningssystem finns goda bakterier och enzymer som hjälper kroppen i dess spjälkning och som är en förutsättning för ett fungerande näringsupptag och en frisk mag- och tarmkanal. Enzymer är proteiner som katalyserar, det vill säga ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner och i detta fall verkar de för nedbrytning av den mat vi äter. Genom att ha god frisättning av enzymer eller komplettera med dessa via tillskott, smälts maten på ett bra sätt och kan lättare sugas upp av tarmslemhinnan. För produktion av enzymer krävs aminosyror, vilket innebär att en försämrad nedbrytning av protein och således mindre upptag av aminosyror i förlängning ger en sämre enzymproduktion. Här finns en av förklaringarna till varför dålig matsmältning oftast blir en ond cirkel som kan vara svår att bryta.
Vikten av bakterier
Goda bakterier behövs överallt, både hos människan och i naturen. Vi behöver dem för att smälta maten och för att ha en god tarmflora och ett fungerande immunförsvar. Goda bakterier hjälper tarmens slemhinna att vara frisk och ser bland annat till att hålla nere inflammatoriska processer. När tarmfloran hamnar i obalans på grund av stress, dåligt smält mat eller på grund av gifter, så kan vi inte längre hålla nere inflammation, och har inte längre ett optimalt immunförsvar. I första skedet visar sig detta genom ett försämrat näringsupptag, men i förlängningen kan inflammatoriska processer, läckande tarm, överväxt av candida, tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och Ulcerös kolit utvecklas. Vid mindre tydlig symtombild kategoriseras besvären oftast som IBS, som sedan utvecklas vidare om inte orsaken till matsmältningsproblemen korrigeras.
Allergener och god tarmflora
Vad stör då matsmältningen? Många av oss tål inte starka allergener, som soja, mjölkprotein och gluten. Främsta anledningen är inte att dessa livsmedel är dåliga i grunden, utan att de har förändrats och modulerats av industrin. Exempelvis så har vete långt mycket högre halter gluten idag än tidigare och när man eliminerar fett från mjölkprodukter, eliminerar man även de enzymer som krävs för att bryta ner laktos och mjölkprotein. I kombination med dålig tarmflora och oförmåga att själv producera tillräckligt med enzymer, så klarar inte kroppen att bryta ner dessa ämnen och det skapas slemhinnereaktioner i tarmkanalen. Att välja kost utan allergener kan vara en väg, men att rensa upp och bygga upp tarmen så att den fungerar som den ska är en förutsättning för ett långsiktigt resultat. De som har en tarmsjukdom blir oftast bättre när de tar bort allergener och kött eftersom de inte kan bryta ner dessa. Det optimala är dock att korrigera matsmältningen för att få den att fungera som den ska, istället för att bort allt det som stör. Däremot så är det en god idé att eliminera dessa under läkningstiden, samt att undvika processade livsmedel, oekologiskt kött, sockerrika produkter och allt för mycket fruktos.
Inflammation och god tarmflora
Vi är också i behov av en god tarmflora, då främst L. Casei, en probiotisk stam som finns i mjölksyrade och fermenterade livsmedel, för att hålla nere inflammatoriska processer i tarmen. En god tarmflora är därför nödvändigt för att motverka flera olika tarmsjukdomar. I dagens processade livsmedel är förekomsten av probiotiska bakterier väldigt låg.
Brist på goda bakterier
Bra tillgång till goda bakterier är nödvändigt för att kunna smälta maten, ha en frisk tarm och ett fungerande immunförsvar. Brist på goda bakterier uppstår av flera orsaker. Dels på grund av vår användning av antibiotika, då den sortens läkemedel inte bara tar död på dåliga bakterier utan även på de som är bra för oss. Efter en antibiotikakur bör man komplettera med probiotiska bakterier under minst sex månader. Att vi processar en stor del av våra livsmedel för att eliminera dåliga bakterier skapar också en disharmoni i vår mage och tarm. Vid magproblem är ett bra probiotikatillskott nödvändigt, och då helst med ett brett spektra och en god balans mellan de olika stammarna.
Av Zarah Öberg
Läk tarmslemhinnan
En dålig tarmslemhinna läker du främst genom att eliminera orsakerna till problemet. Börja med att städa upp och rensa ut. Därefter kan du läka slemhinnorna med antingen L-glutamin, en aminosyra som produceras i en frisk tarm, eller lakritsrot. Om din tarmproblematik är stressrelaterad och du har inflammatoriska processer bör du komplettera med binjurestöd, eftersom god frisättning av kortisol är nödvändigt för att hålla nere inflammationen och för tarmens rörelser. Komplettera med probiotiska bakterier, matsmältningsenzymer, zink för slemhinnan och läkningen, magnesium för avslappning samt omega-3-fettsyror för en antiinflammatorisk påverkan, som smörjning av matmassan och för produktionen av galla.