Guide: Så tolkar du ditt sköldkörteltest

Idag är det World Thyroid Day, en dag som uppmärksammar sköldkörtelsjukdomar som är ett växande problem världen över. Framförallt hos kvinnor. Ett blodprov, andra undersökningar och en kartläggning av symptom visar på om sköldkörteln fungerar eller inte. Här får du veta hur du ska tolka ditt blodprov.

Symptombilden vid sköldkörtelrubbning är ofta diffus och vag, tar lång tid att utvecklas och blandas enkelt samman med exempelvis depression, utmattningssyndrom eller övergångsbesvär. Vid hypotyreos finns det till exempel sällan tydliga besvär initialt. Vid ett läkarbesök är det därför av vikt att man delar med sig av hela sin symptom- och sjukdomsbild för att läkaren ska kunna ta hänsyn till alla parametrar vid bedömning, eventuell diagnos och behandling.

Så ställs en diagnos
Om man misstänker att sköldkörteln inte fungerar som den ska bör man boka ett läkarbesök på sin vårdcentral eller göra en hälsokontroll. Ett blodprov visar om man har problem med sköldkörteln eller inte. De blodmarkörer som är kopplade till sköldkörtelns funktion och man mäter är TSH, Fritt T4, Fritt T3, Anti TPO och TRAK.

Vad visar de olika blodproverna?
TSH står för tyreoideastimulerande hormon och produceras i hypofysen. Detta hormon stimulerar sköldkörteln till att i sin tur producera hormoner, framförallt T4 (tyroxin) samt mindre mängder av T3 (trijodtyronin). Hypofysen och sköldkörteln reglerar varandra så att produktionen av hormoner hålls i balans. T4 bildas endast i sköldkörteln och ombildas till T3 i bland annat levern. Man mäter dessa värden via blodprov i och med att hormonerna till stor del är kopplade till proteiner i just blodet i en fri, obunden form. Därför kallas blodmarkörerna fritt T4 och fritt T3 och de är dessa som är av intresse att mäta som underlag för att fastställa diagnos.

Anti TPO, är på svenska antikroppar mot tyreoideaperoxidas. De nämns även som tyreoperoxidas-antikroppar som då förkortas TPOAk. Tyreoidea betyder sköldkörtel på latin och som namnet antyder är detta en antikropp som finns i blodet och som angriper sköldkörteln med nedsatt funktion som följd. TRAK står för TSH-receptorantikroppar eller tyroideastimulerande hormon-receptorantikroppar. Även denna är en antikropp som anfaller sköldkörteln.

LÄS OCKSÅ: Hur står det till med sköldkörteln?

Jämförs mot referensvärden
När man får sina resultat av blodanalysen jämförs de mot referensvärden. Det är ett intervall som visar var ett ”normalt” värde bör ligga och genom detta kan du se om du ligger högt eller lågt. Man använder referensvärden för att kunna jämföra sina exakta värden med de värden som är uppmätta i en normal population, det vill säga ett stort antal människor som har analyserats för just denna blodmarkör. Dessa referensvärden är framtagna genom forskning och används av den svenska sjukvården. Läkaren behöver alltid göra en unik bedömning från person till person, då sköldkörtelsjukdomar inte tar sig exakt samma uttryck för alla patienter.

LÄS OCKSÅ: Nadja gick från sköldkörtelsjuk till frisk

Så tolkar du ditt resultat

TSH
Om du har ett högt värde ger hypofysen ifrån sig för mycket TSH och detta kan leda till att sköldkörteln i sin tur ger ifrån sig för lite av T4 och T3 och detta kan indikera hypotyreos (dock inte i samtliga fall). Lågt värde av TSH från hypofysen leder till att för mycket sköldkörtelhormoner släpps ut, detta pekar mot hypertyreos, även om det finns undantag. Läkaren behöver också jämföra de olika proverna då olika kombinationer av värden kan ha olika betydelse. Kombinationen av hög halt av TSH och låga halter av sköldkörtelhormon är ofta typiskt för hypotyreos.

Fritt T4
Vid hypertyreos kan man se höga värden av tyroxin (T4) i blodet och vid hypotyreos är förhållandet det omvända, här ser man låga värden av T4 i blodanalysen. Under graviditetens sista trimester uppmäts vanligtvis låga värden av T4, detta betraktas som normalt.

Fritt T3
Höga värden indikerar hypertyreos och låga värden pekar mot hypotyreos. Låga värden av T3 uppstår sent i sjukdomsförloppet, så detta kan tyda på att du haft problemet under en längre tid.

Anti TPO
Blodmarkören Anti TPO indikerar om man är i riskzonen för en autoimmun tyreoideasjukdom det vill säga att det finns antikroppar i blodet som attackerar sköldkörteln. Ett högt värde kan innebära risk för just en sådan sjukdom. Ett lågt värde är det normala tillståndet och innebär att risken för att du har en sådan sjukdom är liten.

TRAK
Även blodmarkören TRAK är en antikropp som anfaller sköldkörteln och förekomsten av denna pekar mot en autoimmun tyreoideasjukdom. Höga värden indikerar Graves sjukdom. Även låga värden kan dock förekomma även vid Graves sjukdom även om det är ovanligt. Under en graviditet kan TRAK antikropparna vara skadliga för fostret.

LÄS OCKSÅ: 11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem

Helhetsbedömning för rätt diagnos
Diagnos ställs av en läkare genom att kartlägga symptom, livshistorik och genom olika undersökningar och prover. Läkaren känner på sköldkörteln och avgör om den är förstorad och man kan då gå vidare med ultraljudsundersökning och cellprov. Ibland görs även lungröntgen eller datortomografi för att undersöka om den förstorade körteln trycker på luftstrupen bakom bröstbenet. Dessa undersökningar kompletteras med blodprover för att fastställa diagnos. Resultatet från blodproverna behöver analyseras av läkare och vägas samman med övrig information om patienten. Olika kombinationer av värden kan ha olika betydelse och höga respektive låga värden stämmer inte alltid överens med majoriteten utan kan avvika för en specifik individ.

Av Johanna Gustafsson

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!