Hälsoprofilen Bertil Wosk: ”Dagens mjölk är inte nyttig”

Kurera, Uppsala Nya Tidning, Dagens Nyheter, Svt, TV4 – med många fler. I förra veckan debatterades ämnet mjölk flitigt apropå en ny studie om att mjölk inte ger starka ben utan tvärtom ökar risken för frakturer – och tidig död.
Nu ger sig även hälsoprofilen Bertil Wosk in i debatten.
– Dagens mjölk är inte nyttig. Den har definitivt spelat ut sin roll. Folk kommer att leva friskare och längre om de undviker mjölk, skriver han.

Det finns många samverkande orsaker till varför dagens mjölk inte är bra.
En vanlig svensk ko gav på 1500-talet i genomsnitt 400 kilo mjölk per år. Runt år 1800 mjölkade en ko i södra Sverige i snitt cirka 600 kilo per år och vid 1800-talets slut var motsvarande siffra cirka 1 000 kilo per år. År 2007 var det drygt 9 000 kilo mjölk per år (referens Anna Dahlström 2006 Betsmarker, djurantal och betestryck 1620–1850: Naturvårdsaspekter på historisk beteshävd i Syd- och Mellansverige. CBM:s skriftserie nr 13. Avhandling vid Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-89232-21-1.)
För att få en sådan utveckling av mjölkproduktionen har man naturligtvis bedrivit hård avel men även ändrat fodret. Djuren får ofta juverinflammationer eftersom deras juver är mycket tyngre än de är konstruerade för. Då får de antibiotika.

Pastöriserad mjölk inte lika hälsosam – och homogeniserad mjölk ännu värre
Att pastörisera mjölken förändrar den också till en annan produkt som inte är lika hälsosam. Men man kan ju bli sjuk av bakterier i mjölken? Ja, men det har inte varit ett stort problem historiskt sett. Det är mest myndigheters iver att göra vår miljö så steril som möjligt. Opastöriserad mjölk innehåller en mängd antibakteriella ämnen som förstörs vid pastöriseringen. Många proteiner förändras också på ett negativt sätt. Men myndigheterna tittar inte på detaljerna utan bara på totala mängden proteiner fett etc och då har ingenting negativt hänt.
Att sedan homogenisera mjölken gör den ytterligare sämre.
Allt detta har lett till att mjölk idag inte är samma livsmedel som det var för hundra år sedan. I Indien där korna inte har avlats på detta sätt och inte heller mjölkar lika mycket så finns i stort sett ingen mjölk allergi.

Svenskar dricker mest mjölk men har högst antal bensköra
Skyddar mjölk mot benskörhet? Nej, det är känt sedan länge att i Sverige och Finland, där man dricker mer mjölk än i alla andra länder i världen, har högre frekvens av benskörhet än andra länder. Djur med kraftig benstomme, till exempel kor och hästar dricker inte mjölk, de äter gräs. Mjölk innehåller visserligen mycket kalcium men är en dålig kalcium källa eftersom människor vid cirka sju års åder tappar det enzym som kan utvinna kalcium ur kalciumfosfat i mjölken.

Inte brist på kalcium som ger benskörhet
Det är inte heller brist på kalcium som är orsaken till benskörhet, utan brist på vitamin K2, vitamin D3, magnesium och en del andra mineraler, samt ett överskott av östrogen. Intressant nog så har vi sedan mitten på 1900-talet matats med propaganda från mjölkindustrin om att vi behöver minst en halv liter mjölk per dag. Brödindustrin har sagt att vi behöver 6-8 skivor bröd per dag och läkemedelsindustrin har sagt att kvinnor behöver syntetiskt östrogen. Allt detta har visat sig vara fel och har bidragit till att benskörhet skenat.

Förr i tiden fyllde mjölken ett behov
Behöver människan dricka mjölk? Nej, kalcium finns rikligt och lättupptagligt i bland annat gröna bladgrönsaker, nässla, groddade linser, mandel, paranötter, sesamfrön, solrosfrön plus olika alger som arame, dulse, hijiki, kelp och wakame. I sesamfrön finns betydligt mer kalcium än i mjölk.
Dagens mjölk är inte nyttig. Den har definitivt spelat ut sin roll. Folk kommer att leva friskare och längre om de undviker mjölk. Förr i tiden när det inte fanns mycket grönsaker i Sverige och då mjölken var mer naturlig och opastöriserad fyllde den ett behov.

Även barn klarar sig utan
Själv dricker jag inte mjölk sedan cirka 40 år. Vad bör man dricka istället? Vatten är den bästa drycken. Även barn klarar sig bra utan mjölk. Mjölk är ett väldigt koncentrerat livsmedel som är till för kalvar precis som bröstmjölk är till för spädbarn. När man inte längre är spädbarn behövs inte mjölk. Inget annat djur diar (dricker mjölk) som vuxna och särskilt inte andra arters mjölk.

Ingen näringsmässig anledning att dricka mjölk
Det finns ingen näringsmässig anledning att dricka mjölk. Ät bra mat, särskilt mycket grönsaker och alger så blir allt bra. Normalt sett behövs heller inga tillskott med kalcium eftersom det finns rikligt i grönsaker. Behöver du tillskott så är det viktigt att det är organiska kalciumföreningar som till exempel kalciumcitrat, kalciumlaktat och kalciummalat. Undvik oorganiska föreningar som kalciumkarbonat och kalciumhydroxid som inte tas upp särskilt bra. En del rekommenderar nedmalet skelett (hydroxyapatit) men det tas inte heller upp bra.

Vad som egentligen orsakar benskörhet
Många rekommenderar tillskott med kalcium särskilt vid benskörhet och att man ska ta dubbelt så mycket kalcium som magnesium. Men 30 års studier visar att det inte har någon som helst effekt. Det hjälper inte men det ökar risken för hjärtkärlproblem och död, enligt studier. Det är inte brist på kalcium i kroppen som är orsaken till benskörhet utan att kalcium vandrar ut och lägger sig i mjukdelar särskilt i blodkärlsväggen. Men kalcium skapar bara mer problem. För att få överskottet av kalcium att vandra från blodkärlen till skelettet behövs framför allt vitamin K2 men också vitamin D3, magnesium och vissa andra mineraler. Vitamin D3:s funktion här är inte att öka upptaget av kalcium i tarmen, vilket det i och för sig gör, utan att få överskottet av kalcium att binda till benmatrisen och bilda skelett. Det finns redan för mycket kalcium i kroppen så det är bäst att inte ta mer. Observera att överskottet av kalcium inte syns vid vanliga blodprover på vårdcentralen.

Av Bertil Wosk

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.