Här är de vanligaste sköldkörtelsjukdomarna

International Thyroid Awareness Week pågår, en vecka vars uppgift är att öka kunskapen om sjukdomar och rubbningar i sköldkörteln. Allt fler drabbas, av dom främst kvinnor. Stress misstänks som en bov, men det finns flera sjukdomar och orsaker till att sköldkörtelns funktion störs. Här listar vi de vanligaste.

Sköldkörtelförbundet uppger att över 450 000 svenskar har en diagnosrelaterad till störd funktion i sköldkörteln, de flesta är kvinnor. Troligen är det många som har besvär utan att veta om det. Den vanligaste rubbningen är en underproduktion av hormon, så kallad hypotyreos. Man kan även lida av överproduktion av hormon, så kallad hypertyreos. Det finns olika typer av cancer, inflammation, autoimmuna tillstånd samt struma som kan störa hormonproduktionen i sköldkörteln.

Hypotyreos – underfunktion i sköldkörteln

Prefixet ”hypo” kommer från grekiskan och betyder ”under”. Hypotyreos innebär alltså att man lider av en underproduktion av de hormoner som sköldkörteln tillverkar. Kroppens system går på låga varv och ämnesomsättningen sjunker. Här listar vi några vanliga bakomliggande orsaker till att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner:

Operation eller behandling

Tänkbara orsaker till hypotyreos kan vara operation i sköldkörteln pga. struma (förstorad sköldkörtel) eller för hög ämnesomsättning, annan sjukdom i körteln eller att man behandlat den med radioaktiv jod, läkemedel eller strålning mot kroppsdelar i närheten av sköldkörteln.

LÄS OCKSÅ: Nadja gick från sköldkörtelsjuk till frisk

Biverkning av läkemedelsbehandling

Läkemedel innehållande amiodaron (hjärtmedicin) eller litium (vid olika psykiska sjukdomar) kan minska produktionen av hormon i sköldkörteln, även verksamma substanserna karbamazepin eller interferon kan ha denna bieffekt. Om du använder dessa mediciner är det viktigt att hormonnivåerna kontrolleras regelbundet.

Kronisk sköldkörtelinflammation

Detta är den vanligaste orsaken till underproduktion av hormoner, hypotyreos. Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret bryter ner celler i sköldkörteln och påverkar organet så att det uppstår en bestående inflammation. Inflammationen leder till att funktionen i sköldkörteln blir försämrad och nedsatt. Det finns två olika typer av sköldkörtelinflammation; Hashimotos (här förstoras körteln) och atrofisk autoimmun inflammation (här minskar sköldkörteln i storlek). Denna sjukdom kräver ofta livslång behandling med läkemedel.

LÄS OCKSÅ: 11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem

Sjukdom i hypofysen

Hypofysen styr sköldkörteln och därför påverkar sjukdom här, så kallad sekundär hypotyreos, även sköldkörteln. Tillståndet är ovanligt.

Medfödd hypotyreos

Det finns en sorts medfödd hypotyreos som är allvarlig, men mycket ovanlig. I Sverige screenas alla nyfödda med ett blodprov för att upptäcka detta tillstånd.

Graviditet och hypotyreos

Hypotyreos kan minska dina möjligheter att bli gravid och det är viktigt att få behandling. Under rätt behandling skall hypotyreosen i sig inte vara något hinder för graviditet, det viktiga är att du har ägglossning. I samband med graviditet kan hormonbalansen påverkas, i de flesta fall går det över av sig självt, men det kan behöva behandlas. Det är viktigt att läkemedelsdoseringen är rätt inställd och när man blir gravid eller ammar kan nivåerna behöva justeras och det kan vara lämpligt med regelbundna kontroller.

Hypertyeros – överfunktion i sköldkörteln

Prefixet ”hyper” kommer från grekiskan och betyder ”över”. Hypertyeros betyder således överproduktion av hormoner som tillverkas i sköldkörteln. Ämnesomsättningen ökar och kroppen går på högvarv. Här listar vi några vanliga bakomliggande orsaker till att sköldkörteln producerar för mycket hormoner:

LÄS OCKSÅ: Hur står det till med sköldkörteln?

Graves sjukdom – gift struma

En av de vanligaste orsakerna till hypertyreos är Graves sjukdom som är autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens eget immunförsvar ger sig på organ som om de inte tillhörde kroppen. Detta leder till att immunsystemet tillverkar antikroppar mot sköldkörteln, så kallad TRAK. TRAK liknar det TSH-hormon som hypofysen producerar för att reglera sköldkörteln och produktionen störs. Sköldkörteln börjar överproducera hormoner. Graves är till viss del ärftligt, så har du någon i din släkt som har sjukdomen är sannolikheten högre att drabbas. Graves sjukdom eller giftstruma behandlas med läkemedel, operation eller radioaktiv jod.

Knölstruma

Struma är en gemensam benämning på samtliga tillstånd där sköldkörteln blir förstorad. Knölstruma kan variera alltifrån en liten enstaka knöl i sköldkörteln till en stor som kan trycka på luftröret och växa sig ner i brösthålan. Sjukdomen kan ta lång tid att ge sig till känna men allt eftersom tiden går kan man drabbas av ökad ämnesomsättning och hypertyreos. Knölstruman har då utvecklats från en icke-toxisk struma till en giftig, toxisk struma. Detta på grund av att sköldkörteln producerar hormon utan att ha fått en signal från hypofysen via TSH-hormonet som produceras där, hormonbalansen är störd. Det kan även hända att man utvecklar hypotyreos vid knölstruma. Tillståndet är betydligt vanligare hos kvinnor än män samt om man har jodbrist.

Sköldkörtelcancer

Det finns olika typer av cancer i sköldkörteln, men det är en av de ovanligare sjukdomarna i sköldkörteln. Det drabbar främst kvinnor och sköldkörtelförbundet anger att cirka 600 personer årligen får diagnosen. Man vet inte säkert orsaken till denna typ av cancer, men risken ökar om man blivit exponerad för strålning.

Jod och sköldkörteln

Brist på jod kan orsaka struma (förstoring av sköldkörteln). Under graviditet är det extra viktigt med ett tillräckligt jodintag, detta då det behövs för att fostrets nervsystem ska utvecklas normalt. Man skall inte heller äta för mycket jod, det kan vara skadligt. Tillskott av jod i till exempel salt har setts minska vissa allvarliga former av cancer i sköldkörteln. Mager fisk, skaldjur, ägg och alger är exempel på livsmedel som är naturligt rika på jod.

Stress påverkar sköldkörteln

Man misstänker att stress kan påverka sköldkörteln och hormonbalansen i kroppen över tid. Forskning tyder på att stress, ärftlighet och även virussjukdomar kan spela en roll om man drabbas av rubbningar i sköldkörteln.

Många som blir sjuka beskriver att de haft en svår period i livet innan de fått sin diagnos, exempelvis annan sjukdom, hög belastning och psykisk press. Det är även troligt att utmattningssyndrom kan ha en obehandlad hypotyreos som grund på grund av den minskade ämnesomsättningen som gör kroppens system stressat. Immunförsvaret påverkas då och inflammationen i sköldkörteln förvärras. Stress och sköldkörtelrubbningar påverkar med andra ord varandra, långvarig stress kan påverka hormonbalansen och om hormonbalansen är rubbad blir kroppen stressad.

Binjurarna påverkas av stress

Binjurens funktion påverkas av långvarig stress, de till en början höga nivåerna av kortisol, adrenalin och DHEA sjunker med tid till för låga nivåer då organen ”bränns ut” och slutar fungera optimalt. Binjurarna ingår i kroppens endokrina system, liksom sköldkörteln. Hela hormonsystemet i kroppen är sammanlänkat och när produktionen hos något organ påverkas sätts hela systemet ur balans.

Stress, binjurarna och sköldkörteln

Binjurarna och sköldkörteln har gemensamma beröringspunkter, båda har med ämnesomsättningen att göra. Vid stress reglerar binjuren leverns frisättning av energi, stress kan även ge inflammationer i kroppen och binjurarna släpper då ifrån sig extra mycket kortisol som är antiinflammatorisk. Om stressen inte avtar kommer binjurarna fortsätta producera kortisol och den blir med tiden utmattad och ur funktion. Inflammationen i kroppen kan inte längre dämpas.

Ämnesomsättningen i kroppen regleras av sköldkörteln och detta hänger samman med kroppens energinivåer. Om energinivån blir för låg tolkar kroppen det som en stressituation och binjurarna reagerar genom att frisätta kortisol.

Om binjurarna är utmattade ökar inflammationen i kroppen och detta leder till att sköldkörteln responderar med att gå på låga varv för att motverka detta. Detta kan över tid leda till underproduktion av sköldkörtelhormonerna. Konstant stress över tid utan återhämtningsperioder påverkar således både binjurarnas och sköldkörtelns funktioner negativt.

Inte alltid ett stringent sjukdomsförlopp

Sjukdomar i sköldkörteln tar sig inte alltid linjära, logiska uttryck. Till exempel kan de som lider av underfunktion i sköldkörteln ibland få skov av hypertyreos (överproduktion). Detta beror på att balansen i systemet är satt ur funktion och att regleringen av hormonproduktionen är störd. Knölstruma kan ta sig uttryck i både under- och överproduktion av hormon.

Av Johanna Gustafsson

Källor:
1177
Sköldkörtelförbundet
Göteborgs-Posten 2018-03-25, ”En halv miljon drabbade av störning i sköldkörteln”
Giftstruma
Sköldkörtelförbundets ordlista
Medibas,
Livsmedelsverket
Doktorn.com
Hypotyreos.info
Depression, stress och utmattade binjurar