Högkänsliga har hemliga superkrafter

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn?
Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Begreppet HSP står för highly sensitive person och myntades av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron på 1990-talet. Som högkänslig har du ett medfödd karaktärsdrag som gör att du tar in fler sinnesintryck, är mer lyhörd och har större empati än de flesta andra.

► Läs också: Så enkelt vet du om du – eller någon annan – är empatisk

En femtedel av jordens befolkning kan vara högkänsliga
Yolanda Hedberg bevakar forskning på högkänslighet för Sveriges förening för högkänsliga:
– Omkring 20 procent av jordens befolkning har högkänslig personlighet och man hittar ingen skillnad mellan olika länder, berättar hon.

Ett känsligare nervsystem
Den som är högkänslig är född med ett känsligare nervsystem, vilket gör att man registrerar nyanseringar, märker det subtila och reagerar starkare på yttre och inre intryck. Man lägger märke detaljer och tar in andra människors sinnesstämning.
– Högkänslighet är medfött och lika vanligt hos kvinnor som hos män, dessutom är det i viss grad ärftligt, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans

Behövs i samhället
Det är lika vanligt att djur är högkänsliga som att människor är det. De olika egenskaperna vi alla har behövs i ”flocken” och är du högkänslig är du antagligen den som märker om det finns faror som hotar andra eller dig själv.
– Som högkänslig har du bra förutsättningar att kunna upptäcka risker, fel och faror i tid. Det skulle vara en stor tillgång för samhället och vissa arbetsplatser om dessa egenskaper utnyttjas, säger Yolanda Hedberg.

Fyra kriterier måste uppfyllas
Den ena människan är inte den andra lik och det gäller även egenskaper hos högkänsliga. Merparten är introverta men det finns även de som är mer utåtriktade. En del kan ha lättare att ta in människors sinnesstämningar medan andra är specialister på att känna igen olika smaker och dofter. Vissa kriterier måste emellertid uppfyllas för att du ska anses vara högkänslig. Dessa förkortas DOES och innefattar D – djup bearbetning av tankar och känslor, O – överstimulering, E – empati samt S – känslighet.
– Alla fyra kriterier måste finnas samt vara ökade jämfört med resten av samhället. Emellertid är det viktigt att veta att förmågorna kan försvinna om man är överstimulerad, vilket är lätt att bli när man är högkänslig. Överstimuleringen leder till stress och då kan känsligheten, empatin och förståelsen bli lidande, säger Yolanda Hedberg.

Större förmåga till empati än genomsnittet
Ett av kriterierna är att man har större förmåga till empati än genomsnittet. Spegelneuronerna som aktiveras och speglar en annan människas beteende, som när vi smittas av ett skratt eller en gäspningar, är mer aktiva hos den som är högkänslig. Det gör att man upplever andras obehag intensivare eller speglar ett rörelsemönster. Det gör även att den högkänsliga har bättre intuition och större medkänsla.
– Högkänsliga är bra på att genomskåda en lögn. Man har ”antennerna ute” och lyssnar på människor både verbalt och non-verbalt. Man kan förstå och tolka dem bra, samt har lätt att sätta sig in i andras känslor, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Delad glädje är dubbel glädje
Forskning visar att den som är högkänslig påverkas lika mycket av positiva intryck som av negativa. Man är bra på att dela andras glädje och man blir olycklig av andras sorg. Förmågan till empati och medkänsla gäller även för människor i en grupp.
– Det sägs att högkänsliga är bra på att läsa av gruppdynamiken, känner av sådant som när det behövs en paus, när ett fönster ska öppnas, när någon känner sig sårad och när samtalsämnet ska bytas, säger Yolanda Hedberg.

Intresserade av människor
Högkänsliga är bra lyssnare, kommer ihåg saker och verkar intresserade. Ofta dras personer till dem för att anförtro dem sina problem.
– Det är emellertid fel att tro att alla högkänsliga är bra psykologer, lyssnare och analytiker. De har potentialen till det, men mycket beror på om de befinner sig i en kris eller är överstimulerad samt hur pass bra de har lyckats med sin personliga utveckling, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Ny studie: D-vitamin kan minska dina känslostormar vid PMS

Medveten om dofter, smak och ljud
Forskning visar att högkänsliga personer har högre aktivitet i ”insula” som är en del av hjärnan som är kopplade till inre medvetenhet och påverkar uppmärksamhet, minne, känslor, empati, språk, tidsuppfattning, smak-, lukt- och hörselupplevelser samt musikupplevelser.
– Man känner dofter och smaker tydligare och man kan vara känsligare för olika material mot huden som till exempel om något kliar. Det är vanligt att man är känslig för ljud och ljus och vill ha mörkt och tyst när man sover, berättar Yolanda Hedberg.

Relaterar händelser med tidigare upplevelser
Ofta reagerar man kraftigare på allt i omgivningen än andra människor gör. Hjärnan noterar sådant som de flesta inte lägger märke till. De högkänsliga tar in fler intryck än andra, funderar mer och bearbetar känslor djupare. Medvetet eller omedvetet relaterar man händelser med tidigare upplevelser och drar slutsatser.
– Man är ofta bra på att sätta saker i sammanhang och göra djupa analyser. Jag har noterat att högkänsliga ofta har bearbetat samhällsfrågor där människor kan fara illa, som klimathotet, miljögifter, krig, konflikter och orättvisa, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Ny forskning: Empatiska råttor väljer vän före choklad

Svårt för kallprat
När man hamnar på fest eller andra sociala tillställningar blir intrycken ofta kraftiga och många gånger blir man helt slut och behöver vila och återhämtning efteråt. Den högkänsliga föredrar sällskap där man kan ha meningsfulla, djupa samtal än att behöva utbyta opersonliga artighetsfraser.
– Man är helt enkelt inte särskilt bra på att kallprata, menar Yolanda Hedberg.

Extra viktigt med perioder av ensamhet och återhämtning
De flesta högkänsliga har utvecklat strategier för att stänga av och distansera sig från andra människor för att inte bli överstimulerade. En del lär sig hantera röriga situationer med hjälp av självinsikt och olika strategier. De blir ofta starka medan andra inte lyckas och blir skörare. Högkänsliga behöver ofta kortare eller längre perioder av ensamhet, tystnad och återhämtning.
– Ofta använder man sig av alla former av meditation och tankeövningar, även sådana där man hittar strategier att stänga ute. Högkänsliga har oftast en begåvning att abstrahera, så att de kan tänka sig bort från situationen, men man kan även ta hjälp av ljudneutraliserande hörlurar, öronproppar eller solglasögon, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

Inte samma sak som att vara ängslig eller olycklig
Att vara högkänslig är emellertid inte samma sak som att vara neurotisk, ängslig, olycklig eller osäker.
– Högkänsliga personer har lättare att gå in i kriser än andra men även lättare att ta sig ur dessa kriser och bli starkare efteråt.

Högkänsliga barn
– Många pedagoger tror felaktigt att högkänsliga barn är blyga, trots att de bara noggrant analyserar detaljer hos människor och miljö. De flesta högkänsliga barn är lätta att ha att göra med eftersom de känner in andra människor och märker vad föräldrar, lärare och kompisar vill. Högkänsliga barn kan kan bli mycket trötta och vara överstimulerade så att de får utbrott. Det finns bara ett bra sätt att hantera ett överstimulerat barn, ge dem så lite intryck och så lugn miljö som möjligt för att få återhämntning. Samtal och uppfostring ska göras när barnet inte är överstimulerat. Att bli tillrättavisat eller att någon skriker åt en när man är överstimulerat är nära tortyr, berättar Yolanda Hedberg.

► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!