En djupdykning i immunförsvaret – kroppens naturliga skyddssystem

Människan har en oerhörd förmåga att stå emot sjukdomar och yttre påfrestningar. Kroppens immunförsvar är så storartat designad, att även de mest inbitna virus och bakterier kan elimineras.
– Genom att förstå hur det fungerar kan man hjälpa immunförsvaret och leva ett friskare liv, menar Kureras näringsexpert Zarah Öberg.

När vi föds har vi inget immunförsvar alls. Vi har legat skyddade i mammas mage, omhuldade av vatten och mammas näring och skydd. Immunförsvaret aktiveras först när barnet möter mammans vaginala och anala bakterieflora under förlossningen, då det medfödda (nativa) immunförsvaret sätts igång och ger oss det skydd vi behöver som bebis. Det är viktigt, inte bara att mammans bakterierflora är i balans och av bra stammar, utan även att barnet faktiskt utsätts för bakterierna och inte skyddas genom överdriven tvättning eller kejsarsnitt. Kejsarsnitt kan givetvis vara en utväg då en konventionell födsel inte är genomförbar. De brister som uppstår bör då korrigeras genom tillskott av probiotika under barnets första tid.

Ett andra försvar
Under vårt liv utsätts vi för olika virus och bakterier som kräver mer skydd än det medfödda immunförsvaret kan ge oss. Därför har vi också det adaptiva immunförsvaret, ett immunförsvar som vi stärker och bygger upp genom att kroppen utmanas och tränas till att bli bättre. Överdriven renlighet, nitiskt spritande av händer och vaccination bidrar med stor sannolikhet till ett försämrat immunförsvar då det adaptiva immunförsvaret inte ges möjlighet att stärkas. Många av våra sjukdomar, inte minst barnsjukdomar, är nämligen en viktig del i vår fysiologiska utveckling och kommer även att påverka vårt immunförsvar senare i livet.

Så fungerar immunförsvaret
Immunförsvaret har till uppgift att skydda oss från patogena mikroorganismer så som bakterier, virus, svampar och protozoer som vi möter i vårt vardagliga liv. Ofta är vi mer känsliga mot de bakterier och virus som kroppen inte känner igen.
Det medfödda, nativa immunförsvaret, har inte förmåga att anpassa sig till antigener och kan på så vis inte självt hålla ett fullgott skydd mot yttre påverkan. Däremot fungerar det medfödda immunförsvaret utmärkt som kroppens första försvarslinje och har som uppgift att direkt bekämpa en infektion. Det medfödda immunförsvaret reagerar därmed snabbt och effektivt. Det är det som aktiveras när du blir sjuk snabbt, får hög feber och svullnade slemhinnor. Det adaptiva, upptränade immunförsvaret behöver längre reaktionstid, men ger istället ett mer fullgott skydd. Till de reaktioner som är kopplade till det upptränade immunförsvaret kan ses mer långdragna sjukdomsbilder som exempelvis kroniska åkommor.

Djupdyk i det medfödda försvaret
Människokroppens medfödda immunförsvar består av endotelceller, granulocyter, makrofager, granulocyter och en del andra celltyper. Ofta räknas även passiva mekanismer, såsom magsäckens magsyra, huden, slemhinnor och luftvägar in i det medfödda immunförsvaret. Den viktigaste delen för oss människor är sannolikt makrofagerna, då de kan eliminera främmande smittoämnen samt även skicka efter fler hjälpceller då det behövs. Makrofager signalerar sitt behov av extrahjälp genom att utsöndra cytokiner, en form av signaler som flaggar om att en skada eller smitta behöver extra förstärkning. Makrofagerna har dessutom en fantastisk förmåga att bekämpa infektioner på grund av sin proteinstruktur. Proteinstrukturen, vanligast omnämnd som TLR-receptorer, känner igen vanliga bakterier, virus och ämnen som inte hör hemma i våra kroppar och kan på så vis upptäcka riskerna snabbt och effektivt.

Djupdyk i det upptränade försvaret
Det adaptiva och upptränade immunförsvaret sköts av våra lymfocyter, vita blodkroppar med specialfunktioner specialiserade på att motverka virus på bästa vis. Det upptränade immunförsvarets reaktion beror till stor del på om det känner igen viruset eller inte. Vid nya angrepp kan reaktionen dröja uppemot en vecka, medan mer välbekanta virusangrepp kan ge en snabbare reaktion. Då det upptränade immunförsvaret är långsamt och segt tar det också längre tid att bekämpa en infektion. Detta förklarar varför virusinfektioner kan hålla i sig länge än infektioner orsakade av bakterier. Dendritiska celler utgör en viktig del av det adaptiva immunförsvaret då de kan beskrivas som kroppens spioner som ständigt söker av kroppen efter smittoämnen (virus, bakterier och parasiter). När de dendritiska cellerna upptäcker en inkräktare vandrar de till lymfkörtlarna där lymfocyter bildas genom celldelning. Inom kort tid delas cellerna i större och större utsträckning, vilket i förlängningen innebär att vi har en stor mängd lymfocyter som hjälper oss att bekämpa infektionen. Alla lymfocyter binder upp främmande antigener (exempelvis virus och bakterier) och producerar samtidigt antikroppar som skyddar oss i framtiden.

Antikropparnas funktioner
Processen är oerhört effektiv även om det kan ta mer tid än vad vi ibland anser som önskvärt. I den del av immunförsvaret som lymfocyter ansvarar för, är antikroppar en viktig del för återhämtningen. Vi känner ofta igen antikroppar i den bemärkelsen att de är involverade i allergiska reaktioner. Antikroppar fyller flera viktiga funktioner, främst eftersom de hjälper oss att skapa ett mer kraftfullt immunförsvar. Enkelt förklarat binder antikroppen till smittoämnets yta och gör att det inte längre fungerar som det ska.

Ger väl utvecklad immunitet
Antikropparna bildas av B-celler, så kallade B-lymfocyter som mognas i benmärgen. Våra B-minnesceller producerar antikroppar av en viss typ och visst utseende, vilket ger oss viktig och väl utvecklad immunitet. Idag talar man om fem olika sorters antikroppar – lgM, lgG, lgA, lgD och lgE. IgE mäts vid allergiska reaktioner medan IgA och IgG ofta används vid provtagning för intoleranser mot exempelvis födoämnen.
En annan lymfocyt är T-lymfocyten, som mognar bakom bröstbenet i thymus. Vi har tre varianter av T-lymfocyter. Dessa identifierar antigener, bidrar till apoptos (celldöd) samt att de minskar mängden antigen vilket bidrar till ett effektivare immunförsvar. T-lymfocyterna lockar till sig ätarceller, som eliminerar de smittoämnen som gör oss sjuka.

Det adaptiva försvaret behövs tränas
Båda immunförsvaren är lika viktiga även om de står för olika situationer och olika tillvägagångssätt. Vi behöver aktivera vårt medfödda immunförsvar och träna upp det adaptiva.

Av Zarah Öberg