Förra året gjorde EUs livsmedelssäkerhetsmyndighet Efsa en ny riskvärdering som resulterade i nya rekommendationer om vad som är ett acceptabelt dagligt intag av glutamat och landade på 30 milligram per kilo kroppsvikt och dag. Men finns det andra tillsatser som kan dölja ämnet?
Hälsoriskerna med smakförstärkaren glutamat har debatterats under många år. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men enligt nygjorda analyser bidrar det inte i någon större utsträckning.
Kan påverka hjärna och nervsystem
Studier på djur visar att ämnet i höga doser kan påverka hjärnans och nervsystemets utveckling, de nya rekommendationerna är satta utifrån dessa studier. Och enligt Agneta Oskarsson, professor emerita i livsmedelstoxikologi vid SLU och en av deltagarna i expertpanelen är rekommendationerna satta med stor säkerhetsmarginal. I studier på människor har även andra effekter observerats som till exempel huvudvärk och ökat blodtryck.
LÄS OCKSÅ: Det här med glutamat i dagis- och skolmat! Ska våra barn äta det?
Vanligt med jästextrakt
Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra, som är en aminosyra. Den finns naturligt i många livsmedel och kan uppträda i flera former, både bunden i matens proteiner och fri. Det är den fria glutaminsyran som kan vara skadlig i för höga doser eftersom den tas upp i blodet mycket snabbare. Glutamat måste skrivas ut i ingrediensförteckningen. För att boosta smaken är det vanligt att livsmedelstillverkare använder sig av jästextrakt istället för glutamat som många konsumenter är misstänksamma mot eller andra ingredienser som naturligt har ett högt glutaminsyrainnehåll.
LÄS OCKSÅ: Nu utreds eventuell maxgräns för socker på nytt – efter nordisk begäran
Konsumentsajt testade
Livsmedelsverket har påpekat att till exempel jästextrakt innehåller glutaminsyra, vilket gör det svårt för konsumenten att veta hur mycket det egentligen finns i maten. Konsumentsajten Testfakta har låtit analysera ett antal produkter bland annat chips, färdiglagade köttbullar och soppor, både med och utan tillsatt glutamat eller jästextrakt för att ta reda på hur det förhåller sig med den saken. Resultaten tyder på att det framför allt är tillsatt glutamat och inte jästextrakt som är problemet.
LÄS OCKSÅ: Livsmedelsverket: “Ingen otillåten GMO i kontrollerade livsmedel”
Stor skillnad på soppor
För ett barn på 25 kilo räcker det med drygt två portioner av Knorrs köttsoppa med tillsatt glutamat för att hamna över acceptabelt dagligt intag. Den andra köttsoppan från Findus utan glutamat, men med jästextrakt, kräver nästan 18 portioner för att komma upp i ADI. Övriga livsmedel med jästextrakt bidrog inte heller med några högre nivåer och det skulle krävas väldigt stora mängder för att överstiga acceptabelt dagsintag.
Alla källor kan innebära ett problem
Livsmedelsverket vill ändå inte avfärda jästextrakt som problem utifrån analysen då det rör sig om ett så begränsat antal livsmedel. Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket menar att alla glutaminkällor kan innebära ett problem och öka risken för att intaget överskrider ADI. Efsas expertpanel har föreslagit att tillsatsen glutamat ska begränsas i vissa livsmedel, däribland soppor. Frågan diskuteras i EU-kommissionen. Livsmedelsverket har idag inga råd om att undvika glutamat men detta kan enligt Nils-Gunnar Ilbäck komma att ändras beroende på utfallet av dessa diskussioner.
Av redaktionen
Källa: Testfakta
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!