Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Liten pojke sitter och leker med en polisbil i sitt lekrum fullt av leksaker i olika material

Barnen exponeras extra mycket för miljögifter eftersom de rör sig på golvet och stoppar allt möjligt i munnen. Foto: Malin Duvstedt

Det här finns i en vanlig dammtuss

Hur många miljöfarliga ämnen virvlar omkring i luften hemma hos dig? Kanske bromerade flamskyddsmedel, åtta olika sorters ftalater, PFOS, bly, metylkvicksilver och nonylfenol-dietoxylat?
De här farliga kemikalierna hittade Naturskyddsföreningen i en vanlig dammråtta från ett sovrum i Stockholm. 

Idag lever vi i ett moln av kemikalier. Nästan allt omkring oss tillverkas med hjälp av kemikalier. Det gäller kläder, möbler, elektronik, byggnadsmaterial, rengöringsmedel och hygienprodukter. Dessutom kemikaliebehandlas många produkter för att de ska få vissa egenskaper. Varje dag får vi därför i oss kroppsfrämmande ämnen genom luften vi andas in, maten vi äter och genom att ämnen kommer i kontakt med huden. Alla kemikalier är inte farliga, men det finns kemikalier som är bekymmersamma. En del är svåra för naturen att bryta ner och vissa lagras i vår kropp.

Ung rödlätt söt Ulrika Dahl i rosa linne framför en blå husvägg

Ulrika Dahl, chef för avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.

Förr sa man att ”lite skit rensar magen”. Kan man inte tänka så längre? 
– Jag tycker inte att man ska vara rädd. Däremot ska man vara bekymrad och medveten om att en del kemikalier som finns omkring oss idag kan vara skadliga. Det är viktigt att skaffa sig kunskap, säger Ulrika Dahl, chef på avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.

 

I boken ”Den flamsäkra katten” som getts ut av Naturskyddsföreningen läser jag med stigande ångest att det är giftiga kemikalier i min hudkräm, i konservburkarna i mitt skafferi, i min dator och tv, i min goretexjacka och högst troligt i både duschdraperiet och plastgolven hemma. Här trodde man att man levde hälsosamt när man åt konservtonfisk och sedan tog en promenad i sin goretexjacka.

Varför känner inte alla till rönen om var det finns giftiga kemikalier i vår vardag?
– Det är svårt att kommunicera tydligt om kemikalier eftersom de är så många, finns i olika varianter och har krångliga namn. Sedan tror jag att medias ”giftlarm” kan få människor att slå dövörat till,  säger Ulrika Dahl.

Stor okunskap även bland  forskare

Det är inte bara privatpersoner som saknar kunskap om kemikalierna. Forskarna har faktiskt inte heller full koll. Även om det forskas mer och mer har de senaste 50 årens rekordsnabba industriella tillväxt fått konsekvenser: Nya kemikalier tas fram och börjar användas långt innan forskarna vet vad de har för effekter på människa och miljö.
År 2000 konstaterade EU att 90 procent av de kemikalier som användes flitigt inom unionen (det vill säga mer än 1000 ton per ämne per år) hade man ingen eller ytterst lite kunskap om. Kemikalieindustrins fortsatta expansion det senaste decenniet har knappast snyggat till siffrorna.

Hormonstörare påverkar din kropp

Idag vet forskarna att vissa vanliga kemikalier i vår närhet, till exempel ftalater, bisfenol A och bromerade flamskyddsmedel kan vara hormonstörande. Det betyder att de stör kroppens naturliga signalsystem eftersom de kemiskt sett liknar våra egna hormoner.
Hormonerna styr funktioner som ämnesomsättning, immunförsvar, könsutveckling och vår förmåga att få barn. Det innebär att hormonstörande ämnen misstänks ligga bakom en förfärande lista effekter på vår hälsa: Beteendestörningar, diabetes, fetma, stört immunförsvar, cancer, astma och allergier, missbildade könsorgan, hjärn- och nervskador och hjärt-och kärlssjukdomar, för att nämna några.
Foster och spädbarn är dessutom extra känsliga för hormonstörande ämnen eftersom de utvecklar många vitala kroppsfunktioner under en kort tidsperiod. Om ett foster utsätts för en hormonstörare under en kritisk utvecklingsperiod kan det ge barnet skador eller sjukdomar för livet.

Gränsvärden på gränsen?
Det anmärkningsvärda med just hormonstörande ämnen är att det inte verkar finnas några raka samband mellan dos och effekt. ”Ju mindre desto bättre” gäller alltså inte alltid. Den hormonstörande kemikalien tamoxifen används exempelvis i behandling av bröstcancer, eftersom den hämmar tumörtillväxten i en viss dos. Men i lägre doser stimulerar tamoxifen istället tillväxten av tumörer.
På senare år har man gjort lågdosstudier av hormonstörande ämnen på försöksdjur. Där har man påvisat negativa effekter av hormonstörare i doser så små att man förr inte ens kunde mäta dem.
Myndigheternas rekommendationer för kemikalier, de så kallade gränsvärdena, tar inte hänsyn till forskningen som pekar på att hormonstörarna är farliga oavsett mängd. I boken ”Den flamsäkra katten” förklarar kemikalieforskaren Ingemar Pongratz problemet så här:
– Begreppet ”hormonstörande” anses vara för vagt. Eftersom hormonstörande ämnens skadlighet varierar beroende på hur stor dos en person får i sig och när en person utsätts, kan man inte bevisa att ett ämne alltid orsakar en viss sjukdom. Man kan bara prata om "förhöjda risker".

Cocktaileffekten – inte så festlig som den låter
Riskbedömningarna för kemikalier görs idag med utgångspunkt i ett ämne var för sig. Därför behöver man vetenskapliga rapporter som styrker sambandet mellan ett visst ämne och en viss sjukdom.
– Det är jättesvårt att bevisa att ett visst ämne är ensam orsak till en sjukdom, säger Ulrika Dahl och fortsätter:
– Försök med miljögifter på människor görs alltid på djur, eftersom man så klart inte kan ge höga doser miljögifter till människor. Den enda gång människor exponeras är i verkliga livet och då är det väldigt svårt att utesluta inverkan av andra faktorer.
En av de försvårande faktorer Ulrika pratar om kallas för cocktaileffekten. I verkligheten utsätts vi aldrig för en kemikalie i taget, utan för en cocktail av naturfrämmande kemikalier. Ingen forskare vet vad den gör med våra kroppar. Däremot ser man trender på att kombinationer av olika kemikalier kan ge större effekt än den mest farliga kemikalien i blandningen. Ibland mycket större effekt.

 

Kan man lita på myndigheterna?

När medialarmen om giftiga kemikalier ljuder hänvisar myndigheterna nästan alltid till de rekommenderade gränsvärdena. Detta trots att gränsvärdena inte tar hänsyn till cocktaileffekten, rönen om att hormonstörande ämnen kan vara farliga oavsett dos eller att barn troligen är mer känsliga för kemikalieexponering än vuxna.

Kan man inte lita på myndigheternas rekommendationer?
– Jag kan tycka att gränsvärden är ett väl fyrkantigt och svart-vitt tankesätt, säger Ulrika.
– Bara för att en giftig kemikalie förekommer i 0,1 enheter under det tillåtna gränsvärdet betyder det inte att den plötsligt är hälsosam. Man ska också vara medveten om att gränsvärdena justeras neråt med tiden, i takt med att forskarna lyckas påvisa att ett ämne visst var farligare än man trodde från början.

Många viljor i kemikaliepolitiken

En grundregel inom både svensk och europeisk miljöpolitik kallas för försiktighetsprincipen.
Den innebär att om det finns en vetenskapligt grundad misstanke att ett ämne kan vara skadligt ska man vidta åtgärder för att röja undan risken. Det ska alltså inte behövas hundraprocentiga bevis. Ändå tillåts idag kemikalier som i djurförsök orsakat missbildade könsorgan, reproduktionssvårigheter och cancer.

Varför använder man inte alltid försiktighetsprincipen?
– Det finns en stor tröghet i det politiska systemet. Idag tas beslut om kemikalierestriktioner i EU, där många ska diskutera och komma överens. Det krävs ett stort mod av enskilda nationer att gå före EU i de här frågorna, förklarar Ulrika.
– Nyligen har förbjudit fyra sorters ftalater utan att vänta in EU. Nu riskerar de att dras inför EU-domstolen.

Exponeras trots förbud
Inom EU är några av de farligaste ftalaterna förbjudna i barnleksaker. Däremot är de tillåtna i andra produkter, vilket innebär att barn ändå exponeras för ämnet genom till exempel duschdraperier, plastgolv och hygienprodukter.
– Om man använder försiktighetsprincipen måste man våga ta fajten också. Men det finns också positiva exempel på länder som vågat gå före. Danmark, Belgien och Frankrike var till exempel först med att förbjuda Bisfenol A i nappflaskor och ganska snabbt följde hela EU efter. Nu hoppas jag att Sverige på samma sätt vågar backa upp Danmark om ftalatförbudet, säger Ulrika.

Motstånd från industrin

Det är inte bara de politiska beslutsprocedurerna som gör att forskarnas och miljörörelsens krav på skärpta regler går långsamt. Förslag om skärpningar motarbetas dessutom ihärdigt av kemibranschen. De menar att förslag om skärpta regler skulle drabba tillväxt och sysselsättning hårt.
– Man kan inte sticka under stol med att kemiindustrin med sin lobbyverksamhet är extremt stark. Jag anser att handelsfrihet är något man i de flesta fall ska vurma för. Men när det gäller hot mot folkhälsan måste man använda försiktighetsprincipen. Det görs tyvärr inte alltid idag, säger Ulrika.

 

Känns det inte hopplöst ibland?
– Jo, absolut. Jag kan känna en stor frustration över att saker går för långsamt. Men det går framåt också. Idag finns en högre medvetenhet bland folk och en större vilja bland politikerna att jobba över partigränserna med de här frågorna.

Kemikaliebanta och dammsug
– Så minskar du hälsoriskerna

Naturskyddsföreningen jobbar vidare för att påverka politikerna. Man ska inte behöva stå i affären och läsa innehållsförteckningar med förstoringsglas, som Ulrika uttrycker det. Om det ens finns en innehållsförteckning.

Vad kan man göra som privatperson för att undvika gifterna?
– Idag kan du inte helt undvika att få i dig farliga kemikalier, men du kan ”kemikaliebanta”. Om du minskar din totala kemikalieexponering kan kroppen förhoppningsvis bättre ta hand om de kroppsfrämmande ämnen du ändå får i dig, säger Ulrika och fortsätter:
– Ett bra tips är att köpa KRAV- och miljömärkt så mycket som möjligt. Märkningen finns för livsmedel och rengöringsprodukter men också för elektronik och leksaker. Försök också att minska på konsumtionen. Produkter som möbler, elektronik eller kläder kan avge en större mängd kemikalier när de är nyinköpta. Det är till exempel bra att tvätta nya kläder en gång innan du använder dem – speciellt om det är barnens kläder. Tänk efter lite extra när du handlar livsmedel eller saker som ska komma i kontakt med barn.

Fråga i butiken

Ulrika rekommenderar också att du visar din affär att du bryr dig.
– Fråga om miljömärkningar. Eller ställ frågan om produkter innehåller någon av de farliga kemikalier som finns på EU:s kandidatlista. Företag har enligt lag skyldighet att svara dig inom 45 dagar. Det bästa är att mejla företagen. Då brukar frågan hamna hos rätt person och så finns det svart på vitt att folk bryr sig. Ju fler vi är som frågar desto snabbare kommer företagen att ta sitt ansvar.
– Ett av mina bästa och enklaste tips är att dammsuga ofta. Dammsug och våttorka! I dammet fastnar nämligen mycket av de giftiga ämnen som kommer från plast, textilier och elektronik i ditt hem. Så när du dammsuger följer kemikalierna med. Glöm heller inte våttorkningen. Den får bort även de minsta damm- och giftpartiklarna, berättar Ulrika.
Jag har aldrig förr känt en sådan överhängande lust att dammsuga.

Av Maja Sönnerbo


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mandlar skyddar mot hjärtsjukdomar

Hälsa

En handfull näve mandlar om dagen ökar det goda kolesterolet och avlägsnar plack som kan orsaka hjärtsjukdomar. Mandlar förbättrar inte bara hjärthälsan, nötterna innehåller också bra fetter, E-vitamin och fibrer.

Frallor, plommon och plommonkompott

Näringsrikt plommonbröd med dinkel

Matbröd

Ta vara på plommonskörden på ett nytt sätt – släng ner de saftiga frukterna i en bröddeg! Dessa goda frallor, som passar perfekt till frukost eller en kopp te, är gjorda på den urgamla, näringsrika mjölsorten dinkel.

“Nu kan jag cykla igen”

Naturlig hälsa

I hela sitt yrkesverksamma liv har Ingela Johansson haft tunga fysiska jobb. Belastningen på lederna gjorde att hon fick artros. Speciellt ett knä har krånglat. Ingefära och gurkmeja gjorde att hon blev av med smärtan och kunde sluta med värktabletterna.

frukt, grönt och vitaminburk

Därför är vitamintillskott så viktiga

Kost

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.

Färre nattkissningar och ökad lust

Naturlig hälsa

Med ökad ålder får alla män förstorad prostata, med symtom som urinträngningar och fler nattliga toalettbesök. Prostataförstoring är också en vanlig orsak till att mäns sexuella lust avtar. Extrakt av sågpalmetto kan minska symtomen så nattkissningarna upphör och den sexuella hälsan förbättras.

 

Anna Flodberg, lutad mot trädstam vid vatten

Anna Flodberg: “Jag vill hjälpa andra med utmanande föräldraskap”

Hälsa

Hon är inte bara ny chefredaktör på Kurera, utan också aktuell med en bok om det både utmanande och berikande livet som förälder till barn med neuropsykiatriska diagnoser. Här berättar Anna Flodberg – som själv har två söner med autism respektive ADHD – om diagnoserna, sin envisa kamp för barnens rätt till stöd i skolan och om vikten av att få återhämtning i vardagen som förälder.

Mineralet som höjer mannens sexuella aptit

Naturlig hälsa

Det  livsnödvändiga mineralet zink ingår i hundratals enzymer i kroppen och är kanske mest känd för sin kapacitet att stötta immunförsvaret. Men zink har också en mycket bra effekt för mannens hormonbalans, och kan höja lägre testosteronnivåer och därmed bidra till en bättre sexuell hälsa

Kantarellgratäng med oliver

Kantarellgratäng med svartkål och oliver

Recept

Den här lättlagade gratängen passar perfekt till både vardag och helg i höst. Kål, lök och kantareller passar riktigt bra ihop, tycker Madeleine Landley som skapat receptet. Och med oliver och soltorkade tomater får gratängen extra sälta och smak. 

 

Goda bakterier kan hjälpa vid post-covid

Mage

Bland patienter som varit inlagda på sjukhus med svår covid-19 infektion upplevde mer än 30 procent att de hade besvär efter sex månader. Graeme Jones, klinisk fysiolog vid Nordic Clinic, träffar ofta post-covid patienter och jobbar med att förändra deras livsstil för bättre mående. 

Selen kan göra män fertila

Naturlig hälsa

Genomsnittssvensken har en låg selenstatus. En man med låg selenstatus, som vill ha barn kan få svårt att bidra till en graviditet. Tillräckliga nivåer av selen kan påverka spermiernas kvalitet, hastighet och antal. Kureras expert Fredrik Ölander berättar om klienter som tillsatt mer selen, och som blivit pappor efter ett halvår.

kvinnas ben bakifrån

Därför är det svårt att hålla vikten när vi blir äldre

Vikt

Att det är svårt att hålla vikten i takt med att vi blir äldre, det har nog de allra flesta upplevt som passerat 35-40. Motion, mindre portioner eller kanske mer korrekt – rätt mat på tallriken samt mindre stress bromsar viktökning. För det går ju inte att slarva som tidigare, men senare tids forskning kan visa på vad viktuppgång delvis kan bero på.

Ung kvinna blundar i skräddarställning

Så behåller du semesterlugnet under hösten

Mental hälsa

Efter sommaren vill vi gärna hålla kvar känslan av semesterlugn. Men det kan vara lättare sagt än gjort när jobb, fritidsaktiviteter och andra måsten hopar sig. Öva dig på att få in kortare stunder av yoga och avslappning i vardagen. Det är bra redskap för att mota stressen i grind, säger yogalärare och stresspedagog Livia Wanntorp.

 

Kvinna med kort grått hår granskar sitt ansikte i spegeln

Så reparerar du huden efter sommaren

Hud

Efter en sommar med stark sol är huden i stort behov av återfuktning och ”after sun” i form av läkande antioxidanter, som motverkar hudens nedbrytning. Men en lugnande eller djuprengörande kur kan också behövas, säger Kureras hudvårdsexpert.

Doftfri vitlök stärker hjärtat

Naturlig hälsa

Att drabbas av hjärtinfarkt är det vanligaste sättet att dö på i Sverige. Högt blodtryck, övervikt, rökning och stress är de vanligaste orsakerna. Att förändra livsstilen är därför a och o. Men har du hört talas om doftfri långlagrad vitlök? 900 studier visar att extraktet har effekt på hjärta- och kärl.

 

Hand sätter rosa post it-lapp på kylskåp

Så lär du dig slappna av snabbt!

Mental hälsa

Behöver du lära dig att slappna av snabbt? Och vill du kunna göra det i alla slags stressiga situationer? Med hjälp av så kallade triggerlappar som påminner dig, kan du lära dig att varva ner i såväl kön i mataffären och hemma som på jobbet!

Paj med grön och gul zucchini

Gul och grön zucchinipaj med rödlök

Recept

Den här färgsprakande pajen med två sorters zucchini ger den perfekta, höstiga känslan på matbordet. Både matig, värmande, näringsrik och vacker att se på! Receptet kommer från bokaktuela matbloggaren Madeleine Landley.

 

man med stoppur

6 skäl att träna intervaller

Träning

Intervallträning är fysiskt ansträngande. Under korta intervaller jobbar du upp pulsen till 85-95 procent av din maxpuls. Sedan vilar du en minut och så kör du igen. Det är jättejobbigt, men det är otroligt effektivt. Här är sex skäl till varför du borde träna intervaller.

skål med mat

Tänk på det här om du bara äter växtproteiner

Kost

Trenden att äta mindre kött och gå över på växtbaserade proteinkällor ökar i Sverige. Men hur förhåller det sig med upptaget av växtproteiner? Kan kroppen tillgodogöra sig dessa lika bra som kött? Nej, vi kan inte det. Robert Brummer är professor i klinisk gastroenterologi vid Örebro universitet där man forskar i ämnet. Han reder ut hur vi ska förhålla oss till växtproteiner, dess biotillgänglighet och vilka hälsoeffekter det har.