Könsnormer och inkomst styr vem som vabbar

Både ekonomi och könsnormer styr när kommer till vem av föräldrarna som ska stanna hemma från jobbet när barnen är sjuka enligt en ny rapport.

I och med det första jobbskatteavdraget sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare. Nu har man tittat på hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det.

Omfördelning av vabb-dagarna
Enligt ekonomisk teori borde den som får sänkt skatt jobba mer, då hens lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.

Rapportförfattarna fann att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.

LÄS OCKSÅ: Stort antal svenskar anser att vården är ojämlik

Olika grupper påverkas olika mycket
Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.

Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade mer och mammorna tog ut mer vab. De här paren tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.

LÄS OCKSÅ: Skilsmässa och låg inkomst – ökad risk för ny hjärtinfarkt

Könsnormer spelar in
Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par har en skattesänkning för kvinnan lett till en mer icke-traditionell fördelning.

Av redaktionen

Källa: IFAU