läkare med armarna i kors

Stort antal svenskar anser att vården är ojämlik

Enligt en ny Sifoundersökning anser färre än hälften av svenskarna, 46 procent att vården i Sverige är jämlik och helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort. Och forskning ger kritikerna rätt.

Undersökningen är gjord på uppdrag av Hjärt-Lungfonden som skriver i ett pressmeddelande att det krävs en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård om regeringen ska infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige.

Inte enbart kritisk
Men Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden är inte enbart kritisk utan säger i pressmeddelandet att vi generellt kan vara stolta över vården i Sverige. ”Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard”, säger hon.
Det hon vänder sig mot är att det finns stora socioekonomiska klyftor och hon menar att det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är.

 

LÄS OCKSÅ: “Alla vinner på integrativ vård”

Forskning styrker bilden
Och statistik från Folkhälsomyndigheten ger de som anser att vården är ojämlik i viss mån rätt i sin kritik. Det visar sig nämligen att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd säger i pressmeddelandet att för att regeringens målsättning ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård. Men även vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt.

LÄS OCKSÅ: Vårdpersonal vill prata näring – men saknar förutsättningar

“Satsa förebyggande och på forskning”
Variationen mellan sjukhusen, ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper och allmänhetens bristande förtroende för vården målar en dyster bild av nuläget skriver bland annat Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung i en debattartikel i Dagens Nyheter med anledning av undersökningen. För att förbättra hälsan hos de som har sämst förutsättningar, och att se till att de får samma vård som alla andra när de väl drabbas och på så vis komma till rätta med de stora skillnaderna i bland annat hjärt-kärlhälsa föreslår artikelförfattarna dels en prioritering av förebyggande hälsovård inte minst med fokus på socioekonomiskt svaga grupper. Samt att: ”Forskningen tilldelas ökade resurser för att undersöka hur människor kan få hjälp att förbättra sin livsstil och hur sjukvården bättre kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper.”

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nutritionisten: Tarmflorans viktiga roll

Naturlig hälsa

Vår tarmflora har fått ett uppsving, från att ha varit något vi knappt ägnat en tanke har den visat sig spela en viktig roll för vår hälsa och påverkar allt från immunförsvaret till vårt humör. Nutritionisten Lina Åhlén berättar om mikrobiomet som det också kallas och hur vi bäst äter för att det ska vara i så bra form som möjligt.

Carina Ahlqvist på expedition för klimatet

Äventyr

Från cykeldemonstrationer för en bilfri innerstad till klimatexpeditioner på 8000 meter höga berg, för Carina Ahlqvist från Solna sitter miljöengagemanget djupt. Idag är hon en av ett trettiotal svenska medlemmar i anrika Explorers club i New York och i april bär det iväg på en ny expedition.

“5G medför både hälso- och miljöfaror”

Kurera debatt

5G framställs i enbart positiv dager i svensk media. Ingen har hittills brytt sig om att rapportera om riskerna, menar Mona Nilsson ordförande i Strålskyddsstiftelsen som tycker att det är på tiden att vi får upp ögonen för de faror för hälsa och miljö som en utbyggnad av 5G för med sig.

Skiljas: Hitta tillbaka till dig själv

Mental hälsa

Det första året efter en skilsmässa är det vanligt att människor beter sig ganska konstigt. Det beror på att sidor vi hållit tillbaka hos oss själva får fritt spelrum igen. Det är inget fel, utan hjälper oss att hitta tillbaka till oss själva efter att länge ha varit en del av ett par förklarar stresscoachen Karin Isberg.

Hudexperten: Så undviker du torra läppar

Hud

Vintertid blir läpparna ofta torra och fnasiga, det beror främst på att vi växlar mellan att vara inne i den varma och torra luften och att gå ut i kylan men kan även ha andra orsaker. Då är det bra att ge dem lite extra omvårdnad och kärlek. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips. 

Låt 2019 bli starten på ett friskare liv

Kost

Har du lovat att leva hälsosammare det här året? I så fall grattis. I en serie artiklar kommer nutritionisten Lina Åhlén dela med sig av sina bästa tips för att hålla sig frisk. Och det behöver inte vara så svårt som det låter, med rätt mat, motion och god sömn kommer man långt enligt Lina.

Smygträna i köket – fyra enkla övningar

Träning

Träna i hemmet utan att ens bli svettig och ändå bygga muskler, låter det för bra för att vara sant? Det är det inte, Leila Söderholm som skrivit boken "Smygträna" Delar med sig av några övningar ur boken som passar bra att göra i köket. Och lovar att de ger effekt. 

Kureras skönhetspanel testar: Schampo

Hud

Tillsammans med duschkräm är schampo den hygienprodukt de flesta av oss förbrukar mest av. Därför är det viktigt att välja ett som både är snällt mot kroppen och miljön. Kureras skönhetspanel har testat naturliga och ekologiska schampon för att hjälpa dig att hitta din favorit.

Snabb mikroomelett med spenat

Recept

Att tillaga ägg i mikron gör att en omelett bara tar ett par minuter att bli klar och mängden disk blir minimal. Inspirerade av Charlotte Kallas "mugcake", bjuder vi på ett mikrorecept till,  för er som tycker om att laga mat i mikrovågsugnen.

Nanoplast påverkar fiskars beteende

Eko/miljö

Vår konsumtion av plast är ett välkänt miljöproblem och omkring 10 procent av all plast som tillverkas hamnar i haven. Det finns stor risk att plastsopor i naturen ger upphov till partiklar i nanostorlek, så kallad nanoplast som kan påverka fiskars beteende.