Enligt en ny Sifoundersökning anser färre än hälften av svenskarna, 46 procent att vården i Sverige är jämlik och helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort. Och forskning ger kritikerna rätt.
Undersökningen är gjord på uppdrag av Hjärt-Lungfonden som skriver i ett pressmeddelande att det krävs en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård om regeringen ska infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige.
Inte enbart kritisk
Men Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden är inte enbart kritisk utan säger i pressmeddelandet att vi generellt kan vara stolta över vården i Sverige. ”Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard”, säger hon.
Det hon vänder sig mot är att det finns stora socioekonomiska klyftor och hon menar att det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är.
LÄS OCKSÅ: ”Alla vinner på integrativ vård”
Forskning styrker bilden
Och statistik från Folkhälsomyndigheten ger de som anser att vården är ojämlik i viss mån rätt i sin kritik. Det visar sig nämligen att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd säger i pressmeddelandet att för att regeringens målsättning ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård. Men även vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt.
LÄS OCKSÅ: Vårdpersonal vill prata näring – men saknar förutsättningar
”Satsa förebyggande och på forskning”
Variationen mellan sjukhusen, ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper och allmänhetens bristande förtroende för vården målar en dyster bild av nuläget skriver bland annat Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung i en debattartikel i Dagens Nyheter med anledning av undersökningen. För att förbättra hälsan hos de som har sämst förutsättningar, och att se till att de får samma vård som alla andra när de väl drabbas och på så vis komma till rätta med de stora skillnaderna i bland annat hjärt-kärlhälsa föreslår artikelförfattarna dels en prioritering av förebyggande hälsovård inte minst med fokus på socioekonomiskt svaga grupper. Samt att: ”Forskningen tilldelas ökade resurser för att undersöka hur människor kan få hjälp att förbättra sin livsstil och hur sjukvården bättre kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper.”
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!