VALGUIDE 2014: Feministiskt Initiativ vill se ekologisk mat till förskolor, skolor och äldreboenden. Sveriges hälsoklyftor ska minskas med bra skolmat lagad på plats och mer rörelse på schemat, till exempel i form av dans.
Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt Initiativ, är först ut i Kureras valguide inför riksdagsdalet 2014.
Så här tycker F! i fyra hälsopolitiska frågor.
1. EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige ökade med 13 procent under 2013, enligt statistik från Ekoweb. Vid årsskiftet var strax över 4 procent av alla sålda livsmedel var ekologiska, medan resterande 95 procent var icke-ekologiska.
Hur tänker Feministiskt initiativ kring ekologisk produktion av livsmedel? Bör det skapas fler incitament som gynnar miljövänliga alternativ?
– Marknaden kan inte ta ansvar för att vi ska förändra våra konsumtionsvanor i en riktning som inte äventyrar kommande generationers möjligheter, säger Gudrun Schyman. Hållbarhet är ett samhällspolitiskt mål och vi måste använda styrmedel för att uppnå det. Särskilt kommunerna är i sin upphandling viktiga aktörer i detta, eftersom besluten om mathållningen i hela välfärdssektorn tas på kommunal nivå.
– Det är bra att försäljningen och konsumtionen ökar. Det visar på att det finns ett stort intresse för att livsmedel ska vara av hög och hållbar kvalitet.
2. HÄLSOKLYFTORNA
Forskare från Göteborgs universitet pekade nyligen ut flera tecken på ojämlik hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige. Människor i resurssvaga förorter har tre gånger så ofta diabetes som de som bor i rikare stadsdelar. De behandlas också mer än dubbelt så ofta för hjärtinfarkt och depressioner.
Vad bör ni politiker göra för att motverka hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper?
– Det är avgörande med bra utbildning. Att det redan i förskolan och skolan finns kunskap om hur viktig maten är och hur riktig mat smakar. Vi vill ha förskolor med riktiga tillredningskök, äldreboenden med egen matlagning, dofter i korridorerna och synintryck som förstärker smaken. Allt detta är kunskaper och värden som måste förmedlas. Kropp och hälsa och själ hänger ihop.
– Det behövs en konsekvent upphandlingspolicy på alla landstings- och kommunalpolitiska nivåer, säger Schyman. Kunskaper om mat och produktion ska in i skolan, hälsovården och livsvården likaså. Ökade satsningar på skolhälsovården och både skolsköterska och kurator på plats. Förebyggande folkbildningsarbete ska ske på alla nivåer. Gärna tillsammans med ideella föreningar inom träning och idrott.
– Att arbeta för minskade hälsoskillnader går hand i hand med att arbeta för minskade ekonomiska klyftor. Det är ett omfattande arbete som naturligtvis också kräver en aktiv och omfördelande bostadspolitik och arbetsmarknadspolitik. Men utbildningen är central.
3. FYSISK INAKTIVITET
Fysisk inaktivitet beräknas kosta sju miljarder kronor årligen i Sverige, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är också en av de främsta orsakerna till vi dör i förtid. Trots att det i dag pågår en träningsboom med ökat träningsintresse i Sverige, blir det inte fler personer som rör på sig. Det är de som redan tränade som har börjat träna mer, medan de som inte rör på sig är fortsatt inaktiva.
Bör det vidtas politiska åtgärder för att få fler svenskar att röra på sig – och hur skulle sådana initiativ i så fall kunna ser ut?
– Också här är det nödvändigt att börja från början; i förskolan, upp i grundskolan och vidare på gymnasiet. Där grundläggs mönster och behov, säger Schyman. Rörelsebehovet finns naturligt hos de mindre barnen och ska uppmuntras att fortsätta. Mer rörelse på schemat och kroppen får en bättre balans och tanken får en större stimulans. Gemensamma aktiviteter kring idrott eller motionerande stärker motivationen. Förskolan och skolan kan göra mycket. Fler lektionstimmar bör avsättas till rörelse, också i andra former än idrott och motion. Dans är till exempel ett utmärkt rörelseuttryck.
4. KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN
I dag finns 4 000 gånger mer kemikalier i omlopp än för femtio år sedan. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen saknas det forskningsunderlag kring vilka effekter som majoriteten av de nya kemikalierna har för hälsa och miljö. De har också slagit larm om ”cocktaileffekten” – den hittills okända effekt som blandingen av kemikalier vi utsätt för kan få för vår hälsa på sikt.
Tycker Feministiskt Initiativ att kemikalielagstiftingen är tillräcklig som den ser ut idag?
– Nej, den behöver skärpas om vi ska ta försiktighetsprincipen på allvar. Och det ska vi.
Av: Maja Sönnerbo