Långtidsstudie: Flera miljögifter i bröstmjölk minskar – men andra ökar

En pågående långtidsstudie från Livsmedelsverket visar att mängden miljögifter i modersmjölk minskar.
Vi får idag i oss tre till fyra gånger mindre mängd av bland annat PCB, dioxiner och PFOS jämfört med för tjugo år sedan.
Samtidigt har några andra kemikalier ökat.

I tjugo år, sedan 1996, har Livsmedelsverket undersökt organiska miljögifter i förstföderskors modersmjölk i samarbete med flera universitet i Sverige och utomlands. Prover av modersmjölk, blod, hår och urin samlas årligen in från förstföderskor i Uppsala och de visar hur halterna ändrats över tid. PCB, dioxiner och PFOS minskar i modersmjölk medan andra kemikalier ökar.

► Läs också: Småbarnsfeber kopplas till miljögift

”Mindre mängd högfluorerade ämnen”
Irina Gyllenhammar är toxiokolog på Livsmedelsverket:
– Glädjande nog utsätts unga kvinnor för mindre mängder av bland annat PCB, dioxiner, och de högfluorerade ämnena PFOS och PFOA nu än tidigare. Halterna har sjunkit i medeltal 3-4 gånger jämfört med när undersökningarna startades, säger hon i ett pressmeddelande.

Alternativa kemikalier inte alltid bättre
Studien är världsunik, skriver myndigheten fortsatt i sitt pressmeddelande, och resultaten används av Livsmedelsverket och andra myndigheter i arbetet för en giftfri miljö. Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning står för en stor del av finansieringen av studien.
De resultat som Livsmedelsverkets studie hittills fått fram visar att Sveriges ansträngningar för att minska hälsofarliga kemikalier i miljön och omgivningen har lyckats i flera fall. Det händer tyvärr att kemikalier som förbjudits ersätts av andra med liknande egenskaper. Ett exempel är bisfenol A som till viss del tycks ersättas av bisfenol F.

► Läs också: Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Flera miljögifter har adderats studien under åren
Från början studerades främst PCB och dioxiner men efterhand har även andra miljöföroreningar och kemikalier lagts till som bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, ftalater, bisfenoler och andra hormonstörande ämnen.

Enligt Livsmedelsverket är det mycket tack vare just denna studie som problemen med högfluorerade kemikalier, som PFAS, i dricksvatten har upptäckts. En ökning av halterna av vissa högfluorerade ämnen hos Uppsalamammorna visade sig komma från kranvattnet. Ämnen som använts vid brandskyddsövningar hade läckt ner i grundvattnet och förorenade dricksvatten i många år efter att ämnena slutat användas.

► Läs också: Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Avråder inte från amning
Foster och spädbarn antas vara särskilt känsliga för organiska miljöföroreningar, till exempel PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. De mängder som uppmätts i modersmjölk i Sverige bedöms dock inte vara en anledning till att avråda från amning. Nyttan med amning anses större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Inga av de undersökta kvinnorna i Sverige har haft halter av miljöföroreningar i sin mjölk som klart kan sättas i samband med hälsorisker för barnen. Det är dock viktigt att de kostråd för fisk som Livsmedelsverket har tagit fram följs, menar myndigheten. På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken bli ännu bättre.

► Läs också: Barns extra känslighet för kemikalier

Om man utsätts för stora mängder kvicksilver kan centrala nervsystemet (hjärnan) skadas. Under fosterperioden, när centrala nervsystemet utvecklas, är man som mest känslig för denna påverkan. De halter av kvicksilver som svenska kvinnor har i kroppen antas inte utgöra någon betydande risk för fostret, enligt Livsmedelsverket, men för att minimera riskerna är det ändå viktigt att kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar följer de kostråd som finns gällande fisk med förhöjda kvicksilverhalter. Detta gäller framförallt kvinnor som ofta äter egenfångad fisk. Läs mer här (extern länk).

► Läs också: Amning minskar risken för fetma

Hur får vi i oss miljöföroreningar?

PCB och dioxiner:
Flera organiska miljöföroreningar är vanligt förekommande i vår miljö och finns även i vissa livsmedel, främst i animaliska produkter som fisk, kött och mejeriprodukter. För människor är maten den största källan till PCB och dioxiner. Strömming, vildfångad lax, öring, sik och röding från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern innehåller särskilt höga halter dioxiner och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar därför att barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar oftare än två, tre gånger per år.

Flamskyddsmedel:
När det gäller bromerade flamskyddsmedel är det oklart vilken som är den viktigaste källan. Troligtvis är både maten och inomhusmiljön (damm) av betydelse.

Kvicksilver:
Konsumtion av fisk är den största källan till kvicksilver (i form av metylkvicksilver), och de högsta halterna återfinns i bland annat gädda, abborre och gös. Livsmedelsverket rekommenderar kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar att inte äta fisk som kan innehålla förhöjda kvicksilverhalter mer än 2-3 gånger per år.

Bisfenol A:
Bisfenol A (BPA) finns bland annat i livsmedelsförpackningar som är tillverkade av polykarbonatplast. Vi får främst i oss bisfenol A genom konsumtion av mat och dryck som varit i kontakt med sådana förpackningar. Det är inte längre tillåtet att sälja nappflaskor av polykarbonat eller förpackningar med lack och ytskikt som innehåller bisfenol A avsedda för barn under tre års ålder.

► Läs också: Att undvika när man är gravid eller har späd- och småbarn

Av Redaktionen

Källa: Livsmedelsverket

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!