Det påstås ofta att vi får i oss vårt dagsbehov av den nyttiga, antiinflammatoriska omega-3-fettsyran genom att äta lax. Men idag utfodras den konventionellt odlade laxen med vegetabiliskt foder och vi riskerar att öka vårt intag av det dåliga fettet om vi äter odlad lax.
Mer än 95 procent av den lax vi äter i Sverige är norsk odlad lax. Till dessa odlingar krävs enorma mängder foderfisk som trålas i bland annat Peru, där bestånden fiskas allt för hårt och andra fiskarter längre ner i näringskedjan hotas av utfiske. År 2007 producerades 830.000 ton odlad fisk i Norge och till det användes 2,5 miljoner ton vildfångad fisk. Fiskarna bearbetas sedan till fiskolja och fiskmjöl.
Samtidigt består mer än hälften av laxens mat av vegetabiliskt foder – vilket har gjort laxen betydligt sämre ur hälsosynpunkt.
I fodret får även syntetiska färgämnen tillsättas för att laxen ska bli röd, dessutom används stora mängder kemikalier och antibiotika.
Mindre omega-3
Fettsyresammansättningen i laxen har förändrats och andelen omega-3 har halverats. Istället har de dåliga fetterna ökat i laxen. De fetter som skapar inflammation i våra kroppar. Förklaringen är att om laxen inte får den naturliga kosten som de är ämnade att äta, så innehåller de inte heller den nyttiga fettsyran omega-3.
Miljögifter
Lax kan innehålla en stor mängd miljögifter. Ju högre upp i näringskedjan fisken finns, desto högre risk för att fisken innehåller gifter.
För några år sedan släppte Naturskyddsföreningen en rapport som visade att det fanns höga halter miljögifter i fisk. Odlad lax från Norge visade sig innehålla bromerade flamskyddsmedel. Men det som var mest förvånande var när Testfakta analyserade fem paket odlad lax från Norge och resultatet var att den ekologiska hade högst halter av de som testades.
De höga halterna beror paradoxalt på att den ekologiska odlade laxen får bättre foder – foder som består av det som lax i naturlig miljö äter. Den konventionellt odlade laxen som får vegetabiliskt foder hade inte samma höga halter.
Däremot skiljde sig fettsyresammansättningen rejält åt i Testfaktas test. Den ekologiska laxen hade betydligt högre halter omega-3 eftersom fettsyresammansättningen är beroende av vilket foder laxen får. Ju mer vegetabiliskt foder desto mindre omega-3.
De ekologiskt odlade laxarna matas med fiskrens av till exempel torsk vilket är bättre för oss människor men inte för miljön. Det kommer inte vara en hållbar lösning om den ekologiska fisken blir mer efterfrågad. Ekologisk fisk utfodras även med ekologiskt vetegluten för att binda ihop fodret.
De fördelar som finns med ekologisk lax är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier. Kassarna rengörs maskinellt eller för hand vilket innebär bättre vatten och bättre miljö för djurlivet. Laxlusen hålls i schack med läppfiskar som äter laxlöss istället för att motarbetas med kemiska bekämpningsmedel. KRAV-märkt lax får inte innehålla höga halter av dioxiner och tungmetaller.
Vi har ställt några frågor till Naturskyddsföreningen för att höra deras syn på laxen.
Hur odlas fisk – vad innebär begreppet odlad fisk?
Det finns många odlingsmetoder. Norsk odlad lax odlas i öppna kassar i havet och matas med ett foder som delvis baseras på fisk (rens från Norge, anjovetas från Peru och lodda från Barents hav) och delvis på vegetabilier, förmodligen mycket soja. Vissa får också strömming från Östersjön som är renad på dioxin.
Vilka andra problem än gifter förknippas med odlad lax?
Att odlingarna förstör för den vilda laxen som måste gå igenom fjordarna på väg till sin laxälv. De smittar dem med parasiter (bland annat laxlus som dödar laxyngel på väg ut) och rymlingar beblandar sig med de vilda laxarna.
När jag äter lax på restaurang – är det vanligtvis den norska odlade jag får då?
Ja. Vi har kontrollerat med många resturanger och samtliga har varit odlade laxar från Norge.
Hur gör man ett bra lax-val i butiken?
Ur ett uthållighetsperspektiv finns kravmärkt odlad lax samt MSC-märkt vild lax. Men dessa är inte mindre miljögiftsbeslastade än andra.
► Läs också: ”Är hälsofördelarna med fisk fler än riskerna – eller är det tvärtom?”
Av Malin Duvstedt
Källor: Naturskyddsföreningen, KRAV, DN.