Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.
Förra veckan kom ett besked från Livsmedelsverket om ett förslag på maxvärden på en rad vitaminer och mineraler, i syfte att skydda konsumenten mot eventuella skadliga effekter som skulle kunna uppstå vid höga halter. Förslaget har tagits emot med blandade känslor. Från branschens och många konsumenters håll reagerar man med upprördhet. Och i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skrev Mats Nilsson, VD för branschorganisationen Svensk Egenvård, att det skulle leda till att många företag tvingas lägga ned – och till försämrat konsumentskydd då många istället kommer att köpa via nätet.
Ska hindra överdosering
Från Livsmedelsverkets sida menar man dock att konsumentens säkerhet går före branschens intressen och att det nya regelverket är till för att hindra överdosering av enskilda näringsämnen. 2017 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att ta fram de nya riktlinjerna. Bakgrunden är de riktade insatser som kommunernas livsmedelsinspektörer gjort i olika kommuner i landet där man, med stöd i EU:s kontrollmyndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA:s bedömningar om säkra värden på flera håll tog bort kosttillskott med bland annat högre halter av D-vitamin från butikshyllorna och belade dem med saluförbud. Även om EFSA:s upper level-värden inte är lagstiftade gränser menar man från Livsmedelsverkets sida att kommunernas livsmedelsinspektörer hade stöd i svensk lag för sitt agerande.
– I livsmedelslagstiftningen står att man inte får sälja farliga produkter. Det står även att man ska ta hänsyn till vad EFSA värderat, säger Livsmedelsverkets rådgivare Astrid Walles-Granberg till Kurera.
LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”
Dom bakom behov av lagstadgade värden
Flera företag överklagade dock och i november 2018, föll domen i Högsta förvaltningsrätten som dömde till fördel för företaget Greatlife Group AB som därmed vann målet. En dyrköpt seger, kan det komma att visa sig, för det är bland annat med anledning av det fallet som Livsmedelsverket nu ser ett behov av lagstadgade gränsvärden, i alla fall enligt Astrid Walles-Granberg, som deltagit i arbetet med att ta fram maximivärdena.
– Det är en fråga om rättssäkerhet.
Inväntar inte gemensamma värden
Livsmedelsverket har fått kritik för att lägga ned resurser i onödan på att ta fram nationella värden då EU har för avsikt med att ta fram gemensamma maximivärden för hela unionen. Men för närvarande sker inget aktivt arbete med detta inom EU menar Astrid. Fram till 2016 har Sverige haft strategin att invänta de gemensamma värdena, men ovan nämnda händelser gjorde att man från regeringens sida såg ett behov att skynda på processen och ta fram egna, förklarar Astrid Walles-Granberg.
Inga kända fall av överdosering
I ett pressmeddelande från Livsmedelsverket som gick ut 2017 i samband med att myndigheten fick uppdraget står det att det inte finns några kända fall av överdosering eller där människor på något sätt tagit skada..
Med tanke på det, är det då inte en överdriven försiktighet att sätta maxgränser?
– Man kan inte vänta tills människor har dött, säger Astrid Walles-Granberg och förklarar att EFSA:s UL-värden baseras på olika studier där man kunnat se att vissa vitaminer kan orsaka skada vid höga halter.
– Det finns studier där man visat att människor tagit skada, även om vi inte fått några sådana rapporter här i Sverige, något vi ska vara glada för.
Astrid Walles-Granberg förklarar att de framtagna värdena är baserade på att tillskotten ska vara säkra att konsumera regelbundet under en längre tid.
– Vilket i verkligheten kanske inte sker, men det är det man tittar på när man tar fram säkra värden, framtagna för att gälla en vuxen befolkning.
– Barn är alltid känsligare, säger Astrid Walles-Granberg.
LÄS OCKSÅ: Karin Björkgren Jones efterlyser ett #metoo för ”foliehattar”
Haft kontakt med egenvårdsbranschen
Under tiden för utredningen har man från Livsmedelsverkets sida undersökt olika alternativ, och stått i kontakt med egenvårdbranschen.
– Vi hade också tyckt att det hade varit bäst med gemensamma värden på EU-nivå, rent handelsmässigt. Men i Sverige står vi idag utan möjlighet att stoppa försäljning av potentiellt skadliga produkter, säger Astrid Walles-Granberg och hänvisar till domen i Högsta förvaltningsdomstolen som hon menar förhindrar förbud oavsett hur höga nivåer det än rör sig om.
– Efter det har det inte funnits något alternativ, säger Astrid som menar att tydliga gränser även gör det enklare för företagen att veta vad som gäller.
Olika lösningar i olika länder
I olika EU-länder, ser regelverken ut på olika sätt. I exempelvis Storbritannien och Finland märker man produkter med högre nivåer med särskild informationstext för att upplysa konsumenten.
Övervägde ni aldrig det?
– Vi har tittat på det också men vi tycker att det här är ett säkrare sätt. Vi ser det inte som ett förbud utan som en säkerhet, säger Astrid Walles-Granberg som menar att
maxvärdena ligger långt över vad de flesta behöver.
– Det är ju inte så att vi sätter krokben för människor att få i sig den näring de behöver.
Både behov och upptagningsförmåga varierar från person till person och förklarar Astrid Walles-Granberg som menar att man täckt in så att även de med stor brist ska kunna få tillgång till de tillskott de behöver. Dessutom finns det i lagförslaget möjlighet för tillverkare och importörer att ansöka om dispens om man kan påvisa att ett näringsämne är säkert i den dos man vill sälja.
LÄS OCKSÅ: ”Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”
Förslaget är ute på remiss
Nu är att frågan är ute på remiss, efter att svaren kommit in gör man från myndighetens sida en ny bedömning om man kommer gå vidare med förslaget i sin ursprungliga form eller om det ska justeras. Därefter kommer det notifieras till EU som undersöker om den nationella lagstiftningen utgör några handelshinder. Först om förslaget går igenom den instansen kan den nya lagen börja gälla så det är inte säkert att de nu föreslagna gränsvärdena blir verklighet.
Omställningen kan komma att bli stor för många företag, hur har ni resonerat kring det?
– Vi har tittat på det i konsekvensutredningen och det kommer bli påverkan. Men de flesta företagen säljer inte produkter med så höga värden, även om en hel del kommer att påverkas, säger Astrid Walles-Granberg och fortsätter:
– Konsumenternas intresse är viktigare, det ska vara säkert.
Slutligen, ni har fått kritik för att hänvisa de konsumenter som trots allt vill ha och känner att de behöver högre doser till en osäker internationell nätmarknad, där konsumentskyddet är betydligt sämre, på gränsen till obefintligt. Hur ser ni på det?
– Vi kan inte ha en marknad med farliga produkter bara för att man annars letar efter dem på annat håll. Det tycker jag är ett konstigt resonemang faktiskt.
Det kommer inte finnas något som hindrar den som vill från att köpa via nätet men Astrid Walles-Granberg anser att de som tror att de har behov av vitaminer och mineraler i högre dos bör vända sig till sjukvården där intag och eventuella biverkningar kan hållas under läkaruppsikt. Astrid Walles-Granberg understryker att Livmedelsverkets uppgift är att kontrollera produkter samt att informera konsumenter om att de inte behöver mer än vad som ryms inom det föreslagna maxvärdet. Och menar att om man vill ta mer står det var och en fritt.
– Vi hindrar inte någon att köpa någonting, det här är för konsumenternas bästa och att äta högre halter är bara dumt.
Av Nina Törmark