Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser.
Dålig luft kan även försämra barn och ungas psykiska hälsa – och antalet läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har en direkt koppling till luftföroreningsnivån på platsen där man bor.
Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser. Nu senast en svensk forskningsstudie som visar att läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har koppling till luftföroreningsnivån.
► Läs också: Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism
Samband mellan luftföroreningar och psykisk hälsa
I den nya studien, gjord av en forskargrupp vid Umeå universitet, undersöktes samband mellan exponering för luftföroreningar i bostadsområdet och barn och ungdomars psykiska hälsa genom att använda uppgifter från Läkemedelsregistret tillsammans med en nationell modell för luftföroreningskoncentrationer.
Den nya studien täcker en stor del av den svenska befolkningen och hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades.
Nio procent högre risk för läkemedelsuttag för psykisk diagnos
Barn och ungdomar som levde i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade nio procent högre risk att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos under uppföljningen per tio mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid, även efter att man kontrollerat för socioekonomi och demografiska faktorer.
► Läs också: Avgaser kan orsaka för tidig födsel
”En minskad koncentration av bilavgaser skulle kunna minska psykisk ohälsa”
Forskaren Anna Oudin vid Enheten för yrkes- och miljömedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet har lett studien.
– Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger hon i ett pressmeddelande från Umeå univesitet.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.
► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!