Annons

M: ”Jobb är viktigt för hälsan”

VALGUIDE2014: Jobb och utbildning är viktiga nycklar till en förbättrad folkhälsa, anser Moderaterna. Det fria vårdvalet är också en viktig del. Partiet lyfter möjligheten till träning på jobbet inom vårdyrken som en viktig jämställdhetsfråga och menar att valet mellan ekologisk och konventionellt odlad mat inte är helt enkelt.

Redaktionen

23 juli, 2014
M: ”Jobb är viktigt för hälsan”
Dela inlägget

VALGUIDE2014: Jobb och utbildning är viktiga nycklar till en förbättrad folkhälsa, anser Moderaterna. Det fria vårdvalet är också en viktig del. Partiet lyfter möjligheten till träning på jobbet inom vårdyrken som en viktig jämställdhetsfråga och menar att valet mellan ekologisk och konventionellt odlad mat inte är helt enkelt.

Filippa Reinfeldt är Moderaternas talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor. Så här svarar hon i Kureras valguide.

1. EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 13 procent under 2013. Vid årets slut var strax över 4 procent av alla sålda livsmedel i Sverige ekologiska, medan resterande 95 procent var icke-ekologiska.

Hur tänker Moderaterna kring ekologisk produktion av livsmedel? Bör det skapas fler incitament som gynnar miljövänliga alternativ?
– Genom Alliansens landsbygdsprogram kommer vi att satsa nästan fyra miljarder kronor på stöd till ekologisk produktion under de kommande sju åren, säger Filippa Reinfeldt. Utgångspunkten för oss är att maten vi äter ska vara sund och hälsosam och att vi samtidigt minskar livsmedelsproduktionens miljö- och klimatpåverkan.

– Sverige har ett av världens högsta djurskydd, ett djurskydd som i vissa fall går längre än den importerade ekologiska maten. Man ska komma ihåg att uppskattningsvis är 50 procent av den ekologiska maten vi äter i Sverige är importerad och miljö- och klimateffekterna av ekologiskt producerad mat är inte självklara. Därför tycker vi att valet mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat inte alltid är helt enkelt. Dessutom har svensk mat en relativt liten miljö- och klimatpåverkan, och på grund av dessa svenska mervärden vill vi gärna värna svensk livsmedelsproduktion.

Annons

2. HÄLSOKLYFTORNA
Forskare från Göteborgs universitet pekade nyligen ut flera tecken på ojämlikheter gällande människors hälsa i Sverige. Människor i resurssvaga förorter har tre gånger så ofta diabetes jämfört med de som bor i rikare stadsdelar. De behandlas mer än dubbelt så ofta för hjärtinfarkt och depressioner.

Vad bör ni politiker göra för att motverka hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper?
– Var man bor eller hur stor plånbok man har ska inte spela någon roll när det kommer till hälsa. Att ha ett jobb eller skola att gå till och känna sig delaktig i ett socialt sammanhang är nyckeln till en god livskvalitet. Det ger en bra grund att stå på och en större motivation till att ta hand om sig själv och sin kropp.

– Det stämmer att människor i utanförskapsområden oftare lider av ohälsa och just därför är utbildning och arbete viktigt att premiera också ur ett hälsoperspektiv. Utöver det handlar det om att förbättra tillgängligheten till sjukvården. Att få bort vårdköer är en viktig del i arbetet för en mer jämlik vård.

– Sedan Alliansen införde vårdvalet det blivit betydligt lättare att komma till doktorn och antalet mottagningar har ökat snabbt. Genom fler vårdgivare ökar kvaliteten, eftersom patienter har möjlighet att välja den vårdinstans man har mest förtroende för. Det är också viktigt att ersättningen till vårdgivarna justeras så att den blir högre ju mer resurser som patienten behöver. Det kan handla om tolkhjälp eller mer tid hos läkaren.

3. FYSISK INAKTIVITET
Fysisk inaktivitet beräknas kosta sju miljarder kronor årligen i Sverige, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är också en av de främsta orsakerna till vi dör i förtid. I dag pågår en ”träningsboom” med ökat träningsintresse i Sverige, men det blir inte fler personer som rör på sig. De som redan tränade har börjat träna mer, medan de som inte tränar är fortsatt inaktiva.

Annons

Bör det vidtas åtgärder politiska för att få fler svenskar att röra på sig?
– Det är positivt att fler svenskar är intresserade av hälsa och träning, särskilt då vi lever allt längre och våra kroppar ska hålla hela livet. Politiken kan inte styra över människors motionsvanor, men den kan bli bättre på att uppmuntra friskvårdssatsningar.

– Moderaterna vill satsa på träning på arbetstid i tunga yrken; att få fler friska medarbetare i vården och i omsorgen är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom flera mansdominerade yrkesgrupper som polis eller brandkår är det en självklarhet att erbjuda medarbetarna träning på arbetstid.

– Forskning visar att fysisk aktivitet och bättre skolresultat går hand i hand. Därför vill vi också utöka antalet idrottstimmar i skolan, det är inte rimligt att elever bara får en eller två timmars schemalagd rörelse per vecka. Utöver detta handlar det också att fördubbla hälsokontrollerna i skolan för att tidigt fånga upp ohälsan.

4. KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN
I dag finns 4 000 gånger mer kemikalier i omlopp än för femtio år sedan. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen saknas det forskningsunderlag kring vilka effekter som majoriteten av de nya kemikalierna har för hälsa och miljö. De har också slagit larm om ”cocktaileffekten” – den hittills okända effekt som blandingen av kemikalier vi utsätt för kan få för vår hälsa på sikt.

Tycker du och Moderarterna att kemikalielagstiftingen är tillräcklig som den ser ut idag?
– Kemikalier är en viktig och oundviklig del av vår vardag och behöver hanteras på ett ansvarsfullt sätt, säger Filippa Reinfeldt. Arbetet för en giftfri miljö är en av Alliansen och Nya Moderaternas prioriterade frågor. Vi har bland annat lagt fram en ny plattform för kemikaliepolitiken och vill skärpa EU:s kemikalielagstiftning så att den blir mer ändamålsenlig. Vi tycker att det är bra att arbeta utifrån försiktighets- och substitutionsprincipen, framför allt med ämnen som kan komma i kontakt med barn. Kemikalielagstiftningen ska vara forskningsbaserad och utgå ifrån vetenskapliga bedömningar.

Av: Maja Sönnerbo

Annons