Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Kvinan som äter ur en skål.

Matens miljöpåverkan – Så äter du mer klimatsmart

"Visste du att...

… 1 kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, detta är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling?”

Källa: Livsmedelsverket

Idag pratas det mycket om miljön och hur den påverkas av vår livsstil. En stor del handlar om just kosten vi äter och vilka livsmedel vi väljer att köpa. Nyligen hörde vi om förslaget till köttskatten på grund utav köttets miljöpåverkan. Men hur påverkar andra livsmedel miljön? Här kommer lite tips på vad man kan tänka på i affären för att minska sin klimatpåverkan.

Ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan från de svenska hushållen kommer ifrån det vi äter. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastade produktområdena, detta beror på en stor energianvändning samt höga utsläpp av koldioxid under hela livsmedelskedjan. En del mat har stor miljöpåverkan medan andra har mindre, därför är våra val av livsmedel mycket viktiga.

Frukt och grönt
Välj gärna svenskodlade frukter och grönsaker i förstahand eftersom dessa överlag odlas med mindre bekämpningsmedel än i de flesta andra länder. Vi slipper även långa transporter vilket är mycket bra ur miljösynpunkt. Frukt och grönt som har besprutats sparsamt eller inte alls, till exempel ekologiskt odlade livsmedel, är ett bra alternativ då detta bidrar till en giftfri miljö. Välj gärna frukt och grönt efter säsong och gärna grova grönsaker så som kål och rotfrukter, istället för mer ömtåliga grönsaker så som sallad, tomat och gurka. De grövre grönsakerna är väldigt tåliga och odlas ofta på friland istället för i växthus. Detta är positivt då växthusodling är mycket energikrävande. De grövre grönsaker klarar lagring längre vilket gör att vi kan minska svinn både hemma och i butiker. För de grönsaker som tål en längre lagring kan också mer miljövänliga transportmedel användas. Många importerade färska frukter och grönsaker transporteras nämligen med flyg för att de ska komma fram medan de fortfarande är färska. Detta gör att klimatpåverkan blir mycket stor. Av de grönsaker som odlas i växthus, till exempel tomater, är det en fördel att välja svenskodlade när de är i säsong (april till oktober för svenska tomater). Svenska tomatväxthus värms till största del upp med förnybara bränslen. I till exempel Holland värms merparten av växthusen upp med fossila bränslen vilket bidrar till en stor klimatpåverkan. Under vintertiden är spanska frilandsodlade tomater ett alternativ då de ligger i nivå med svenska tomater som odlats med förnybara bränslen.

 

Baljväxter
Ärtor, bönor och andra baljväxter är väldigt klimatsmart mat. Utsläppen vid odling är låg, så överlag är det transporterna som står för den stora klimatpåverkan i den här livsmedelsgruppen. I första hand bör vi konsumera svenska baljväxter så som bruna bönor, gula ärtor med mera. Men även importerade baljväxter är resurssnåla, speciellt om det används som ett alternativ till köttet, som har en betydligt högre klimatpåverkan. Då baljväxter innehåller mycket protein kan de med fördel vara ett mer klimatsmart alternativ till kött. Välj svenska färska baljväxter när det går och torkade eller förpackade i glas och tetraförpackning den övriga tiden. Precis som för grönsaker transporteras färska importerade baljväxter så som sockerärtor och haricots verts ofta med flyg, vilket har stor klimatpåverkan. Torkade baljväxter klarar lagring mycket länge och kan importeras med mer resurssnåla transportmedel. Soja har blivit ett populärt livsmedel och används ofta som ersättare till animaliska produkter i till exempel korvar och färs. Ur miljösynpunkt är det viktigt att tänka på vart sojan kommer ifrån. Odlingar i Sydamerika har bidragit till att regnskog har skövlats för att ge plats åt odlingarna. Försök att välja sojaprodukter som är kravmärkta, då har sojan odlats på ett hållbart sätt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den ekologiska sojan bidrar inte heller till skövling av regnskog.  

Spannmål, ris och potatis
Jämfört med kött och fisk har potatis, ris och spannmålsprodukter så som bröd, gryn och pasta en relativt liten klimatpåverkan. Potatis är dock den gröda som besprutas mest i Sverige. Ekologiskt odlade produkter ett bra alternativ då de inte besprutas med kemiska bekämpningsmedel och då bidrar till en giftfri miljö. Riset har större klimatpåverkan än spannmål och potatis då det odlas på vattendränkta odlingar. Från de våta markerna frigörs metangas, som är en potentiell klimatgas. Då transporterna bidrar med en stor klimatpåverkan i den här gruppen är det bra att välja inhemskt odlade och närproducerade livsmedel i så stor utsträckning det går. I Sverige används överlag mindre konstgödsel samt bekämpningsmedel än i många andra länder vilket också är en fördel ut miljösynpunkt.

Kött
Kött är den enskilda livsmedelsgrupp som har störst klimatpåverkan. Det är dock skillnad på olika sorters kött. Nötkött är det kött som ger mest utsläpp och har störst klimatpåverkan, därefter kommer grisköttet och sedan kyckling som har minst klimatpåverkan. En anledning till att nötkött har mest klimatpåverkan är att nötkreatur är idisslande djur och deras matsmältningsprocess släpper ut metangas vilket är en potentiell klimatgas. Ur miljösynpunkt kan det därför vara en fördel att minska på mängden kött. När man väljer kött kan man tänka på att minska mängden nöt och istället välja mer kyckling. Välj också kött från djur som har betat på naturbetesmarker. Detta gör att landskapen håller sig öppna med ett hög biologisk mångfald. I ekologisk djuruppfödning föds djuren upp på foder som inte har besprutats vilket bidrar till en giftfri miljö.

Mejeriprodukter
Mjölk är relativt klimatpåverkande då det kommer ifrån nötkreatur som släpper ut metangas. Välj helst svensk mjölk. Den är mer klimatsmart då de svenska korna överlag är friska och producerar mycket mjölk. Mejeriprodukter så som till exempel ost har också en stor klimatpåverkan då det krävs en relativt stor mängd mjölk för att tillverka ett kilo ost. Kor från ekologisk mjölkproduktion går ute längre samt äter mer hö och gräs än konventionella kor. De utfodras även med ekologiskt foder vilket minskar användningen av bekämpningsmedel.

Fisk
Idag finns det två miljömärkningar för fisk i Sverige. Den ena är MSC (Marine Stewardship Council) och den andra är KRAV. Dessa märkningar tar hänsyn till att fisken kommer ifrån friska och starka bestånd samt att fisket sker på ett rätt och hållbart sätt utan att förstöra ekosystemet där fisken fångas. KRAV-märkningen innebär också att bland annat båtarna är miljöanpassade. Leta efter dessa märkningar när du är i affären. En del fiskarter är idag hotade av överfiskning. Om du vill veta vilka bestånd som är stabila kan du ta hjälp av WWF´s fiskguide. Fisk och skaldjursodling kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer. Detta gäller tillexempel odling av jätteräkor. Vid odling av lax och torsk krävs det stora mängder fisk till foder vilket i många fall fiskas på ett sätt som inte är hållbart. Musselodlingar kan tillskillnad ifrån många fiskodlingar faktiskt minska övergödning i haven, detta beror på att de tar sin näring direkt ifrån haven genom att sila plankton ur vattnet.

 


Snabba tips:

  • Välj svenska frukter och grönsaker efter säsong.
  • Köp mer lagringståliga och grova grönsaker istället för de mer känsliga.
  • Ät mer baljväxter, gärna närodlat när det går.
  • Välj potatis och spannmålsprodukter över ris. Gärna svenskodlat.
  • Välj ekologiska livsmedel
  • Minska konsumtionen av kött
  • Handla närodlat och närproducerat
  • Byt ut en del av nötköttet mot kyckling
  • Välj fisk märkt med KRAV eller MSC
  • Minska svinnet
  • Ät mindre godis, läsk och snacks – de påverkar miljön men bidrar inte med mycket vitaminer och mineraler.
  • Välj glas eller tetraförpackningar över konserver – det krävs mycket energi att återvinna metallen.

 


Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Mat och klimat, KRAV, WWF
Bok: Livsmedelsvetenskap

 Av Maya Dilek


"Visste du att...

… 1 kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, detta är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling?”

Källa: Livsmedelsverket

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

De har startat en klubb som motverkar utbrändhet

Mental hälsa

Många av oss  försöker hinna med "allt" i en hektisk vardag, och har samtidigt glömt hur man har en hobby, är kreativ och "leker" som vuxen. Vi tappar kontakten med oss själva och andra och hittar inte ro och livsbalans. Det ville Julia Hagnäs och Lindsay Hedenskog ändra på och startade något som de själva behövde – en klubb som motverkar utbrändhet.

 

Montage: Lotta Lagerberg och närbild på dansande fötter

Krönika: “Du passar inte in här!”

Krönikan

Det här är den sista delen i en krönikeföljetong, där vi fått följa Lotta Lagerberg på sin dansskola för 40-plussare under coronapandemin. På dag tre kommer hon till en avgörande insikt. Med dessa krönikor vill Lotta belysa gruppdynamik, utanförskap och fenomenet "vi och dom".

 

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

tonåring avvisar förälder

Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar

Barn

När tonåringar bråkar är det en form av frigörelse från föräldrarna i kombination med hormonsvängningar och kroppsliga förändringar. Men tonårsbråken är inte alltid lätt för föräldrarna. Därför har organisationen Mind och Apoteket hjärtat tagit fram en guide som ska göra det lättare att navigera när bråken uppstår.

 

Dansgrupp

Krönika: “Att våga ta sin plats”

Krönikan

I denna krönika, som är andra delen av tre i en krönikeföljetong, får vi följa Lotta Lagerberg på dag två av sin dansskola för 40-plussare, där hon kämpar för att våga ta sin plats i en redan sammansvetsad grupp. Med sina krönikor vill Lotta belysa problem som utanförskap, utfrysning och "vi och dom".

flicka gränser i sand

Bakterier bygger barns immunförsvar

Barn

Det är viktigt med god handhygien, speciellt i dessa virus- och pandemi-tider. Men det finns faktiskt gånger vi kan stanna upp och tänka efter runt handhygien. För att barn ska kunna utveckla ett starkt immunförsvar krävs att de blir utsatta för mikrober av olika slag.

kvinna tränar framför datorn

Så här lätt får du en starkare kropp

TRÄNING

Efter att vi passerat 45 förändras kroppen och utsätter man inte den för påfrestningar så tappar du lättare muskulatur. Det påverkar oss på så sätt att vi orkar mindre,  får en sämre balans och därmed riskerar att göra illa oss om vi ramlar.  Det är viktigt att se till att belasta musklerna. Har du ett stillasittande jobb och inte cyklar eller går till ditt arbete bör du lägga in tre styrkepass i veckan samt se till att röra på dig en halvtimma varje dag.

 

ung glad kvinna sträcker upp händerna

D3 och zink minskar risken att insjukna i covid-19

Hälsa

Nya analyser visar att risken för att insjukna i covid-19 ökade med 90 procent vid brist på D3 och zink. Rapporten visade också att D3 och zink ger ett starkt skydd mot svårare symtom för den som insjuknat i covid-19. Det skriver Nordic Nutrition Councils på sin hemsida.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

Mat som mättar under hösten

Kost

På vintern är det gott med varm mat som mättar. Undvik de snabba kolhydraterna, som lätt lägger sig runt midjan. Lär dig att äta rätt, och håll dig mätt länge. Det finns en hel del bra mat som gör kroppen nöjd och mätt – utan att du konsumerar en massa kalorier. Här kommer några livsmedel.

Närbild på rinnande duschmunstycke

Att skippa duschen – bra eller dåligt?

Hud

Begreppet "no shower" har blivit en stor och lite oväntad trend i Hollywood. Det handlar om att vänta tills man luktar illa, eller tills man är smutsig, innan man duschar. Men det är inte så tokigt som det låter, här förklarar vi varför!

 

Närbild på kroppar av medelålders kvinnor som dansar i danssal

Krönika: “När vi blir så där onödigt rädda”

Krönikan

Lotta Lagerberg längtade efter att få göra något som fyller henne med glädje i pandemin och anmälde sig till en dansskola för 40-plussare. Med denna krönika – den första av totalt tre i en följetong – vill Lotta belysa det som hon först trodde var covid-rädsla, men som visade sig handla om något annat och allt för vanligt: utfrysning.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen och har svårt att komma till ro? Du är inte ensam, ungefär var tredje svensk har sömnproblem. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen.