Mindful Tapping del 1: Daglig övning

Mindful Tapping är en metod som bygger på bland annat EFT, neurofysiologi och traumaforskning. Kunskap om hur kropp, hjärna och nervsystem påverkas av våra upplevelser. I en serie lektioner utformade för Kureras läsare kommer Ann-Sofi Forsberg samt instruktörerna Micke Syd Andersson och Hanna Noorberg att lära ut övningar för ökat välmående.

Våra upplevelser formar oss redan från vår tillblivelse menar Kjell och Ann-Sofi Forsberg. Det formar såväl hjärna som nervsystem och påverkar hur vi mår, hur vi tänker, känner och beter oss. Det medverkar också till vår hälsa, våra relationer och våra prestationer i olika sammanhang i livet. Kjells och Ann-Sofis budskap är att vi kan förändra och reparera vårt nervsystem.
– Det vi lärt in kan vi lära av så att vi lär om för att lära in nytt och på så sätt skapa mer förtjänstfulla beteenden, säger Ann-Sofi.

Minnen lagras – minnen väcks till liv
Upplevelser vi varit med om skapar alltså minnen. Dessa minnen är av olika känslomässig natur, glada, lyckliga, ledsna, rädda och arga till iskalla, fientliga, kollapsartade menar Kjell och Ann-Sofi. Dessa bär vi med oss föklarar de.
– De väcks till liv i vår vardag och skapar det vi i dagligt tal kallar för stress.

Återupplever gamla känslor
– Neurofysiologisk forskning visar att rötterna till stress inte ligger i de yttre orsakerna, förklarar de.
De ligger snarare i vilka medvetna och omedvetna minnen som det som sker väcker i oss.

Gamla mönster går på repeat
Så när någon upplevs som otrevlig handlar obehagskänslan i magen och de negativa tankarna som väcks inte så mycket om honom eller henne, utan om att tidigare minnen har väckts till liv. Minnen som ligger lagrat i delar av hjärnan dit förnuftet inte når, limbiska systemet och hjärnstammen.
– Då reagerar kroppen som om det var den gången. Allt det du upplevde då spelas upp igen.

LÄS OCKSÅ: Mindful Tapping – energipsykologi som går på djupet

Känslomässiga tillstånd känns i kroppen
När du hamnar i affekt, reagerar med ilska, rädsla eller kollaps innan du ens är medveten är det ditt undermedvetna som dragit igång enligt Kjell och Ann Sofi.
– Hjärnan och nervsystemet reagerar automatiskt på det du upplever och skickar in dig i olika känslotillstånd.

Trafikljuset som pedagogisk modell
Enligt forskaren Steven Porges finns tre automatiska grundlägen som hjälper oss hantera livets utmaningar. Mindful tapping har delat upp dessa känslotillstånd i rött, grönt och gult.

• Grönt är när du känner dig avslappnad och trygg. Då har du förmåga att vara i kontakt med andra människor, har tillgång till din kreativitet. Det känns skön helt enkelt. Fysiologiskt handlar det om att din ventrala vagusnerv är aktiverad. Den finns i reptilhjärnan (kanske bättre att genomgående skriva hjärnstammen)

• Gult är när du retar upp dig över småsaker, är irriterad eller arg. När du känner dig ledsen och rädd. Dessa kallas för kamp eller flykt-reaktioner och styrs av det sympatiska nervsystemet. Även den det ligger i reptilhjärnan.

• Rött är när du loggar ut, känner dig handlingsförlamad, apatisk, känner overklighetskänslor eller är disoscierad. Det kan också upplevas som att vara avtrubbad inför livet och det som händer. Detta är frys-reaktionen som styrs av dorsala vagusnerven och aktiveras när man är utsatt för ett hot som man är hjälplös inför. Den finns också i reptilhjärnan.

LÄS OCKSÅ: Artisten Micke Syd Andersson tappar in sig på rätt frekvens

Daglig övning
Den första lektionen är den enklaste modulen i Mindful Tapping. Den kallas Tap Out Daily och anses vara bra för avspänning och återhämtning. Ann-Sofi rekommenderar att den görs 10-15 minuter om dagen. I övningen uppmärksammar du hur det känns inuti, hur du mår, vad du noterar, vad du upplever. Den går ut på att ha ett mindfult förhållningssätt och göra en form av kroppsscanning. Till detta läggs lätt beröring av punkter på händer, fingrar och ansikte, det som kallas tapping.

Artisten Micke Syd Andersson och folkhälsovetaren Hanna Noorberg är lärare i Maindful Tapping och i filmen nedan lär de ut övningen Tap Out Daily.

Länk till den PDF som nämns i slutet av övningen finns längs ned i faktarutan.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!