PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.
Nu visar den första studien av PFAS i foster och embryon att vi människor börjar samla på oss dessa ämnen betydligt tidigare än man förut trott. I studien, som utförts vid Karolinska institutet och publicerats i tidskriften Environment international, har forskarna kunnat påvisas hur ofödda barn, trots att de ännu inte ens är födda, redan har en betydande ansamling av dessa ämnen i sina kroppar.
Studien visar hur nämnda ämnen passerar genom moderkakan från mamma till foster under hela graviditeten.
Den visar också att ju högre halter PFAS mamman har i sin kropp, desto högre blir halterna även i barnets kropp.
LÄS OCKSÅ: Så hjälper du kroppen att rena sig från gifter
Stör kroppen
PFAS har använts sedan början av 1900-talet och finns både i oss och överallt runt oss. De används bland annat för sina fett- och vattenavstötande egenskaper och återfinns till exempel i brandskum, regnjackor och teflonpannor.
Förkortningen PFAS står för en grupp högfluorerade ämnen, vilka bryts ned mycket långsamt – eller inte alls – i naturen, och som ansamlas i allt levande. De är klassiska miljögifter som fungerar störande för kroppen på olika sätt, bland annat kan de påverka förmågan att få barn negativt. Något forskningen noterat hos både djur och människor.
Cancerframkallande − och tidig exponering ökar riskerna
I höga koncentrationer misstänks PFAS-ämnen kunna orsaka flera sorters cancer och PFAS i lägre koncentrationer har kopplats till bland annat ändrad leverfunktion och sämre respons på vacciner.
Tidig exponering i livet har visat sig öka de olika riskerna med PFAS.
LÄS OCKSÅ: Fler pojkar föds med missbildad penis
Gränsvärden behövs
Denna nya insikt innebär att gränsvärden behöver sättas, sett utifrån vad foster klarar, menar nu forskarna bakom studien.
En av dem är Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska institutet:
− När bebisen föds har den redan samlat på sig de här kemikalierna i bland annat lungor, lever och hjärna, säger hon till Sveriges Natur, Naturskyddsföreningens medlemstidning.
Naturskyddsföreningen driver sedan 2016 en nätkampanj mot PFAS, för att uppmärksamma om PFAS samt bidra till att minska användandet av dessa ämnen.
Förbjudet i EU
I studien kunde forskarna se att högsta halterna av PFAS fanns i fostrens lung- och levervävnad. Där var de i vissa fall lika höga som halterna hos vuxna. Bland de sex PFAS-ämnen som undersöktes fanns PFOS och PFOA, som är de mest kända, rapporterar Sveriges Natur vidare.
Sedan 2008 är det förbjudet att använda PFOS inom EU och i början av 2019 skärpte det europeiska livsmedelsverket EFSA sin bedömning, genom att sänka det tolerabla dagliga intagsvärdet av de två ämnena till upp till tusen gånger lägre nivåer.
LÄS OCKSÅ: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året
Dagens gränsvärden baserade på vuxna
De undersökta ämnena återfanns i alla provtagna organ. Exakt hur de påverkar fostren återstår att undersöka, berättar Pauliina Damdimopoulou.
Att nya gränsvärden behövs står dock helt klart.
– Dagens gränsvärden är baserade på en vuxen population, och inte foster som ju är mycket mer känsliga för påverkan, säger hon.
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
PFAS är syntetiskt framställda kemikalier som ibland kallas högfluorerade ämnen.
I dag går ungefär 4 700 kemikalier under samlingsnamnet.
Att undvika PFAS är svårt.
PFAS anrikas överallt i vår vardagliga miljö och i naturen och man har till och med hittat spår av PFAS i blodet hos isbjörnarna i Arktis.
PFAS kan finnas i bland annat impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De är populära på grund av sin förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.
PFAS används även inom kosmetikindustrin. En av anledningarna är att ämnena gör att smink håller ihop bättre och glider bättre på huden.
PFAS har tidigare förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige.
År 2020 förbjuds ett av de vanligaste PFAS-ämnena: närmare bestämt PFOA – som står för perfluoroktansyra.
Källor:
Kemikalieinspektionen
Naturskyddsföreningen
Läs fler av Kureras artiklar om PFAS