Skyhöga samhällskostnader på många miljarder årligen – bara i EU-länderna. Plus många negativa hälsoeffekter som sannolika samband med tillstånd som ADHD, autism, fetma, diabetes typ 2 och manlig infertilitet.
Så ser kvittot för användningen av hormonstörande ämnen ut visar en omfattande forskningsstudie.
Vad är samhällskostnaden för exponering av hormonstörande ämnen? Den frågan har nu fått ett svar: 157 miljarder euro – årligen. Eller 1,23 procent av EU:s totala BNP.
Det framgår av en nyligen publicerad expertstudie.
► Läs också: Liten guide till hormonstörande ämnen
Stor studie
I en omfattande forskningsstudie har nämligen 18 framstående forskare undersökt de hälsoeffekter och kostnader som kan tillskrivas användningen av hormonstörande ämnen inom EU. Resultatet offentliggjordes nyligen i tidskriften ”Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism”.
Den ofattbart höga siffran är alltså vad forskarna har uppskattat kostnaden bli för vård, rehabilitering och minskad produktivitet till följd av hormonstörande ämnen.
► Läs också: WHO-rapport – Kemikalier bakom flera folksjukdomar
Sänkt IQ står för högsta beräknade kostnaden
Något av det läskigaste med denna rapport är nog insikten om den effekt som hormonstörande ämnen har när det gäller sådant som påverkar hjärnkapaciteten hos barn.
Sådant som sänkt IQ, fler fall av ADHD och autism hos små barn är enligt forskningsrapporten nämligen de effekter som står för de högsta uppskattade största kostnaderna. Närmare bestämt omkring 146 miljarder euro årligen tillskrivs effekten av insektsbekämpningsmedel (av typen organofosfater, särskilt klorpyrifos) på människors IQ samt funktionsnedsättningar relaterade därtill.
► Läs också: 5 sätt att avgifta ditt barns vardag!
Handikappar och missbildar oss och gör oss feta
Författarna har även hittat sannolika orsakssamband mellan exponering för hormonstörande ämnen och autism, ADHD, fetma, diabetes typ 2, kryptorkism (en missbildning hos nyfödda pojkar som innebär att testiklarna inte har vandrat ner till pungen), infertilitet hos män samt högre dödlighet, som kan härledas till minskat testosteron.
► Läs också: Allt fler föds med missbildad penis
Stora samhällsekonomiska vinster att göra
Författarna poängterar dock att såväl uppskattning av hälsoeffekter som omräkning till pengar innebär en del osäkerheter. Men menar att omräkningen till pengar kan medföra att insatser på miljö- och hälsoområdet kan komma att prioriteras högre. De vill med studien tydliggöra de stora ekonomiska vinster samhället kan göra om de bara hade vett nog att begränsa människors exponering för hormonstörande ämnen.
Läs vad Axel Mie, forskare vid Karolinska Institutet, skriver om ämnet här.
Kostnaderna kan vara ännu högre
De verkliga kostnaderna kan vara högre. Detta eftersom den gjorda studien, trots sin storlek, enbart omfattar de ämnen där forskarna är mest säkra på ett orsakssamband med hormonstörningar: nämligen effekterna av flamskyddsmedlen PBDE och insektsbekämpningsmedlen organofosfater på människors IQ, samt funktionsnedsättningar relaterade därtill. Forskarna meddelar att en bredare analys skulle ha höjt deras beräkning av samhällskostnaderna.
► Läs också: Dricker du din plast? Skaffa plastkoll!
Läs mer om de aktuella studierna
- Den centrala sammanfattande studien i ”Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism”
- Studien som undersöker effekter av organofosfater på IQ i ”Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism”
- Den senaste årliga rapporten om bekämpningsmedelsrester i maten från EFSA.
- SLU:s rapport ”ORGANIC FOOD – food quality and potential health effects” om ekologisk mat och hälsa, som bland annat innehåller en fördjupad diskussion av insektsmedlet klorpyrifos.
- The Guardian: ”Health costs of hormone disrupting chemicals over 150bn Euro a year in Europe, says study”
- National Geographic: ”Chemical Exposure Linked to Biliions in Health Care Costs”
- Medpage Today: ”High Costs Attributed to Endocrine Disruptors”
Av Isabelle G Hedander
Fakta
Hormonstörande ämnen är kemikalier som hormonsystemet hos människor och djur. De kan hittas i bland annat mat (i form av bekämpningsmedel), olika plaster, livsmedelsförpackningar, möbler, leksaker, kosmetika och byggmaterial.