Potatisar på jord

Ny skräddarsydd GMO-potatis får odlas utan särskilt GMO-tillstånd

Fakta

Fakta GMO
GMO står för genetiskt modifierad organism och innebär organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha.
Benämningen GMO avser oftast växter (till exempel majs, potatis och raps) men kan också avse djur och bakterier.
Vad gäller växter kan man till exempel göra dem resistenta mot bekämpningsmedel och skadeinsekter.
Ordet genmanipulation förekom i svensk massmedia för första gången 1977.
Källa: Wikipedia

Vem bestämmer om man får använda GMO i Sverige?
Det krävs tillstånd eller anmälan för all slags verksamhet med GMO, något som bland annat regleras i miljöbalken. I Sverige är ansvaret för GMO uppdelat på flera myndigheter beroende på vilken organism det gäller och hur den ska användas. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för de flesta landlevande växter, djur och foder medan användning av GMO i livsmedel är en fråga för Livsmedelsverket.
Naturvårdsverket och Gentekniknämnden är myndigheter som bland annat har i uppdrag att ge råd om och samordna vad som händer inom området genteknik, men de har ingen beslutanderätt.

Snabb global ökning
Den globala ökningen av GMO-odlingen har gått mycket snabbt. Mellan 2002 och 2006 var ökningen 71 procent och inte mycket talar för att utvecklingen kommer att stanna av.
Odlingen av GMO-sorter ökar snabbast i utvecklingsländerna, särskilt i Brasilien (soja) och Kina (bomull.)
2007 kom halva världens bomullsproduktion från GMO-sorter.
Det är sannolikt att de flesta grödor som odlas i Sverige snart kommer att finnas som GMO och odlas globalt. Det gäller till exempel vete, korn, majs, havre, majs, ärter, potatis, lin, raps och betor.
I vad mån sorterna kommer att passa våra odlingsvillkor – eller svenska konsumenter – går inte att sia om.

Eko = GMO-fritt
Inom den ekologiska odlingen är det dock inte tillåtet att använda GMO.

GMO på världsmarknaden
År 2006 skedde 90-95 % av odlingen i USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina och Indien. I Argentina stod genmodifierade grödor för cirka 50 % av den odlingsbara marken, i USA 30 %, Brasilien 19 % och Kanada 12 %.
Källa: Jordbruksverket

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en industripotatis som kan ersätta den EU-förbjudna GMO-potatisen Amflora, som stoppades 2012 – trots att den nya potatissorten har samma egenskap.
Skillnaden ligger i den 
genmodifieringsteknik som använts.
På grund av att den inte lämnar kvar några främmande gener klassas tekniken inte som GMO och därför krävs heller inga särskilda GMO-tillstånd för odling.

Med hjälp av en ny genmodifieringsteknik kallad CRISPR/Cas9 har nu svenska forskare skapat en GMO-potatis för stärkelseindustrin – utan att behöva addera livsmedlet några främmande gener.

Läs också: EU har godkänt en genmodifierad hybridmajs

 

Premiär för tillvägagångssättet
Mariette Andersson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
– Det är första gången CRISPR/Cas9-tekniken använts på det här sättet, berättar hon för Sveriges Radio.
Denna nya potatissort kan nu komma att ersätta den hårt kritiserade GMO-potatis som 2012 stoppades i EU.

Innehåller endast en stärkelsesort
Vanligtvis innehåller potatis två typer av stärkelse: amylos och amylopektin. Men nu har forskaren Mariette Andersson och hennes forskarteam vid Sveriges lantbruksuniversitet med hjälp av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 stängt av den gen som ger upphov till en av stärkelsesorterna: amylos, vilket innebär att denna nya potatis innehåller nära 100 procent amylopektin. Amylopektin efterfrågas främst av livsmedelsindustrin, främst som konsistensgivare.

► Läs också: Tyskland på väg att förbjuda GMO

GMO-potatis med främmande gener förbjöds
På 1990-talet utvecklades potatissorten Amflora, som hade samma egenskap. Syftet även med den var att bara behålla en av de två stärkelsesorter som potatis vanligtvis innehåller. För att få fram så mycket amylopektin som möjligt var forskarna tvungna att blockera den gen som skapade amylos genom att introducera främmande gener, vilket innebar att Amflora klassades som en GMO-potatis. Potatissorten möttes av hårt motstånd från politiker och miljöorganisationer och 2012 förbjöds den inom EU. Det fanns en oro för att odling av Amflora skulle kunna vara skadlig för miljön.

► Läs också: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”

Inget GMO-tillstånd behövs för odling
Denna nya svenskutvecklade potatissort producerar alltså samma resultat, med en ny teknik. Denna gång använder forskarna en så kallad gensax, vilket muterar bort den oönskade stärkelsen utan att behöva lägga till främmande gener. Det innebär att det inte heller krävs ett särskilt GMO-tillstånd för att odla potatisen.

Drivande företag planerar nu storskalig odling
Stärkelseföretaget Lyckeby Starch har varit med och drivit projektet och ser nu stor potential i potatisen.
– Lyckeby siktar nu på att driva projektet vidare mot storskalig odling och tillverkning av nya hållbara ingredienser till livsmedelsindustrin, säger Mathias Samuelsson på Lyckeby till Land Lantbruk.

► Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Välkomnar debatt
Forskarna meddelar att de välkomnar debatten med miljörörelsen. Lyssna till intervjun i Sveriges radio här.

Av Isabelle G Hedander

Referens: Plant Cell Rep DOI 10.1007/s00299-016-2062-3

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Fakta GMO
GMO står för genetiskt modifierad organism och innebär organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha.
Benämningen GMO avser oftast växter (till exempel majs, potatis och raps) men kan också avse djur och bakterier.
Vad gäller växter kan man till exempel göra dem resistenta mot bekämpningsmedel och skadeinsekter.
Ordet genmanipulation förekom i svensk massmedia för första gången 1977.
Källa: Wikipedia

Vem bestämmer om man får använda GMO i Sverige?
Det krävs tillstånd eller anmälan för all slags verksamhet med GMO, något som bland annat regleras i miljöbalken. I Sverige är ansvaret för GMO uppdelat på flera myndigheter beroende på vilken organism det gäller och hur den ska användas. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för de flesta landlevande växter, djur och foder medan användning av GMO i livsmedel är en fråga för Livsmedelsverket.
Naturvårdsverket och Gentekniknämnden är myndigheter som bland annat har i uppdrag att ge råd om och samordna vad som händer inom området genteknik, men de har ingen beslutanderätt.

Snabb global ökning
Den globala ökningen av GMO-odlingen har gått mycket snabbt. Mellan 2002 och 2006 var ökningen 71 procent och inte mycket talar för att utvecklingen kommer att stanna av.
Odlingen av GMO-sorter ökar snabbast i utvecklingsländerna, särskilt i Brasilien (soja) och Kina (bomull.)
2007 kom halva världens bomullsproduktion från GMO-sorter.
Det är sannolikt att de flesta grödor som odlas i Sverige snart kommer att finnas som GMO och odlas globalt. Det gäller till exempel vete, korn, majs, havre, majs, ärter, potatis, lin, raps och betor.
I vad mån sorterna kommer att passa våra odlingsvillkor – eller svenska konsumenter – går inte att sia om.

Eko = GMO-fritt
Inom den ekologiska odlingen är det dock inte tillåtet att använda GMO.

GMO på världsmarknaden
År 2006 skedde 90-95 % av odlingen i USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina och Indien. I Argentina stod genmodifierade grödor för cirka 50 % av den odlingsbara marken, i USA 30 %, Brasilien 19 % och Kanada 12 %.
Källa: Jordbruksverket

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Vanligt med muskelsmärta vid skrivbordsarbete

Värk

Besvär på grund av arbete vid bildskärm i form av spända axlar och smärta i armar och nacke kryper nedåt i åldrarna i takt med att datoranvändande startar allt tidigare. Bland vuxna är kvinnor överrepresenterade och så många som var tredje kvinna i vuxen ålder uppger enligt en ny underökning att de har besvär.

Slipper förkylningar med bättre immunförsvar

Hälsa

Efter många år med kliande utslag fick Britt-Marie äntligen en medicin som hjälpte mot hennes psoriasis – sprutor som funkade som trolleri! Fast medaljen hade en baksida. Sprutorna försvagade hennes immunförsvar så att Britt-Marie drog på sig den ena förkylningen efter den andra. Lösningen heter probiotika och stöttar den viktiga bakteriefloran i magen. Med det kan Britt-Marie träna simning och tävla som hon vill, för nu håller hon sig frisk.

eva sanner

Eva Sanner om naturens läkande kraft

Intervju

Alla har väl hört att det är hälsosamt att vistas i naturen. Men även om vi ”vet” att det är bra och kan känna att vi mår bättre är det först på senare år som vi tack vare vetenskapen börjat förstå varför.

kind

Näring för huden – utsidan speglar insidan

Skönhet

Idag finns stor kunskap om hur vi kan ta hand om vår hud på bästa sätt. Utsidan speglar insidan, och faktorer så som livsstil, kost och genetiska förutsättningar påverkar hudens funktion och utseende. Här berättar Nina Jonasson hudterapeut och diplomerad näringsterapeut om hur du skapar bäst förutsättningar för frisk och ungdomlig hud.

saffranssoppa med tofu

Saffransoppa med tofu

Recept

En vegansk tappning av en klassisk fisksoppa passar perfekt när höstkylan kryper sig på för den som heller vill ha fisk är det bara att byta ut tofun mot valfri vit firre.

Immunförsvaret – ett underverk att vårda

Förkylning

Vi kommer dagligen i kontakt med tusentals virus och bakterier. Bara genom ett tryck på din mobilskärm så har du kommit i kontakt med cirka 6000 bakterier. Vi har dessutom miljoner bakterier och virus i vår egen mikroflora. Med tanke på det är det ett under att vi inte blir sjuka oftare. Underverket kallas immunförsvar.

Kureras skönhetspanel testar: Duschkrämer

Hud

Idag är det premiär för Kureras skönhetspanel, först ut är duschkrämer. Oavsett när och hur du duschar är sällskapet i duschen viktigt. Ja, duschkrämen, alltså. Eller gelen. Kurera har låtit skönhetstestpanelen prova sig fram bland fem naturliga alternativ och hittat en löddrande och smart favorit.

äng

Cancer- och allergifonden hjälper från två håll

Forskning

Cancer- och Allergifonden bildades för lite drygt trettio år sedan och delar ut anslag till forskning som syftar till att öka kunskapen om dessa sjukdomar, vad som orsakar och vad som förhoppningsvis kan bota. Utöver det kan även sjukdomsdrabbade privatpersoner söka ekonomiskt stöd hos fonden.

Ingrid: “Äntligen kan jag cykla igen”

Värk

Ingrid Ahlén gillat att cykla och promenera, gärna långt och länge. När värken i höfterna satte stopp för utflykterna blev livet lite fattigare. Nu är hon igång igen – tack vare två nya höftleder och extrakt av nypon. – Till och med min ortoped sa att jag skulle fortsätta med nyponen, för det verkade göra mig så gott, säger Ingrid.

Bota klimatångesten – med engagemang!

Krönikan

Det finns en ny folksjukdom och den sprider sig globalt. Främst drabbar den välutbildade västvärldsmänniskor i storstad med smartphones, matkassar och Netflixabonnemang. Som jag. Vilket är ganska ironiskt, eftersom det också är såna som jag som bär en stor del av skulden till att den ens uppkommit från början skriver Maria Soxbo, journalist och grundare av Klimatklubben.