Probiotika – immunförsvarets personliga tränare

Ett starkt immunförsvar startar i magen. Där finns 70 till 90 procent av våra immunceller. Men för att hållas i toppform behöver försvaret motioneras. Goda, probiotiska bakterier är immunförsvarets personliga tränare.

I dina tarmar finns ett snillrikt ekosystem. Där samverkar runt 1000 olika sorters bakterier – både med varandra och med dina celler. Din kropp ger bakterierna mat och husrum i utbyte mot en välfungerande matsmältningsapparat och en överlag god hälsa. Mellan 70 och 90 procent av immunförsvarets celler finns nämligen i våra tarmar.

Viktig bakteriebalans
Bakteriefloran i tarmarna består av både goda och mindre goda bakterier. Där finns till och med sådana som kan orsaka sjukdom, även när vi är friska. Vi blir inte sjuka av en viss mängd sjukdomsframkallande bakterier så länge kroppens försvarsfunktioner fungerar som de ska. Balansen mellan de olika bakterierna är däremot mycket viktig. Har vi för lite goda bakterier kan vi få magbesvär som diarré, förstoppning och uppblåst mage. Dessutom påverkar det immunförsvaret, vilket kan ge upphov till både allergier, autoimmuna sjukdomar och inflammationer.

Behöver regelbunden träning
De goda bakterierna fungerar som immunförsvarets personliga tränare. De hjälper immuncellerna att hålla sig vid god vigör. Immunförsvaret får träning genom att stimuleras på rätt sätt, av rätt sorts bakterier, säger Göran Molin, professor i livsmedelshygien på Institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds Universitet.
– Om du tar bort bakterierna från maten du äter kan immunförsvaret somna av. Då kan det reagera felaktigt när det väl utsätts för ett kroppsfrämmande ämne. Antingen kan reaktionen bli för liten eller allt för stark.

Olika effekter av probiotika
Många av de goda bakterierna är mjölksyraproducerande lactobaciller. De finns naturligt i våra tarmar, men också i det som kallas probiotika. Probiotika är utvalda bakteriestammar som när man äter dem har vetenskapligt belagda hälsoeffekter.
– Det är viktigt att skilja på olika typer av probiotika, säger Göran Molin. De har olika egenskaper och är olika kraftfulla i sin verkan. All probiotika hjälper till exempel inte mot förkylning, men det finns de som gör det!

Funktionell mat
Göran Molin har i sin egen forskning jobbat mycket med att särskilja olika tarmbakterier och deras olika hälsoeffekter. Med den egna forskningen i ryggen startade Molin företaget Probi tillsammans med en grupp forskare i början av 90-talet. Begreppet functional foods, alltså livsmedel med ingredienser som ger bevisade hälsoeffekter, myntades just vid den här tiden. Probi var en av pionjärerna i branschen.

Kombination mot förkylning
Forskarteamet tog bland annat fram en kombination av två bakteriestammar, LP-HEAL9 och LP-87002, som tillsammans kan förebygga förkylning.
– Probi utförde två vetenskapliga studier som visade att symptomen mildras om man blir förkyld, berättar Göran Molin. I en av studierna hade probiotikan också en förebyggande effekt mot att bli förkyld.

Det hänger på slemmet
Tarmens slemhinnor är barriären mellan magens innehåll och kroppens inre. De ska ta till vara på den näring kroppen vill ha och förhindra att sådant som kan göra oss sjuka slinker igenom. Det är därför av yttersta vikt att slemhinnan är frisk och tät. Är slemhinnorna i dåligt skick kan de börja läcka in mindre önskvärda ämnen i kroppen, berättar Göran Molin.

Skyddseffekt mot kroppsfrämmande ämnen
– Huvudmålet för all probiotika är matsmältningskanalens slemhinnor. Viss probiotika påverkar hur mycket slem som slemhinnan producerar. Eftersom det är slemmet som tätar har det en väldig skyddseffekt mot kroppsfrämmande ämnen, säger Göran Molin.
En slemhinna som inte fungerar bra kan kopplas ihop med allvarliga hälsotillstånd.
– Man har till exempel sett samband mellan autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar och en läckande slemhinna. Om det är orsak eller verkan vet jag däremot inte, säger Göran Molin. Det kan i flera fall mycket väl vara verkan.

Upphettning dödar
Laktobaciller finns inte bara i probiotika. Det finns också i livsmedel som oliver, surkål, inlagd gurka, salami och mjölk, yoghurt och ost. I alla fall om produkterna inte har värmebehandlats.
– Köper du surkål eller oliver i dag är de nästan alltid värmebehandlade, säger Göran. Då är bakterierna döda! Levande bakterier bildar nämligen gas och konsumenterna vill helst inte att det ska bubbla i förpackningen.

Slumpvisa baciller
Gör man däremot surkål själv får man en kompakt flora av levande lactobaciller. Men slumpen avgör om det blir en aktiv stam eller en stam utan särskilt mycket effekt, säger Göran Molin.
– Hur den egensyrade maten blir beror på vad det är för bakterier som börjar växa. Det kan man inte alltid styra.

Viktig del i en hälsosam diet
Göran Molin är övertygad om att levande bakterier är en del av en hälsosam diet. Eftersom vår kost inte innehåller lika mycket levande bakterier i dag som förr finns större anledning att äta probiotika, menar Göran Molin.
– Förr åt människor massor med mat som var jäst eller mjölksyrad varje dag, men det gör få nu för tiden. I dag får man äta probiotika istället. I synnerhet om det är specifika hälsoeffekter man vill åt. Bakteriekulturen i vanlig yoghurt kanske kan vara bra för magen, men den lindrar nog inte förkylningssymptom.

Av Maja Sönnerbo