Proteolytiska enzymer

Funktion
Det finns flera proteolytiska enzymer: pankreatin, pepsiner, peptidaser, proteas, trypsin, kymotrypsin, bromelain, papain (proteaser, äggvitespjälkande enzymer).
Dessa har hittills, med beaktande av de senaste forskningsresultaten, visat sig ha fem huvudsakliga funktioner:
• är ett komplement till kroppens egen förmåga att smälta maten.
• har en antiinflammatorisk effekt.
• hjälper kroppen att identifiera fientlig celltillväxt.
• har en potentierande effekt på läkemedels-, örtmedicinsk och näringsmedicinsk behandling; effekterna om man tar antiinflammatoriska eller antibiotiska medel förstärks av enzymintag.
• motverkar blodsammanklumpning.

När proteolytiska enzymer tas i samband med måltid kompletterar de bukspottkörtelenzymerna och stödjer därmed matsmältningen. På tom mage har proteolytiska enzymer en antiinflammatorisk verkan enligt ett flertal vetenskapligt genomförda experiment.

 

Terapeutisk användning
Tillskott kan rekommenderas vid dålig matsmältning, inflammation (speciellt i samband med idrottsskador), tumörer, parasiter, diskbråck, ryggsmärta, allergiska reaktioner, blodplättsamlingar, sinusit. Det motverkar ventrombos och tromboflebit (exempelvis efter operationer, tandoperationer och vid långtidsflygresor) och åderbråck.

Nyckelorgan
Muskler, mage, bukspottkörtel.

Dosering
För låga enzymhalter leder till förruttnelse av delvis smälta proteiner, fermentering av delvis smälta kolhydrater och härskning av delvis smälta fetter. Osmält mat bildar endotoxiner i tarmen som har en sakta men säker förgiftande effekt på kroppen. Enzymproduktionen, som varierar från person till person, är begränsad. Vi kan endast producera en begränsad mängd enzymer och detta minskar med åldern. Att ta enzymtillskott stödjer enzymförrådet så det räcker längre, ger bättre stöd och verkar förebyggande mot sjukdom. 1–4 enzymtabletter/-kapslar intas med måltid för att förbättra nedbrytning och upptag av mat.
2–5 tabletter/kapslar intas 2–5 ggr per dag mellan måltider för terapeutiskt stöd vid inflammation, toxicitet, smärta, allergi, operationer, idrottsskador, åderbråck, tumörbildning m.m.

Pankreatin

Funktion
Azeotropiskt framställt pankreatin är det populäraste pankreasmedel som tillverkas idag. Det är t.ex. det enda medel som både används vid Mayokliniken och Bostons University Medical Center i behandlingen av cystisk fibros, pankreatit, total pankreatektomi och andra syndrom med dåligt upptag av fett. Det dåliga upptaget av näring är i många av dessa tillstånd så allvarligt, att hela pankreaskoncentratet från djur, som innehåller aktiverade enzymer, är nödvändigt för att upprätthålla liv.
Aktuella studier på människor och djur föreslår en bredare användning av pankreasenzym än vad man tidigare gjort. Det framgår att många subkliniska förhållanden som härrör från specifika näringsbrister kan bero på att bukspottkörtelns reaktion på "födoutmaningar" försvagas. Kroppen får näring men inte på ett tillfredsställande sätt. I början är kemiska förändringar ofta omärkbara med undantag för de vaga klagomål och symtom som uttrycks av patienten.

Påskyndar återställning av miljön i tarmfloran
Många studier har visat att användning av azeotropiskt framställt pankreatin påskyndar återställning av miljön i tarmfloran till sin pre-infekterade nivå. Vitamin B12- och folsyraupptaget hos äldre människor med nedsatt bukspottkörtelfunktion förbättras genom tillskott av bukspottkörtelextrakt.
En välfungerande bukspottkörtelfunktion är nödvändig för zinkupptaget. Pikolinvätska är ett bindande ämne som finns i bukspottkörtelsekret och i hel rå azeotropiskt preparerad pankreas som underlättar zinkupptaget. Det kan vara värdefullt att tillföra azeotropisk pankreas för individer med dåligt zinkupptag.
En annan studie, som inte har med upptaget att göra, visar att azeotropisk pankreas även kan öka immuniteten.
Det finns många faktorer som inverkar på produktionen och utsöndringen av bukspottkörtelenzymer. Omåttlig konsumtion av alkohol och raffinerade kolhydrater, i kombination med fettrik kost, utgör en stark påfrestning på bukspottkörteln. Sådan oförsiktighet med kosten kan sänka utsöndringen av bukspottkörtelenzym och bidra till pankreatit, vuxendiabetes, födoämnesallergier och kylomikronemi.

Dr Philpott anser att bukspottkörteln fungerar som ett stötdämparorgan. Det är ett av de första organ som får ta hårda smällar av både fysisk och psykisk stress. Detta leder till suboptimal funktion. Adekvat utsöndring av saltsyra i magen och integriteten hos tarmväggens slemhinna är andra viktiga faktorer som inverkar på utsöndringen av pankreasenzymer.
Tillstånd som kronisk eller dödlig sjukdom, fysiskt och känslomässigt trauma (operation, bilolycka med mera), långvarig eller kronisk smärta, allvarlig mental depression och känslomässig stress kan påverka utsöndringen av saltsyra. Detta avbryter i sin tur flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymema och följdaktligen födoämnesupptaget. I sådana situationer bör saltsyratillskott rekommenderas tillsammans med pankreatin.
Förutom skillnaderna mellan dragerade och ickedragerade tillskott upptäckte Graham att av de 13 preparat han valde att studera innehöll bara fem produkter det som angavs på deras etiketter. Eftersom pankreatin traditionellt har använts i livshotande situationer, är avsaknaden av kvalitetskontroll en mycket allvarlig sak.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
Gasbildning, nedsatt matsmältning, inflammation, cystisk fibros, pankreatit, pankreasektomi, tumörbildning, nedsatt upptag av vitamin B12 och folsyra.

Dosering
1–4 pankreatintabletter/-kapslar intas med måltid för att förbättra nedbrytning och upptag av mat. 2–5 tabletter/kapslar intas 2–5 ggr per dag mellan måltider för terapeutiskt stöd vid inflammation, toxicitet, smärta, allergi, operationer, idrottsskador, åderbråck, tumörbildning m.m.

Nyckelorgan
Bukspottskörtel

Kontraindikation
Använd inte vid sårbildning på tolvfingertarmen


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Feta personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

 

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

 

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

 

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

 

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.