Proteolytiska enzymer

Funktion
Det finns flera proteolytiska enzymer: pankreatin, pepsiner, peptidaser, proteas, trypsin, kymotrypsin, bromelain, papain (proteaser, äggvitespjälkande enzymer).
Dessa har hittills, med beaktande av de senaste forskningsresultaten, visat sig ha fem huvudsakliga funktioner:
• är ett komplement till kroppens egen förmåga att smälta maten.
• har en antiinflammatorisk effekt.
• hjälper kroppen att identifiera fientlig celltillväxt.
• har en potentierande effekt på läkemedels-, örtmedicinsk och näringsmedicinsk behandling; effekterna om man tar antiinflammatoriska eller antibiotiska medel förstärks av enzymintag.
• motverkar blodsammanklumpning.

När proteolytiska enzymer tas i samband med måltid kompletterar de bukspottkörtelenzymerna och stödjer därmed matsmältningen. På tom mage har proteolytiska enzymer en antiinflammatorisk verkan enligt ett flertal vetenskapligt genomförda experiment.

 

Terapeutisk användning
Tillskott kan rekommenderas vid dålig matsmältning, inflammation (speciellt i samband med idrottsskador), tumörer, parasiter, diskbråck, ryggsmärta, allergiska reaktioner, blodplättsamlingar, sinusit. Det motverkar ventrombos och tromboflebit (exempelvis efter operationer, tandoperationer och vid långtidsflygresor) och åderbråck.

Nyckelorgan
Muskler, mage, bukspottkörtel.

Dosering
För låga enzymhalter leder till förruttnelse av delvis smälta proteiner, fermentering av delvis smälta kolhydrater och härskning av delvis smälta fetter. Osmält mat bildar endotoxiner i tarmen som har en sakta men säker förgiftande effekt på kroppen. Enzymproduktionen, som varierar från person till person, är begränsad. Vi kan endast producera en begränsad mängd enzymer och detta minskar med åldern. Att ta enzymtillskott stödjer enzymförrådet så det räcker längre, ger bättre stöd och verkar förebyggande mot sjukdom. 1–4 enzymtabletter/-kapslar intas med måltid för att förbättra nedbrytning och upptag av mat.
2–5 tabletter/kapslar intas 2–5 ggr per dag mellan måltider för terapeutiskt stöd vid inflammation, toxicitet, smärta, allergi, operationer, idrottsskador, åderbråck, tumörbildning m.m.

Pankreatin

Funktion
Azeotropiskt framställt pankreatin är det populäraste pankreasmedel som tillverkas idag. Det är t.ex. det enda medel som både används vid Mayokliniken och Bostons University Medical Center i behandlingen av cystisk fibros, pankreatit, total pankreatektomi och andra syndrom med dåligt upptag av fett. Det dåliga upptaget av näring är i många av dessa tillstånd så allvarligt, att hela pankreaskoncentratet från djur, som innehåller aktiverade enzymer, är nödvändigt för att upprätthålla liv.
Aktuella studier på människor och djur föreslår en bredare användning av pankreasenzym än vad man tidigare gjort. Det framgår att många subkliniska förhållanden som härrör från specifika näringsbrister kan bero på att bukspottkörtelns reaktion på "födoutmaningar" försvagas. Kroppen får näring men inte på ett tillfredsställande sätt. I början är kemiska förändringar ofta omärkbara med undantag för de vaga klagomål och symtom som uttrycks av patienten.

Påskyndar återställning av miljön i tarmfloran
Många studier har visat att användning av azeotropiskt framställt pankreatin påskyndar återställning av miljön i tarmfloran till sin pre-infekterade nivå. Vitamin B12- och folsyraupptaget hos äldre människor med nedsatt bukspottkörtelfunktion förbättras genom tillskott av bukspottkörtelextrakt.
En välfungerande bukspottkörtelfunktion är nödvändig för zinkupptaget. Pikolinvätska är ett bindande ämne som finns i bukspottkörtelsekret och i hel rå azeotropiskt preparerad pankreas som underlättar zinkupptaget. Det kan vara värdefullt att tillföra azeotropisk pankreas för individer med dåligt zinkupptag.
En annan studie, som inte har med upptaget att göra, visar att azeotropisk pankreas även kan öka immuniteten.
Det finns många faktorer som inverkar på produktionen och utsöndringen av bukspottkörtelenzymer. Omåttlig konsumtion av alkohol och raffinerade kolhydrater, i kombination med fettrik kost, utgör en stark påfrestning på bukspottkörteln. Sådan oförsiktighet med kosten kan sänka utsöndringen av bukspottkörtelenzym och bidra till pankreatit, vuxendiabetes, födoämnesallergier och kylomikronemi.

Dr Philpott anser att bukspottkörteln fungerar som ett stötdämparorgan. Det är ett av de första organ som får ta hårda smällar av både fysisk och psykisk stress. Detta leder till suboptimal funktion. Adekvat utsöndring av saltsyra i magen och integriteten hos tarmväggens slemhinna är andra viktiga faktorer som inverkar på utsöndringen av pankreasenzymer.
Tillstånd som kronisk eller dödlig sjukdom, fysiskt och känslomässigt trauma (operation, bilolycka med mera), långvarig eller kronisk smärta, allvarlig mental depression och känslomässig stress kan påverka utsöndringen av saltsyra. Detta avbryter i sin tur flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymema och följdaktligen födoämnesupptaget. I sådana situationer bör saltsyratillskott rekommenderas tillsammans med pankreatin.
Förutom skillnaderna mellan dragerade och ickedragerade tillskott upptäckte Graham att av de 13 preparat han valde att studera innehöll bara fem produkter det som angavs på deras etiketter. Eftersom pankreatin traditionellt har använts i livshotande situationer, är avsaknaden av kvalitetskontroll en mycket allvarlig sak.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
Gasbildning, nedsatt matsmältning, inflammation, cystisk fibros, pankreatit, pankreasektomi, tumörbildning, nedsatt upptag av vitamin B12 och folsyra.

Dosering
1–4 pankreatintabletter/-kapslar intas med måltid för att förbättra nedbrytning och upptag av mat. 2–5 tabletter/kapslar intas 2–5 ggr per dag mellan måltider för terapeutiskt stöd vid inflammation, toxicitet, smärta, allergi, operationer, idrottsskador, åderbråck, tumörbildning m.m.

Nyckelorgan
Bukspottskörtel

Kontraindikation
Använd inte vid sårbildning på tolvfingertarmen


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Saftkalas på Ericas vis med smak av svenska bär

Recept

Våren och sommaren är en tid för saftkalas och glass, då passar det perfekt att prova raw foodinspiratören Erica Palmcrantz Aziz goda recept som ger möjlighet för både stora och små att njuta av en lite nyttigare variant. Istället för saft bjuder hon på kvass och den hemgjorda glassen får en festlig touch om man toppar den med kombucha.

Erica vill göra det enklare att laga fermenterat

Intervju

Erica Palmcartz Aziz var tidigt ute med raw food och har flera böcker i ämnet på sitt CV, nu har hon gett sig på trenden med fermenterat som landar väl i hennes rawfoodkök. I sin nya bok bjuder hon på recept som ska göra det enkelt även för den ovane att göra sin egen kombucha. Hon tipsar dessutom om att bjuda in barnen så att de på ett naturligt sätt får smak för det sura,

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

 

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.