EU:s livsmedelsmyndighet vill sänka gränsvärdet för hur mycket av de hormonstörande ämnena PFAS som vi får i oss via mat och dryck. Ett kostråd som blir följden om förslaget går igenom är att vi exempelvis behöver äta betydligt mindre insjöfisk från bland annat Vättern.
Kostråden för insjöfisk med höga halter av de hormonstörande ämnena PFAS väntas skärpas framöver. Om de preliminära gränsvärdena för de hormonstörande ämnena från EU:s livsmedelsmyndighet går igenom, blir konsekvensen att fisk från Vättern bör ätas högst en gång i månaden mot de 340 gram per dag som rekommenderas idag. En avsevärd skärpning, enligt Livsmedelsverket.
”Vi i Sverige ligger generellt bra till”
EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har föreslagit kraftigt sänkta gränsvärden för hur mycket av de hormonstörande kemikalierna PFAS vi bör få i oss genom mat och dryck. De preliminära värdena är beräknade för en person som väger 60 kilo. Men generellt så ligger vi i Sverige relativt bra till, men hos den som får i sig kontaminerat vatten eller äter mycket fisk som fångats i de här sjöarna och vattendragen så kan halterna komma att höjas, säger Livsmedelsverkets expert till Ekot.
LÄS OCKSÅ: Bättre kontroll ska stoppa export av fisk med miljögift
Finns i grund- och dricksvatten
PFAS finns inte bara i höga halter i matfiskar från Vättern utan även i stora delar av vårt grund- och dricksvatten. Flera vattentäkter i Sverige har fått stänga på grund av förhöjda halter av bland annat PFOS och PFOA – två av de värsta PFAS-ämnen vi idag känner till. De används som ytbehandling i bland annat kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyger och elektronik.
Nya användningsområdet ger större utsläpp
Alla PFAS är skapade av människan. De första började användas redan på 50-talet, men nya användningsområden har gjort att utsläppen ökat under de senaste decennierna, enligt Naturskyddsföreningen som nu kräver ett förbud av PFAS och andra högfluorerade ämnen. Det är först under senare tid som vi har börjat förstå hur farliga och vitt spridda de här ämnena är. Naturskyddsföerningen menar att vi idag är lika obetänksamma när det gäller PFAS som vi en gång var med miljögifterna DDT och PCB som var nära att orsaka att sälarna och havsörnarna dog ut.
LÄS OCKSÅ: “Är hälsofördelarna med fisk fler än riskerna – eller är det tvärtom?”
Brandskum en stor bov
I djurförsök har redan mycket små mängder PFAS visat sig ge tydliga skador på djurens reproduktionsförmåga, cellfunktioner och hormonsystem. Dessutom är PFAS-ämnen ännu mer svårnedbrytbara än PCB och DDT och mycket tyder på att många PFAS inte bryts ned alls.
Ämnena har kommit ut i vattnet via brandskum. Genom vattnet kan PFOS, PFOA och många andra PFAS-ämnen tas upp av levande varelser och lagras i bland annat levern, njurarna och blodet. Enligt Livsmedelsverket är PFAS ett stort hot mot vårt dricksvattnet.
Produktionen lades ned helt
Enligt rapporter i början av 2000-talet kunde ämnena hittas i allt från fabrikspersonals blod till isbjörnar långt borta i Arktis. Det ledde till att världens största producent av PFOS-föreningar lade ner hela sin produktion av ämnet. PFOS ersattes med andra PFAS-ämnen som man inte trodde skulle sprida sig, vilket visade sig vara fel. Dessutom misstänks flera av ersättarna vara lika problematiska. Trots det är det bara PFOS som är förbjudet i EU. Dessutom kommer ständigt nya helt otestade PFAS-ämnen ut på marknaden.
LÄS OCKSÅ: Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten
Rapport ledde till krav på utfasning
2015 presenterade Svenskt Vatten en sammanfattande studie på högfluorerade farliga ämnen, PFAS. Slutsatsen är att det finns högfluorerade ämnen i många produkter som vi människor använder i vår vardag. SLutsatsen blev att vi i ett fösta steg behöver fasa ut ämnena från våra konsumentprodukter. Svenskt Vatten hade då höga förhoppningar om ett gruppförbud inom EU mot högflorerande ämnen i konsumentprodukter.
Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten sade då: ”Det är inte hållbart att dessa ämnen förekommer så ofta i vår vardag som de idag gör om vi ska ha friskt vatten och rena sjöar och hav i framtiden.”
I dagsläget finns inte tillräcklig forskning om hur PFAS påverkar människors och djurs hälsa. Men de studier som finns är mycket oroande och Naturskyddsföreningen anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas och att alla högfluorerade ämnen bör förbjudas tills vi har mer kunskap om hur de påverkar människor, djur och natur.
Av redaktionen
Källa: SVT Nyheter, Naturskyddsföreningen och Svenskt vatten
Fakta
Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.
Högfluorerade ämnen är en grupp mycket stabila ämnen. En del bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, medan andra omvandlas till persistenta ämnen. Många av dem är bioackumulerande, det vill säga. de ansamlas i levande organismer. Eftersom högfluorerade ämnen är fett- och vattenavstötande lagras de inte i fettvävnad som andra bioackumulerande ämnen. De binder till proteiner och lagras i andra organ i kroppen, till exempel i levern och i blodet.
Källa: Kemikalieinspektionen