Du har säkert haft en stark känsla av att du vill äta någon salt och letar efter salta nötter eller saltlakrits att knapra på. Det finns förstås en anledning till längtan efter salt. Näringsfysiologen Rebecca Johansson förklarar hur du löser problemet.
Vissa längtar efter sött. Andra salt. Och visst kan man känna båda. Rebecca Johansson arbetar som holistisk näringsfysiolog och får ofta frågan, vad gör jag när jag blir saltsugen?
– Saltstug beror oftast på en elektrolysobalans. Vätskorna i kroppen bär viktiga mineraler som magnesium, fosfat, kalium, natrium, klorid. Dessa mineraler hjälper din kropp att fungera ordentligt. Din kropp måste behålla en viss nivå av vätskor för att fungera korrekt. Om dessa nivåer faller under vad som är hälsosamt kan du börja känna sug på salt. Det är din kropps sätt att uppmuntra dig att dricka eller äta mer, säger Rebecca Johansson.
LÄS OCKSÅ: Ofarligt med två teskedar salt om dagen
Stress och läkemedel
En annan förklaring till saltsuget är binjurarna, som ansvarar för att frisätta hormonet kortisol i kroppen. Kortisolet hjälper till att reglera blodtrycket och är kroppens reaktion på stress. Därför ska du inte äta saltlakris om du är saltsugen, för lakrits bidrar till att höja blodtrycket.
– Det finns forskning som tyder på att personer med högre nivåer av natrium frigör lägre nivåer av kortisol under stressiga perioder. Saltsug kan vara ett uttryck för att din kropp försöker hantera ovanlig hög stress, berättar Rebecca.
Men också en dåligt sammansatt kost, som inte tillför kroppen de viktiga mineralerna kan ge saltsug, och även vissa läkemedel kan bidra.
Innan saltsuget sätter in kan vi ha förlorat viktiga mineraler. Det kan uppstå under stress, om du svettas mycket eller om du har haft diarré.
– Det är enkelt att häva ett saltsug. Ett hälsosamt sätt är att dricka något med elektrolyter. Till exempel kokosvatten eller äta mat som innehåller elektrolyter, säger Rebecca.
LÄS OCKSÅ: Skillnaden mellan olika sorters salt
Här är en lista på mat som håller saltbalansen i kroppen:
Bönor och linser: Linser, bönor och sojabönor innehåller magnesium, kalium och fosfor. Tofu kan vara en källa till kalcium om tillverkarna använder kalciumsulfat som koaguleringsmedel.
Gröna grönsaker: Spenat, grönkål och så vidare är bra källor till kalcium och magnesium.
Andra grönsaker: Avokado, sötpotatis och squash är rik på kalium. Potatis är en bra källa till fosfor och magnesium. Potatisskalet är rikt på kalium.
Frukt: Bananer, torkade aprikoser, katrinplommon och andra frukter innehåller mycket kalium.
Kokosvatten: Innehåller kalium, magnesium, natrium och kalcium och naturligt socker.
Nötter och frön: Nötter, frön och frösmör är en bra källa till magnesium, och vissa, som cashewnötter, innehåller måttliga mängder fosfor.
Av Inger Palm
Rebecca Johansson
Ålder: 40.
Bor: Malta.
Yrke: Holistisk närinsgfysiolog som hjälper svenskarna online. Läs mer på: www.naringsfysiolog.se
Så mår jag bra: Frukt, havet och långa promenader.