VALGUIDE2014: Folkpartiet efterlyser ett globalt samarbete för att få bort användningen av de farligaste kemikalierna. De vill öppna särskilda äldrevårdscentraler och rikta insatser mot de samhällsgrupper där ohälsan som störst.
Barbro Westerholm är talesperson inom sjukvårdsfrågor och äldrepolitik för Folkpartiet. Dessutom är hon professor med forskarbakgrund inom läkemedelsområdet. Så här svarar hon i Valguiden för Folkpartiets räkning.
1. EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 13 procent under 2013. Vid årets slut var strax över 4 procent av alla sålda livsmedel i Sverige ekologiska, medan resterande 95 procent var icke-ekologiska.
Hur tänker Folkpartiet kring ekologisk produktion av livsmedel? Bör det skapas fler incitament som gynnar miljövänliga alternativ?
– Kopplingen mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är nödvändig för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Barbro Westerholm. Folkpartiet vill öka konsumenternas medvetenhet kring konsumtionens betydelse för exempelvis klimatfrågan. Därför behövs tydliga märkningar och effektiva kontrollsystem.
– Vi är medvetna om att det kommer att krävas förändringar vad gäller såväl produktion som konsumtion för att vi ska kunna skapa ett mer hållbart samhälle. Som konsumenter kan vi genom vårt handlande styra utvecklingen, men samhället har ett ansvar för att ett väl fungerande tillsyns- och kontrollsystem finns.
2. HÄLSOKLYFTORNA
Forskare från Göteborgs universitet pekade nyligen ut flera tecken på ojämlikheter gällande människors hälsa i Sverige. Människor i resurssvaga förorter har tre gånger så ofta diabetes jämfört med de som bor i rikare stadsdelar. De behandlas mer än dubbelt så ofta för hjärtinfarkt och depressioner.
Vad bör ni politiker göra för att motverka hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper?
– Kommuner och landsting bör ta vara på de erfarenheter som gjorts i Malmö. Där har man lagt upp arbetet i enlighet med WHO:s rekommendationer, som är baserade på Sir Michael Marmots arbete med hur vi kommer till rätta med ojämlikhet i hälsa. I arbetet har man kartlagt i vilka samhällsgrupper ohälsan är som störst och satsat resurser på dessa. Socialtjänsten och sjuk- och hälsovård arbetar även med uppsökande verksamhet där de kan erbjuda hjälp och förebyggande insatser inom hälsoupplysning, motion, rökstopp och alkoholprevention.
– I Malmö har man också infört äldrevårdcentraler för människor över 75 år. Där kan de få ordentligt med tid och hjälp med alla olika ärenden på samma ställe. Det gör att antalet återbesök blir färre.
3. FYSISK INAKTIVITET
Fysisk inaktivitet beräknas kosta sju miljarder kronor årligen i Sverige, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är också en av de främsta orsakerna till vi dör i förtid. I dag pågår en ”träningsboom” med ökat träningsintresse i Sverige, men det blir inte fler personer som rör på sig. De som redan tränade har börjat träna mer, medan de som inte tränar är fortsatt inaktiva.
Bör det vidtas åtgärder politiska för att få fler svenskar att röra på sig?
– Politiker kan, och bör, skapa goda förutsättningar att människor ska kunna leva ett aktivt liv. Folkpartiet vill att alla, utifrån deras egna förutsättningar, ska ha möjligheten att motionera och idrotta. Vi har varit pådrivande för att idrotten ska ha ett gott ekonomiskt stöd från staten. Folkpartiet har varit med och infört en fritidspeng för barn i ekonomiskt utsatta familjer och vi vill fortsätta satsningen på Idrottslyftet som ger barn och ungdomar möjligheten att röra på sig.
4. KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN
I dag finns 4 000 gånger mer kemikalier i omlopp än för femtio år sedan. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen saknas det forskningsunderlag kring vilka effekter som majoriteten av de nya kemikalierna har för hälsa och miljö. De har också slagit larm om ”cocktaileffekten” – den hittills okända effekt som blandingen av kemikalier vi utsätt för kan få för vår hälsa på sikt.
Tycker du och Folkpartiet att kemikalielagstiftingen är tillräcklig som den ser ut idag?
– Kemikalielagstiftningen ska utgå från försiktighetsprincipen, säger Barbro Westerholm. Den europeiska kemikalielagstiftningen behöver skärpas. Särskild hänsyn ska tas till barn och ungas känslighet samt till den samlade effekten när flera olika kemikalier samverkar. Tillsynen behöver förbättras och sanktionerna skärpas. Det behövs också ett globalt samarbete inom FN för att få bort användningen av de farligaste kemikalierna.