Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt.
Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet – varav många aldrig får svar på varför.
– Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.
Vid internationella centret Edmarc vid Rigshospitalet i Danmark fokuseras forskningen på faktorer som kan störa mannens fertilitet. Det som framkommit hittills anses intressant. Bland annat har forskarna konstaterat att mäns spermiekvalitet är sämre i dag jämfört med för 70-80 år sedan. Nu är frågan de ställer sig om de kemiska UV-filter som tidigare kopplats till reproduktionsstörningar hos djur kan vara en orsak? Det verkar så, skriver tidningen Ny teknik.
► Läs också: Ny studie: Tillskott av selen skulle kunna hjälpa infertila par
13 av 29 filter påverkar spermier negativt
Professor Niels Skakkebæck och hans forskare vid centret har därför undersökt hur olika saker som tros kunna påverka fertiliteten. De har bland annat exponerat donerade mänskliga spermier för 29 olika kemiska uv-filter, vilka samtliga är godkända för användning i EU och/eller USA. Med skrämmande resultat. Deras forskning visar nämligen att så många som 13 av filtren påverkar spermier på ett sätt som liknar könshormonet progesteron.
– Konsekvensen kan bli att spermien inte förmår befrukta ägget och att kvinnan inte blir gravid, kommenterar Niels Skakkebæk, skriver Ny Teknik.
Resultatet av forskarnas studie är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.
Ämnen tas upp av huden
Läkaren och doktoranden Anders Rehfeld, som har utfört studien, poängterar att testerna än så länge bara är gjorda i labbskålar och måste utföras i adekvata djurmodeller innan det går att dra säkra slutsatser om att samma sak skulle kunna hända hos människor. Däremot finns två faktorer som stärker hypotesen att så är fallet, påpekar han.
– Vi vet att åtminstone fyra av de UV-filter där vi uppmätt effekter kan passera genom huden. Två av dem har uppmätts i högre koncentrationer i blodet än de som gav utslag i studien.
Nedbrytningsprodukter har uppmätts i sperma, berättar Anders Rehfeld och meddelar att de även har sett effekter när de kombinerat kemikalier i nivåer som var för sig inte påverkat spermierna.
– Det betyder att ämnena kan ha en påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer, förklarar han.
► Läs också: Liten guide till hormonstörande ämnen
Påverkar även kvinnor
Anders Rehfeld berättar vidare att forskarna tror att även kvinnor påverkas, troligen mest.
– Vi tror att den största effekten är i kvinnan. En av anledningarna är att vävnaderna i de kvinnliga fortplantningsorganen inte är skyddade av någon blodbarriär. Det betyder att de halter som finns i blodet kommer också dit.
Nästa steg för Anders Rehfeld är studier för att se om, och i så fall vilka, UV-filter som finns i sperma och kvinnors fortplantningsorgan, skriver Ny Teknik.
Rekommenderar solkrämer med fysikaliska filter
På frågan om han tror att par som vill ha barn bör undvika att använda solkräm med kemiska UV-filter svarar han:
– Om de känner sig osäkra efter att ha läst vår studie skulle jag föreslå att de använder solkrämer med fysikaliska filter.
Kortfattat skyddar fysikaliska UV-filter huden genom att små partiklar ligger ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna medan kemiska UV-filter skyddar huden genom att absorbera UV-strålningen och genom en kemisk reaktion i huden omvandla strålningen till mindre skadlig strålning.
► Läs också: Ekojournalisten tipsar om naturliga solskydd
Svenska forskaren: ”Studien är jättespännande”
Pauliina Damdimopoulou vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) och Karolinska institutet forskar på miljökemikaliers påverkan på kvinnlig fertilitet. Hon finner studien intressant.
– Jag tycker studien är jättespännande. De använder ett system som är direkt relevant för människan, mänskliga spermier, och har testat de UV-filter som finns på marknaden på ett systematiskt sätt, berättar hon för Ny Teknik.
► Läs också: Vanlig solkräm trolig orsak till manlig infertilitet enligt ny studie
Inte förvånad över granskningen av kemiska UV-filter påverkan på reproduktionen
Matts Olovsson är överläkare vid Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Han är inte förvånad över fakumet att kemiska UV-filter hamnar under lupp när det gäller påverkan på reproduktionen.
– Att vissa UV-filter kan ha reproduktionsstörande egenskaper på exempelvis fåglar är inte nytt. Några exponeringsstudier på människor har däremot inte gjorts. Å andra sidan är effekterna i studien ganska påtagliga för en del av UV-filtren så det är väl rimligt att tro att de kan påverka fertiliteten. Men det återstår att visa, säger han till tidningen.
”Räcker inte som grund för ändrad lagstiftning”
Det är inte första gången diskussionen om kemiska UV-filters potentiella hormonstörande effekter är på tapeten. Även Peter Jansson på branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet har hört den förut.
– En sådan här studie kan bidra med ny kunskap men det är viktigt att förstå att den ensam inte räcker som grund för ändrad lagstiftning. För det krävs en säkerhetsvärdering, det vill säga att EU:s oberoende vetenskapliga kommitté (SCCS) undersöker om det finns risk att människor kan ta skada. Labbtester kan ju indikera någonting som inte kommer att ske i kroppen, säger han men berättar samtidigt att ett av de utpekade UV-filtren, 3-benzylidene camphor, sedan den 18 februari i år inte längre är tillåten i vare sig solskyddsprodukter eller kosmetika i EU.
► Läs också: Fertil igen med bidrottninggelé
Negativ utveckling av hjärnkapaciteten hos barn och högre dödlighet
De negativa konsekvenserna av hormonstörande ämnen är många och slår både mot hälsa och samhällsekonomi. Bara inom EU uppskattas samhällskostnaden för effekterna av människors ständiga exponering av hormonstörande ämnen till biljon 435 miljarder kronor om året. Närmare bestämt 157 miljarder kronor – eller 1,23 procent av EU:s BNP.
Utöver hälsoeffekter som manlig infertilitet finns även sannolika samband med tillstånd som ADHD, autism, sänkt IQ, fetma, diabetes typ 2, kryptorkism (en missbildning hos nyfödda pojkar som innebär att testiklarna inte har vandrat ner till pungen) samt högre dödlighet, som kan härledas till minskat testosteron.
Den höga summan är vad 18 framstående forskare, i en omfattande forskningsstudie, har uppskattat att kostnaden blir för vård, rehabilitering och minskad produktivitet till följd av hormonstörande ämnen i EU-länderna.
► Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året
”Tyvärr upp till konsumenten att själv skaffa sig denna kunskap”
Men många hormonstörande ämnen fortfarande är tillåtna krävs det i dagsläget att människor själva är pålästa och medvetna om innehåll i produkter, menar den auktoriserade hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.
– Tyvärr är det idag upp till konsumenten att själv skaffa sig den här kunskapen, vilket allt fler verkar börjar förstå, säger hon.
Naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter ett alternativ
I dagsläget drabbas ungefär 10–15 procent av alla par av ofrivillig barnlöshet – men långt ifrån alla får svaret på varför. – Det vore bättre för fertiliteten att använda mindre kemikalier framförallt på huden som är ett av de största organ vi har. Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei och fortsätter:
– Dessutom slipper man då även andra oönskade effekter av de potentiellt hormonstörande ämnen som traditionella solskyddskrämer innehåller.
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Kemiskt eller fysikaliskt filter mot UV-ljus
Traditionella solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort UV-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.
De 13 UV-filtren som påverkade i studien (i fallande ordning)
• 4-methylbenzylidene camphor (4-BC).
• 3-benzylidene camphor (3-BC).
• Menthyl anthranilate (Meradimate).
• Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).
• Ethylhexyl salicylate (Octisalate).
• Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).
• Homosalate (HMS).
• Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).
• Benzophenone-3 (BP-3).
• Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).
• Octocrylene.
• Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).
• Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).
Källa: Ny Teknik