En stor mängd antibakteriella ämnen har hittas i slam och vatten i svenska avloppsreningsverk. Flera av dem passerar igenom verken och kommer ut i vår miljö. Men det finns hopp – ny teknik kan minska utsläppen betydligt.
Antibakteriella ämnen används för att bekämpa bakterier, både i form av antibiotika men även som desinfektions- och konserveringsmedel i kosmetika med mera. Nu utvärderas försök som gjorts – med ny teknik som ozonering och aktivt kol – i en ny avhandling och resultaten ser lovande ut.
Kan bidra till antibiotikaresistens
Det finns misstankar att antibiotika och andra antimikrobiella ämnen i miljön kan bidra till uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier. Av försiktighetsskäl är det därför viktigt att försöka hålla nere halterna så mycket så möjligt.
LÄS OCKSÅ: Många däggdjursarter riskerar att försvinna
Släpps ut stora mängder
Enligt Marcus Östman vid Umeå universitet som skrivit en avhandling i ämnet är flera antibakteriella ämnen vanligt förekommande i avloppsreningsverken, dessutom i höga halter.
Högst halter finns i slammet menar Marcus. Och även om det utgående avloppsvattnet generellt innehåller lägre halter släpps ändå stora mängder ut totalt.
LÄS OCKSÅ: Därför påverkar kläderna din hälsa och miljön
Reglerande lagstiftning saknas
I dagsläget saknas lagstiftning för att reglera utsläppen av dessa ämnen från reningsverk. Ny teknik utvärderas dock för att råda bot på problemet och i avhandlingen analyseras Sveriges första reningsverk med ozon i full skala i Knivsta samt en testanläggning med aktivt kol.
LÄS OCKSÅ: Två av tre klädesplagg giftiga
Ozon och kol kan råda bot på problemen
Ozonet ökar reningseffektiviteten men det är först med aktivt kol som resultatet blir riktigt bra för många av de undersökta ämnena förklarar Marcus Östman i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Att bygga ut reningsverk med avancerad rening som nu har börjat ske skulle kunna minska utsläppen till miljön av ämnen som i dag är svåra att rena bort, som till exempel antibiotika och många andra läkemedel.
Av redaktionen
Källa: Umeå universitet
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!