Veteallergi och celiaki är två olika sjukdomar/tillstånd och kan leda till liknande symtom, vilket kan vara förvirrande och försvårande för att få rätt hjälp. Men de skiljer sig åt i hur de påverkar kroppen och genom att förstå skillnaderna kan du få rätt diagnos – och må bättre!
Vetellergi vs. Celiaki
Veteallergi (även kallat spannmålsallergi):
Spannmålsallergi innebär att du är allergisk mot vete, råg eller korn (även havre förekommer). Veteallergi är den vanligaste av dessa och innebär en immunreaktion mot proteiner i just vete. Detta betyder att kroppens immunförsvar ser vetet som en inkräktare och försöker bekämpa det. Allergiantikroppar, så kallade IgE, är de som orsakar symtomen.
Symtom på veteallergi kan vara:
- Klåda, utslag eller eksem
- Magont, kräkningar och diarré
- Astma och andningssvårigheter (i allvarliga fall)
- Allergisk snuva
Ofta kommer symtomen ganska snabbt efter att en veteallergiker har ätit eller andats in vetemjöl.
Veteallergi kan drabba både barn och vuxna och kan i vissa fall vara allvarligt och leda till anafylaktisk chock som kan vara livshotande.. Den som har veteallergi behöver äta en helt vetefri kost (eventuellt även fri från råg och korn). Veteallergiker tål inte heller glutenfria produkter som innehåller vetestärkelse upp till 20 ppm gluten.
Celiaki:
Två procent av befolkningen i Sverige uppskattas ha celiaki. Till skillnad från veteallergi är celiaki livslångt och kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas, såsom näringsbrist och benskörhet. Den enda behandlingen är glutenfri kost livet ut.
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar attackerar tunntarmen när man äter gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Gluten skapar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna.
Symtom vid celiaki kan vara:
Hos barn
- Ont i magen och diarré
- Att deras tillväxt inte sker som den ska
Hos vuxna
- Oförklarlig trötthet
- Lågt blodvärde
- Trötthet
- Viktnedgång
- Hudutslag (dermatitis herpetiformis)
LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du har glutenintolerans
Odiagnostiserad/obehandlad celiaki kan leda till:
- Anemi (blodbrist)
- Osteoporos (benskörhet)
- Vissa cancerformer
- Perifer neuropati (domningar/stickningar i händer/fötter)
- Depression och ångest
- Vitaminbrister
- Ataxi (obalans och koordinationsstörningar)
- Missfall och graviditetskomplikationer
- Leverpåverkan
- Påverkan på tandemalj (hoa barn)
- Fertilitetsproblem för kvinnor
Har du veteallergi eller celiaki?
För att ta reda på om du har veteallergi eller celiaki behöver du uppsöka vårdcentral eller liknande.
Du kan behöva…
- Ta ett blodprov för att kontrollera om du har antikroppar mot gluten (Transglutaminas lgA )
- Eventuellt kan göra en tarmbiopsi för att bekräfta celiaki, alternativt en biopsi av det drabbade hudområdet om du har de hudutslag som kallas dermatitis herpetiformis (hudceliaki).
- Utföra ett pricktest för att se om kroppen reagerar på vete (allergi).
Det är viktigt att inte utesluta vete eller gluten ur kosten innan testerna görs, eftersom det kan påverka resultaten.
Tänk på att inte självdiagnosticera, utan prata alltid med en läkare om du får besvär efter att ha ätit spannmål som exempelvis vete för att få rätt diagnos.
Vad har tillstånden gemensamt?
Veteallergi och celiaki har några saker gemensamt: de innebär bägge två en reaktion från immunsystemet. Och båda kan föras vidare i familjen. Du har en högre risk att få veteallergi om du har en nära familjemedlem som har allergier, astma eller eksem.
I vissa fall kan symtomen se likadana ut. Och du måste helt undvika den kost som triggar besvären, oavsett om det är vete eller gluten.
Det finns dock en viktig skillnad: nästan två tredjedelar av de som har veteallergi växer ifrån sin allergi vid 12 års ålder, enligt American College of Allergy, Asthma & Immunology. Den som får celiaki har den livet ut.
Källor: Astma och allergiforbundet, Celiakiförbundet, Cleveland clinic