Glutenintoleranta får oftare selenbrist

Vad är selen?

Selen är ett essentiellt näringsämne som är viktigt för flera funktioner i kroppen, bland annat immunsystemets och sköldkörtelns funktioner. Det finns både organiskt och oorganiskt selen, men magtarmkanalen tar lättast upp organiskt selen.

Under många år trodde experter att den organiska selenformen l-selenometionin var bäst lämpad för kosttillskott, men nyare forskning visar att en mycket bättre effekt uppnås med selenjäst.

SelenoPrecise är den selenjäst som används i flest studier, bland annat den svenska KiSel-10-studien. Innehållet liknar den naturliga selenvariationen som man får i sig genom att äta en varierad kost med många olika selenkällor. 

Närmare tre procent av svenskarna har diagnosen celiaki - en autoimmun sjukdom som kräver livslång kostbehandling, och även om man äter rätt kan tarmen ha svårare att ta upp näring. Därför kan glutenintoleranta oftare lida av vitamin- och mineralbrist. Studier visar en tydlig koppling mellan glutenintolerans och bland annat brist på selen.

Svenska jordarna är selenfattiga. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig tillräckligt med selen. Det gäller särskilt för de som har celiaki, men också alla andra som undviker spannmål, och då framförallt vete. Just vete är nämligen en viktig selenkälla.

Vid en autoimmun sjukdom, som celiaki, triggas immunförsvaret att attackera kroppens egen vävnad. Att vara glutenintolerant innebär att du måste leva på en strikt glutenfri kost hela livet. Celiaki kan uppstå när som helst och är en sjukdom som ökat de senaste 60 åren. Diagnosen ställs genom ett blodprov eller en tarmbiopsi.

 

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du inte tål gluten

Riskerar en sämre hälsa
Gluten är ett samlingsnamn för en slags proteiner som kallas gluteniner och prolaminer, och som finns i vete, råg och korn. Personer som har celiaki riskerar att med bara ett litet intag av gluten få en försämrad hälsa.

Alla kan inte drabbas av celiaki. I dag vet forskarna att det krävs minst tre faktorer för att en glutenintolerans ska bryta ut. Det första är en viss uppsättning gener, det andra är gluten, men vad den tredje och kanske fjärde är, det är en gåta man ännu inte löst.
Den som fått celiaki har ett immunförsvar som reagerar mot gluten, vilket leder till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Det medför att tarmluddet skadas och tarmens förmåga att ta upp näring från maten minskar. Det ger en brist på vissa näringsämnen, oftast vitaminerna A, C, E, K och folsyra samt mineralerna järn, zink och selen.

LÄS OCKSÅ: Mineralet selen – framtidens cancermedicin?

Lågt selenvärde
Selenfattiga svenska jordar och effekten av detta på oss människor är något som professor Mikael Björnstedt har forskat på.
– Eftersom vi har selenfattiga jordar i Sverige så har de flesta svenskar ett alldeles för lågt selenvärde. Vi vet inte riktigt vad det kan betyda för hälsan långsiktigt, men hoppas att det görs fler studier på selen och vad brist

kontra normala nivåer kan betyda för folkhälsan. Svenskarna ligger inte i någon riskzon för undre värden, men generellt sett får vi i oss för låga doser, säger han.

 

Livsmedelsverkets rekommendation av dagligt intag av selen är 50 mikrogram för kvinnor. För män, och för gravida eller ammande kvinnor är den dagliga rekommendationen 60 mikrogram.

Många experter menar dock att detta är för lågt och vissa sticker ut hakan och menar att dagsintaget bör ligga på 200 mikrogram, en dos som enklast intas via ett kosttillskott. För att få i sig 40 mikrogram via kosten kan man till exempel äta ett kokt ägg och 100 gram stekt laxfilé, och för att öka dosen till 50 mikrogram lägga till två deciliter yoghurt och ett glas mjölk. Selen förstärker effekterna av och samverkar med vitamin E. Får man i sig under 20 mikrogram har man så pass stora brister att det på sikt kan leda till olika sjukdomar.

LÄS OCKSÅ: Selen är viktigt för sköldkörteln

Mikael Björnstedt

Professorn Mikael Björnstedt

Risker vid lågt selenintag
Studier har visat att selen kan förbättra mäns fertilitet genom att stödja friska spermier. En relativt ny undersökning visade att mer selen i maten kan förbättra överlevnaden hos svenska kvinnor med bröstcancer. För kvinnor som redan före cancerdiagnosen åt mer selenrik mat var dödligheten i bröstcancer drygt 30 procent lägre jämfört med dem som fått i sig minst selen.

 

Andra studier visar på sambandet mellan selenbrist och sämre immunförsvar. Vid en av dessa studier fick tolv studenter äta 200 mikrogram selen per dag under en period på åtta veckor, medan tolv andra studenter fick placebo.

LÄS OCKSÅ: Allergisk eller “bara” överkänslig?

Samband mellan selenbrist och hjärtmuskelförändringar
Blodprov på de som fått selentillskott visade en markant förbättring av de så kallade perifera blodlymfocyterna, en sorts vita blodkroppar som finns i det adaptiva immunförsvaret. Det adaptiva immunförsvaret är ett inlärt system – och ett komplement till det medfödda immunförsvaret – som bygger på igenkännande av kroppsfrämmande ämnen. Lymfocyterna angriper och förgör sådana ämnen.

Flertalet studier har kunnat påvisa sambandet mellan selenbrist och hjärtmuskelförändringar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, muskelsymtom som vadkramper, växtvärk och så kallade restless legs. Sjukdomar och symtom som gör det viktigt att få i sig tillräckliga mängder selen. Något glutenintoleranta bör vara extra noga med.
– Det har gjorts flera studier och metaanalyser som visar att selen spelar en viktig roll för att sköldkörteln ska fungera normalt. Har man en långvarig selenbrist kan hormonproduktionen komma ur balans. Det finns studier som visar att patienter som tog medicin för sin sköldkörtelsjukdom kunde minska användningen av medicinen när deras dagsdos av selen uppnådde en beräknad rekommenderad nivå, säger Mikael Björnstedt.

Av Inger Palm


Vad är selen?

Selen är ett essentiellt näringsämne som är viktigt för flera funktioner i kroppen, bland annat immunsystemets och sköldkörtelns funktioner. Det finns både organiskt och oorganiskt selen, men magtarmkanalen tar lättast upp organiskt selen.

Under många år trodde experter att den organiska selenformen l-selenometionin var bäst lämpad för kosttillskott, men nyare forskning visar att en mycket bättre effekt uppnås med selenjäst.

SelenoPrecise är den selenjäst som används i flest studier, bland annat den svenska KiSel-10-studien. Innehållet liknar den naturliga selenvariationen som man får i sig genom att äta en varierad kost med många olika selenkällor. 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.