Visste du att vi årligen får i oss sex till sju kilo livsmedelstillsatser? Att läsa innehållsdeklarationen på det vi lägger i varukorgen kan vara rena skräckupplevelsen. – Våga granska och ställ krav på våra livsmedelsproducenter, både för din hälsas skull men också miljöns, uppmanar Kureras kostrådgivare Carolin Helt.
Efter att jag har läst journalisten Mats-Eric Nilsson bok, ”Den hemlige kocken”, som handlar om det okända fusket med maten på våra tallrikar, synar jag alla livsmedel med lupp innan de hamnar i varukorgen. I genomsnitt får vi varje år i oss 6-7 kilo livsmedelstillsatser av olika slag.
Nio av tio tillsatser förändrar matens färg, smak, konsistens eller ytskiktets egenskaper. Den tionde tillsatsen har en konserverande effekt.
Förtjockningsmedel för att öka volymen
För att fabriksbakat bröd ska upplevas som färskt, trots att det inte är det, kan brödet innehålla upp till 16 kemikalier. Redan på 1960-talet upptäcktes ett sätt att slippa låta degarna jäsa ett par timmar. Genom att med höghastighetsmixrar pumpa in vatten och luft i degen, dubbla jästmängden, tillsätta kemiska antioxidanter och härdat fett fick man fram brödets rätta struktur. Metoden minskade kostnaderna och gjorde att man fick ut mer bröd per mjölsäck, dessutom med ett billigare vete med lägre proteininnehåll.
Stärkelse och andra förtjockningsmedel tillsätts för att öka livsmedlets volym och ge den en jämnare och mer attraktiv konsistens. Den billiga stärkelsen utvinns ur majs och ersätter ofta dyrare ingredienser. Det ersätter ofta frukten i fruktyoghurten och fettet i lightprodukter.
Ytbehandlingsmedel för att förhindra skum
När det står modifierad stärkelse på förpackningarna innebär det att produkterna förändrats kemiskt för att öka dess naturliga förtjockningsförmåga. Modifierad stärkelse har ett lågt näringsvärde och är i de flesta fall kaloririk. För att blanda sådant som normalt skär sig, till exempel olja och vatten, används emulgerings- och stabiliseringsmedel. Man använder även ytbehandlingsmedel som förändrar egenskaperna hos vätskor för att på konstlad väg åstadkomma helt olika effekter beroende på vilket ämne som används som till exempel att skapa eller förhindra skum.
Med färgämnen upplevs maten mer aptitlig
Många av de färgämnen som används är syntetiska. De så kallade azofärgerna utvanns ursprungligen ur stenkol men tillverkas numera helt kemiskt i laboratorier. På 1980-talet blev de totalförbjudna i Sverige då de orsakade allergiska reaktioner. Genom att vi numera är en del av EU är de tillåtna igen. Färgämnen finns i mängder av livsmedel och syftet är att få maten att upplevas mer aptitlig. I många fall tillsätts färgämnen för att dölja ingrediensernas låga kvalité.
15 miljoner kilo syntetiska sötningsmedel per år
Förutom socker finns det 13 olika konstgjorda substanser som används som sötningsmedel. Jordens befolkning konsumerar uppskattningsvis 15 000 000 kilo sötningsmedel varje år. Olika sockerarter och syntetiska sötningsmedel ingår i en lång rad livsmedel. Även produkter som inte uppfattas som direkt söta, exempelvis bredbara pålägg, skinka och färdigrätter.
Av vilket skäl måste en smak förstärkas?
Jo , för att ingredienserna i exempelvis färdigmat är så undermåliga att de redan från början smakar för lite eller för att de tappar smak under tillverkningsprocessen. Den mest kända och äldsta substansen är mononatriumglutamat, E621, som trots att den orsakar hälsoproblem hos överkänsliga personer, är tillåten i Sverige. Finns E621 med i innehållsförteckningen kan du räkna med råvaror av låg kvalité.
Få vet hur riktig vanilj smakar
Det finns drygt 4500 olika aromämnen som förekommer i processade varor på butikernas hyllor. Aromämnen nyttjas frekvent och spelar en stor roll i livsmedelsproduktionen men kontrolleras mindre noggrant än andra tillsatser. Enligt reglerna räcker det med att tillverkaren sätter ut ”aromer ”eller ”aromämnen” på innehållsdeklarationen.
Vanilj är en av världens mest omtyckta smaker. Men bara 2-3 procent av den vaniljsmak som används jorden runt härrör från den exotiska orkidé som gett smaken dess namn. Resten är mer eller mindre välgjort fusk från petrokemisk industri som är en restprodukt från oljeindustrin alternativt från rötad granved. Sammanlagt produceras 12 000 000 kilo konstgjord vaniljsmak varje år.
LÄS OCKSÅ: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”
Ekologisk mat
Det är inte omöjligt att köpa bra mat i vanliga butiker men det kräver tid och ett noggrant läsande på etiketterna. Välj ekologiskt odlad mat. Ekologisk odling är att bedriva jordbruk i samspel med naturen. Man ersätter användningen av kemisk gödning och besprutning genom att nyttja och stimulera naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. Biologiska bekämpningsmedel får användas. Detta minimerar risken för att kemiska bekämpningsmedel hamnar i våra livsmedel.
Besprutade bananer
Visste du att till en hektar vanlig bananodling går det årligen åt 50 kilo bekämpningsmedel? Jämför detta med potatis som är vår mest besprutade gröda i Sverige som ”endast” får ta emot 9 % i jämförelse.
I ekologisk odling får jorden mycket organisk gödsel som innehåller alla ämnen som växterna behöver, vilket resulterar i att vi får i oss mer av de viktiga näringsämnena.Satsa på grönsaker som är säsongsanpassade, räkna inte med att få tag på obesprutade tomater med bra näringsvärde under januari månad, då är brysselkål och grönkål ett bättre alternativ.
LÄS OCKSÅ: Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom
För lite viktiga näringsämnen
Att urskillningslöst tro att ”så länge jag äter en varierad kost, får jag i mig allt jag behöver”, är nog en sanning med modifikation. Resultatet blir snarare för lite av de viktiga näringsämnen som behövs och för mycket av kemiska tillsatser.
Av Carolin Helt