Våga välja vegetariskt

Köttkonsumtionen i Sverige minskade med två procent förra året. Man antar att detta beror på det ökade priset på kött. Två procents minskning av en väldigt hög konsumtion, bör tilläggas. Kurera fick en pratstund med författaren Inga-Britta Sundqvist som skrivit Vegetariska kokboken.

Enligt Jordbruksverket äter genomsnittssvensken 85 kilo kött per år. Trenden att äta enligt LCHF med mycket kött och mättat fett har hållit i länge och det har säkerligen hjälpt upp den siffran. På flera håll i världen börjar nu LCHF-trenden att mattas av. Fler och fler väljer nu att äta mer vegetariskt. Skälen till att äta mer vegetariskt är många.

► Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Många anledningar att äta vego
Det kan handla om etiska skäl. Människans hantering av djur kan ifrågasättas på många punkter.
Miljöperspektivet är ett annat, det krävs 2 300 kvadratmeter åkermark per person och år för blandkost medan det räcker med 1 500 kvadratmeter för vegetarisk kost. Köttproduktionen står för mer växtgasutsläpp än vad transportsektorn gör och det går åt 100 000 liter vatten för att få fram ett kilo nötkött.

Hälsoperspektivet
Tittar man på hälsoperspektivet finns det ännu fler skäl till att öka den vegetariska delen av kosthållningen. Den vegetariska kosten är full av fytokemikalier, karotenoider, flavonoider och antioxidanter. Antioxidanter skyddar oss från oxidativ stress och verkar som synergister – de ökar alltså varandras effekter.
Flavonoider finns i nästan alla grönsaker och frukter, har en inflammationshämmande effekt. De finns mest i de som växer ovan jord och det är de yttre delarna som innehåller mest. Ät alltså gärna skalet på äpplen och den vita hinnan på apelsinklyftorna. Flavonoider är värmekänsliga och försvinner alltså vid upphettning.
Vegetabilier är supermat för den som vill hålla sig frisk och ung. Se till att äta varierat och välj av alla olika färger.

Råkost
Raw food, eller råkost, har blivit en trend. Raw food innebär att maten inte värms mer än 42 grader. På så sätt bevaras näringsämnena och även alla enzymer.
Enzymer verkar som katalysatorer för alla kemiska processer i kroppen, de är livsviktiga. Kroppen producerar egna enzymer men den förmågan försämras vid stress, sömnbrist och åldrande. Matsmältningen är beroende av enzymerna, inga vitaminer, mineraler eller hormoner fungerar utan tillräcklig mängd enzymer. Genom att äta råkost får vi i oss rikligt med enzymer.
Näring och protein i vegetarisk kost
Men hur är det, kan man verkligen få i sig av alla näringsämnen om man äter en strikt vegetarisk kost? Hur är det med proteinbehovet, kan det tillgodoses?
Jo, det går. Det handlar om att kombinera säd, nötter, frön, bönor och linser. På så sätt tillförs kroppen de essentiella aminosyror som behövs. Det krävs intresse, engagemang och kunskap för kosthållningen om man väljer att äta hundra procent vegetariskt.

► Läs också: 6 tips som motverkar matsvinn

Ekologiskt
Ekologiskt odlade vegetabilier smakar mer och håller ofta längre. De innehåller mer näring. Quality Low Input Food Project, som är EU:s forskningsprojekt, visar att det finns upp till 40 procent mer antioxidanter i ekologiskt odlade grönsaker, frukter och sädesslag. Vid ekologisk odling får inte genmanipulering, bekämpningsmedel, gifter och handelsgödsel förekomma. Ekologiska livsmedel får inte heller innehålla några ämnen som kan skada människor eller natur. Väljer man grödor efter säsong maximeras näringsinnehållet ytterligare och det blir dessutom mer plånboksvänligt.

Inga-Britta blev vegetarian redan som tolvåring
Den grönrutiga Vegetariska Kokboken har haft en given plats i det vegetariska köket sen den gavs ut för trettio år sedan. 2012 gavs den ut på nytt i en ny omarbetad och uppdaterad version med helt nytt bildmaterial.
Kurera fick en pratstund med författaren Inga-Britta Sundqvist som skrivit Vegetariska kokboken.
Redan som tolvåring tog hon beslutet att bli vegetarian. Hon var som hon själv säger, ett känsligt barn som ofta var sjuk och förkyld. Det etiska perspektivet var också avgörande, det bar henne emot att äta djur.

Vegetariskt 60-tal
Detta var i mitten på 60-talet, då var det inte många som talade om vegetarisk kost och det oetiska i att äta djur. Det fanns inga möjligheter till vegetarisk skolmat på den tiden, så helt vegetarisk kunde kosthållningen inte vara. Inga-Brittas mamma var dock positiv till dotterns val och gav henne pengar för att själv bege sig till hälsokostbutiken för att inhandla vad hon behövde komplettera kosten med. Som mamma var hon lite orolig för att Inga-Britta inte skulle få i sig av alla näringsämnen. Inga-Britta mins väl sitt första besök i hälsobutiken.
– Jag cyklade de dryga sex kilometrarna till butiken och just den dagen hade de provsmakning på torkade aprikoser. Det var det godaste jag någonsin smakat! Jag köpte aprikoser för alla pengar jag hade fått av mamma. Det blev en stor kartong! Mamma var inte helt nöjd med inköpet. Det var ju variation i den vegetariska kosten hon ville att jag skulle ha.

Holistisk syn på hälsa
Det fanns inte speciellt mycket böcker eller annan litteratur i ämnet på den tiden men Inga-Britta läste allt hon kom över och blev intresserad inte bara av kosten utan av den holistiska synen på hälsan. Som 15-åring lärde hon sig meditation av en zenbuddistisk nunna. Hon fortsatte att utbilda sig själv och som 22-åring började hon leda studiecirklar om den vegetariska livsstilen. Problemet var att hitta lämpligt kursmaterial. Att skriva eget var inte att tänka på. Inga-Britta är dyslektiker och har alltid fått röda bockar i kanten på allt hon skrivit i skolan. Men för 30 år skrev hon dock första versionen av Vegetariska kokboken.
Mycket har dock hänt på 30 år och i den nya uppdaterade versionen lyfts miljöperspektivet fram och många nya råvaror finns med som vi inte kände till förr.
Vegetariska kokboken är helt omarbetad med nya recept samt bilder, nyskriven näringslära och förutom miljöperspektivet har även det österländska sättet att se på hälsan tagits med.
Första boken riktade sig till deltagarna i Inga-Brittas studiecirklar, den här boken riktar sig både till den som levt länge som vegetarian och till den som bara vill lägga in mer vegetariskt i sin kosthållning.

Inga-Britta ger tre goda skäl till att våga välja vegetariskt:
1. Det är klimatsmart
2. Det etiska skälet. Både mot djur, miljö och världsekonomin
3. Av hälsoskäl

Av Carolin Helt