Historik
1825 producerar Örsted aluminium.
1827 isolerar Wöhler aluminium.
1886 utvecklar Heroult extraktionsprocessen för aluminium.
Kemi
Aluminium är den vanligaste metallen på jordytan och kommer därmed lätt in i näringskedjan. I genomsnitt upptas mellan 10–100 mg aluminium per dag. Större delen av detta utsöndras av kroppen men mellan 0,2–0,6 ppm kan finnas i vävnaderna hos de flesta människor. Man exponeras lätt för aluminium genom dricksvattnet, deodoranter och läkemedel m.m. vilket gör det lätt att samla på sig för höga doser som bl.a. kan skada de neurologiska funktionerna. Vissa plantor och växter koncentrerar aluminium och för den vidare i näringskedjan. Surt regn gör att mängden aluminium anrikas i jorden. På vissa platser har man noterat att mängden aluminium ökat 10 ggr i koncentration under de senaste 80 åren.
Effekt
Kroppen använder endast spår av aluminium. Forskningen antyder på senare år att aluminium kommer i konflikt med och stör normala kroppsprocesser. P.g.a. långsam ackumulering i hjärnan orsakas neurologiska förändringar som¬ misstänks uppträda vid Alz¬heimers sjukdom (en form av senilitet som kan uppträda i yngre ålder), Parkinsons sjukdom och ALS. Kronisk dialysbehandling med hög halt av aluminium i dialysbadet har i svåra fall lett till dialysdemens.
Aluminium har således kommit att förknippas med 3 typer av demens: Alzheimers sjukdom, Parkinson demens och dialys demens. Det frigör fria radikaler samt minskar fetter i hjärnan.
Aluminium kan också stimulera bisköldkörtlarna att frigöra hormoner som leder till onormal benförlust. Aluminium koncentrerar sig i bisköldkörtlarna och nervsystemet. Aluminium förekommer i läkemedel som används vid dialys och i vissa antacidum. Aluminium absorberas och ackumuleras i kroppen genom användning av deodoranter som oftast innehåller mycket aluminium. Mat som är kokt i aluminiumkärl eller förvaras i aluminiumfolie är en av de största källorna till aluminiumförgiftning. Vid tillagning av pastasås i aluminiumkärl frigörs ca 25 mg aluminium på 2 timmar. Födoämnen som lätt kan innehålla överskott på aluminium är bakpulver, saltgurka, pulvergrädde, färdiga salladsdressingar, bordssalt och vissa raffinerade födoämnen.
Enligt näringsforskaren, dr Royal Lee, fungerar aluminium biokemiskt och patologisk som bly men mycket långsammare.
Toxicitetssymtom
Osteodystrofi (defekt i benbildningen), osteomalaci (mjuk benstomme), Alzheimers, demenssymtom, Parkinsons sjukdom, anemi och irritationer i mag-tarmkanal.
Toxicitetskällor
Kokkärl av aluminium, antacidum som innehåller aluminium, bakpulver med aluminium, deodorant med aluminium, aluminiumfolie, raffinerad mat som innehåller aluminium, aluminiumburkar och bordssalt eller koksalt, öl-/läskburkar, livsmedelsförpackningar med aluminiumfolie (Tetra pack), pyrotekniska produkter, ostar, tomatsås, målarfärg.
Negativa kombinationer:
• aluminiumbaserade antacida + apelsinjuice ökar aluminiumupptaget kraftigt.
• aluminiumbaserade antacida kan kraftigt reducera upptag av antibakteriella medel.
Angreppsorgan
Centrala nervsystemet (CNS).
Absorption och exkretion
Aluminium absorberas dåligt från tarmen. Studier indikerar att största delen av intaget aluminium utsöndras med avföringen. Urinutsöndringen är ca 100 µg per dag. En kost låg på kalcium och hög på fosfor ökar aluminiumabsorptionen markant.
Antagonister
Ca, Mg, och C-vitamin.
Kelering/avgiftning
Man behöver sällan göra en aluminiumanpassad avgiftning. När man kelerar kvicksilver och balanserar med antioxidanter samt mineral kommer aluminiumöverskottet att minska. Vid sällsynt svår aluminiumförgiftning kan man använda intravenös deferoxamin vid upprepade doser för att snabbt minska toxisk aluminiumförgiftning. Regelbundet intag av kalcium (500–1 200 mg), magnesium (500–800 mg) och C-vitamin (2 000–5 000 mg) kan successivt frigöra kroppen från ansamlingar av aluminium.
Ägg, vitlök, koriander, bönor och aminosyrakomplex bidrar till att frigöra kroppen från aluminium. Minska exponering genom att inte använda aluminiumkokkärl samt minska användning av deodoranter och läkemedel innehållande aluminium.
Analyser
Använd hårmineralanalys för att utvärdera en eventuell aluminiumförgiftning samt för att se om du har tillräckligt med mineral för att skydda dig mot aluminiumexponering. Vid tungmetallsförgiftning ökar många gånger aluminiumvärdena i samband med andra förhöjda värden av tungmetaller.
En genetisk analys, en avgiftningsprofil (detoxification profile) visar om du har genetiska mutationer i P 450 enzymsystemet som drabbar din förmåga att avgifta tungmetaller. En leverfunktionsanalys och tarmpermeabilitetstest visar om levern gör ett tillräckligt bra arbete med avgiftning och om du drabbas av tarmpermeabilitetsproblem.
Exempel på studier, referenser
En uppföljningsstudie angående cerebral störning p.g.a. tillfällig aluminiumförorening av dricksvatten i Cornwall 1988 visade att neuropatiska störningar såsom försämrat minne och koncentrationssvårigheter kvarstod flera år efter incidenten. Omedelbara symptom på aluminiumtoxicitet var gastrointestinala störningar, hudutslag, illamående och muskuloskeletala smärtor.
Altmann P. et al. “Disturbance of cerebral function in people exposed to drinking water contaminated with aluminium sulphate: retrospective study of the Camelford water incident”. Brit Med J, 1999;319:807–11.