50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin och många kan betraktas som köpta.
Detta enligt Katarina Bjärvall, författare till den nya boken ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället”, som bland annat menar att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket borde göra mer för att utestänga jäviga experter från vetenskapliga råd och expertmöten.
Antalet personer med en adhd-diagnos har mer än sjufaldigats de senaste 13 åren, sedan 2006. I sin nya bok ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället” menar författaren Katarina Bjärvall att diagnosökningen bland annat drivits på av symbiosen mellan industrin och vissa läkare. En anledning till det, resonerar hon, uppges vara det faktum att receptbelagda mediciner inte får marknadsföras mot allmänheten, vilket lett till att läkemedelsbolagen istället marknadsfört diagnosen adhd.
Författarens tes om hur bolagen får adhd-marknaden att växa
Det hela går till bland annat genom att läkemedelsbolagen avlönar forskande specialistläkare, vilka sedan är med och influerar Sveriges allmänläkare. Något som framför allt äger rum vid, av läkemedelsbolagen anordnade, informationsmöten och konferenser.
Detta leder i sin tur till en så kallad ökad sjukdomsmedvetenhet, vilket kan göra marknaden för en medicin fyra, fem gånger större – vilket är precis vad som skett när det gäller adhd, menar hon.
I boken står att läsa:
”Målgruppen för en medicin kan tyckas begränsad till ett visst antal sjuka personer, men det är en villfarelse, menar bolagen – genom att få fler att identifiera sig som möjliga patienter kan man få marknaden att växa.”
LÄS OCKSÅ: Nytt beslut från Socialstyrelsen ger minskad insyn i läkemedelsstatistik
”Jäviga bestämmer om riktlinjer för behandling och diagnostisering”
24 av 50 adhd-experter har tagit emot pengar från företag som tillverkar adhd-medicin, enligt Katarina Bjärvalls kartläggning.
– Att sponsrade forskare är mer benägna att presentera resultat som är positiva för medicinen är välkänt, konstaterar författaren i ett debattsvar i SvD.
Hon utvecklar resonemanget i Aftonbladet.
– Många av de här 24 som är mest jäviga har de mest framträdande rollerna hos Läkemedelsverket och Socialstyrelsen, som bestämmer över riktlinjerna för behandling och diagnostisering av adhd.
Katarina Bjärvall är starkt kritisk till hur det hela gå till. Hon riktar bland annat hård kritik mot flera forskare.
– En del av dem kan betraktas som köpta. Med pengarna från läkemedelsbolagen får de en möjlighet att marknadsföra sitt personliga forskarvarumärke, säger hon vidare till tidningen.
Något som riskerar bli fel, på många så många sätt. Konstaterar såväl Katarina Bjärvall som andra innan henne. Och ja, även efter henne, eftersom boken inneburit ringar på vattnet – i alla fall ur diskussionssynvinkel.
”Hade det inte varit för vad som brukar kallas big pharma så hade vi kanske haft både färre diagnostiserade och behandlingar som i mindre grad förlitar sig på medicinering, vill hon säga”, summerar tidningen Modern Psykologi en del av bokens resonemang i artikeln ”Kräv mer än piller för adhd – hård kritik av industrins band till vården” (som inte finns att läsa online).
Forskning finansierad av läkemedelsindustrin
Jonas Mattsson, författaren till artikeln i Modern Psykologi, håller med om att det hela blir problematiskt.
”Samtidigt som läkemedelsindustrin verkligen hjälper människor, så lever den på att de definieras som sjuka och behöver dessa produkter. Och det är det som är utmaningen, att hålla dessa tankar i huvudet samtidigt. För visst finns det ett problem”, konstaterar han.
LÄS OCKSÅ: Ny granskning: Utbredd korruption i hanteringen av läkemedel
Han fortsätter:
”Inte minst svider Katarina Bjärvalls genomgång av Riksrevisionens kritik mot läkemedelsindustrins relation till Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Läkemedelsverket. Hon beskriver myndigheternas band till läkemedelsbolagen och den forskning som ofta är finansierad av dem. En finansiering som oroväckande ofta tycks hänga samman med resultatet till läkemedlens fördel.”
”Dags att sluta slarva med andra stödåtgärder”
Idag erbjuds många med adhd inte mycket annat än medicin, oavsett vad olika instanser och experter ibland hävdar. Någon föreläsning, eller en kurs i vad diagnosen är, erbjuds ibland den diagnostiserade och dennes anhöriga – men annan hjälp än det och medicinering tycks vara svår, nästan omöjlig, att få, menar många adhd-diagnostiserade.
Modern Psykologis Jonas Mattsson efterlyser en bättre balans – och en större variation när det gäller insatser.
”Jag tänker att det måste gå att se medicinernas förtjänster, men samtidigt kräva en bättre reglering av relationerna mellan industrin och vården. Och vid sidan av medicinering är det dags att sluta slarva med de andra stödåtgärder som skulle kunna finnas i större utsträckning än de gör idag. Och för det krävs det – offentliga – resurser.”
Åtgärder krävs
Katarina Bjärvall skriver i SvD att boken inte är en debattbok utan en journalistisk undersökning av de samhällsförändringar som spelar roll för ökningen av antalet adhd-diagnoser i Sverige.
Hon är dock inte förvånad över att boken lett till debatt.
Att ämnet förs upp till diskussion är behövligt. Svenska myndigheter bör vidta åtgärder, menar Katarina Bjärvall.
– Det behövs en brandvägg mellan industrin och myndigheterna. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen borde utestänga de jäviga forskarna från sina vetenskapliga råd och expertmötena som de anordnar, säger hon till Aftonbladet.
LÄS OCKSÅ: Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin
Läkemedelsverket: ”Deras roll är endast rådgivande”
Bror Jonzon är Läkemedelsverkets adhd-expert. I en intervju med Aftonbladet bekräftar han att sådana länkar, mellan läkemedelsbolag och läkare, idag existerar.
– Många experter i dag har kopplingar till industrin. Därför har vi strikta regelverk för jävshantering. Man måste också komma ihåg att experterna inte fattar några myndighetsbeslut, deras roll är endast rådgivande.
Han håller dock inte med Katarina Bjärvall i hennes tanke om att en brandvägg mellan industri och myndigheter vore en god idé.
– Forskare måste få delta i utvecklingen av läkemedel och den utvecklingen sker ju inom industrin. Det viktiga är att det finns en transparens och ett sätt att frånskilja de som är för involverade när man tar beslut om riktlinjer för mediciner. Och ett sådant regelverk har vi, resonerar han.
LÄS OCKSÅ: Forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism
Har skapat debatt
Katarina Bjärvall skriver i ett debattsvar i SvD att boken inte är en debattbok utan en journalistisk undersökning av de samhällsförändringar som spelar roll för ökningen av antalet adhd-diagnoser i Sverige.
Hon är dock inte förvånad över att boken lett till debatt.
Källor: Aftonbladet , Modern Psykologi och SvD.
Av Isabelle G Hedander