Ny granskning: Läkemedelsjättarna har för stort inflytande! | Kurera.se

Ny granskning: Läkemedelsjättarna har för stort inflytande!

En stor del av den kunskap som finns om läkemedel tas fram av läkemedelsbolagen, som inte bara ser till folkhälsan utan även till vinstintresset.
Både regeringen och myndigheterna bör göra mer för att balansera läkemedelsindustrins inflytande inom hälso- och sjukvården.
Det menar Riksrevisionen som har granskat läget och nu går ut och varnar för att staten inte är tillräckligt oberoende gentemot den gigantiska läkemedelsindustrin.

Riksrevisionen har granskat hur regeringen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen hanterar läkemedelsindustrins inflytande över den information som ligger till grund för statens läkemedelskontroll och kunskapsstyrning.

► Läs också: Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård

Testar och utvecklar sin egna produkter - och bestämmer vilka resultat som kommuniceras utåt
Läkemedelsföretagen både utvecklar och testar sina egna produkter. Därför har de stort inflytande över hur kunskap om läkemedel tas fram och vad som kommuniceras till omvärlden. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och ansvariga myndigheter inte fullt ut kompenserar för industrins informationsövertag i den statliga läkemedelskontrollen och kunskapsstyrningen.

 

Folkhälsa inte vinstdrivande företags huvudintresse – utan avkastning
Det är inte folkhälsan som är läkemedelsföretagens största intresse, utan att göra vinst.
Det är samma moraliska dilemma som uppstår när sjukvården privatiseras. Aktieägare tenderar nämligen att vara krävande.
– Staten måste fokusera på folkhälsan och då är tillförlitlig kunskap om läkemedel och deras effekter central. Myndigheterna bör göra mer för att värna sitt oberoende gentemot läkemedelsindustrin, säger riksrevisor Margareta Åberg i ett uttalande.

► Läs också: Ny granskning: Utbredd korruption i hanteringen av läkemedel

Läkemedelsjättarnas informationsövertag - en institutionell utmaning
Läkemedelsföretagen har ett informationsövertag och många kontaktytor mot myndigheterna, skriver Riskrevisionen, som menar att detta utgör en institutionell utmaning som försvårar myndigheternas uppgift att göra rätt avvägning mellan att göra nya läkemedel snabbt tillgängliga och att invänta mer information om läkemedlens effekt och säkerhet.
En allt för rigorös säkerhetsgranskning riskerar att försena introduktionen av läkemedel, och därmed öka kostnaderna för utvecklingen. Medan en mindre rigorös granskning å andra sidan riskerar leda till att det tar längre tid innan biverkningar upptäcks.

Läs också: Alternativmedicin får för första gången egen auktoriserad broschyr

Riksrevisionen: Socialstyrelsen och SBU bör kompensera för industrins övertag
Svenska myndigheter är dåliga på att kompensera för läkemedelsjättarnas informationsövertag, åtminstone vid en jämförelse med liknande myndigheter i Tyskland och England, vilka Riksrevisionen tittat på.
När Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) gör kunskapssammanställningar och riktlinjer som används inom hälso- och sjukvården utgår de från publicerade studier från läkemedelsföretagen, vilka tenderar att ge en positiv bild av läkemedlens effekter. Myndigheterna behöver i större utsträckning begära även opublicerade resultat från företagen, använda information från offentliga register systematiskt och utbyta information mellan sig så att kunskapsunderlagen blir mer balanserade.

► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi

Otillräcklig granskning
Enligt Riksrevisionen bör Läkemedelsverket prioritera arbetet med läkemedelssäkerhet högre. Detta inte minst eftersom Läkemedelsverket, när de granskar läkemedlens effekt och säkerhet, utgår från material från läkemedelsföretagen.

 

► Läs också: Bjudmåltider påverkar vilken medicin läkare väljer att skriva ut

Framhåller läkemedels fördelar och tonar ner nackdelar
Risken är att dessa underlag framhäver läkemedlens positiva sidor och tonar ner säkerhetsproblem. Detta är anledningen till att det finns en statlig läkemedelskontroll, skriver Riksrevisionen, vars granskning visar att myndigheten bland annat valt att inte granska fullständiga säkerhetsrapporter under pågående klinisk prövning, att de under en period endast delvis har handlagt biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet och att de har minskat ner antalet inspektioner av kliniska prövningar.

► Läs också: Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin

Visar på många brister
För att behålla fokus på folkhälsa, vilket är det huvudsakliga syftet med läkemedelspolitiken, behöver regeringen och myndigheterna dels vara medvetna om de institutionella utmaningarnas karaktär, dels göra prioriteringar som speglar denna medvetenhet. Granskningen visar att det finns vissa brister i båda avseendena.

Lämnar rekommendation till regering och granskande myndigheter
Riksrevisionen lämnar med anledning av granskningen rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna, i syfte att främja en mer effektiv läkemedelskontroll och styrning med kunskap.

► Läs också: Allt fler väljer naturligare alternativ framför läkemedel

 

Samtidigt stiger läkemedelsaktierna
Samtidigt kryllar finansiell nyhetsrapportering just nu om läkemedelsbolagens framgångssagor och experterna skriker högt om köprekommendationer till höger och vänster.
När investmentbanken Jefferies analytiker i våras publicerade sin lista över vilka globala läkemedelsbolag som förväntas ge bäst avkastning under året kunde man se att flera företag inom läkemedelssektorn ansågs ha stor potential att lyfta under andra halvåret 2016. Fem aktier på listan spås till och med kunna lyfta över 100 procent.

► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt

Ladda ner Riksrevisionens publikation som PDF här: Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (RiR 2016:9)

Av Isabelle G Hedander

Källa: Riksrevisionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Magsyrahämmande läkemedel ökar risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

 

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare.