L-glutamin och L-glutaminsyra
Funktion
L-glutamin är en icke essentiell aminosyra och utgör amidformen av glutaminsyra. Glutamin är inte detsamma som glutaminsyra, glutamat eller MSG. Men enligt dr Jeffrey S. Bland, är detta en av aminosyrorna som p.g.a. fysiska förändringar i kroppen kan bli essentiell. Det betyder att under normala omständigheter kan kroppen syntetisera tillräckliga mängder, men vid stress såsom feber, infektioner, sjukdom, hård träning, kirurgiska ingrepp, trauma, brännskador, bantning eller cytostatikabehandling kan kroppens behov inte tillgodoses och tillskott bör intas för att förhindra brister.
Av alla fria aminosyror finns det mest koncentrerat L-glutamin i kroppen och blodet. L-glutamin finns i protein som ingår i alla livsformer. Den kan bidra till produktionen av andra aminosyror, glukos, nukleotider, proteiner och glutation.
Glutamin kan omvandlas i kroppen till GABA men även till glutamat hos vissa med hjälp av magnesium. GABA hindrar att för mycket glutamin omvandlas till det stimulerande ämnet glutamat.
Glutamin tillverkas och lagras främst i skelettmusklerna och lungorna och är den främsta energigivaren för tunntarmens enterocyter, lymfocyter, makrofager, och fibroplaster. Den fungerar också som källa för näring och energi för colonocyterna i tjocktarmen samt motarbetar spridning av negativa bakterier från tjocktarmen till andra områden. Glutamin bidrar därmed till en friskare tarmflora. Glutamin är primärt en bärare av ammoniak och är i denna egenskap mycket effektivare än glutaminsyra. Den plockar upp ammoniak i det centrala nervsystemet och för det till njurarna för deaminering. Glutamin är även viktig för reglering av syra-/basbalansen. Den hjälper njurarna att utsöndra överskottssyror och förebygger därmed acidos.
Inom vetenskapen är glutaminets förmåga att ta upp kväve och avge kväve runt om i kroppen väldigt omtalat. Vid processen att transportera kväve från olika vävnader, lägger glutaminet till en kväveatom för att tillverka DNA, det genetiska livsmaterialet. Det är nödvändigt för tillverkning av muskler. Glutamin är förelöpare av tillväxthormon, den är vidare den dominerande amino¬syran i serum och cerebrospinalvätskan. L-glutamin är den enda amino¬syra som lätt passerar genom barriären mellan blod och hjärna, för att därefter omvandlas till L-glutaminsyra (glutaminsyra kan däremot inte passera).
Glutaminsyra har en unik funktion som reservnäring till hjärnan. Glutamin är den tredje mest vanliga aminosyran i blodet och i hjärnan. Kroppen har en snabb förmåga att tillverka glutamin. En vanlig kost ger mellan 5–10 g glutamin. Den högsta koncentrationen av glutamin finns i skelettmuskeln, hjärnan, levern och magen. Skeletala muskler innehåller ca 60 procent glutamin av det totala kroppsförrådet. När stress uppstår i ämnesomsättningen frigörs glutamin i blodet där det transporteras till vävnad som är i behov.
Hjärnan kan bara lagra små mängder av glukos och är mycket beroende av andra reserver såsom
L-glutamin¬. Man har kunnat visa att B6-vitamin, via en fosfatreaktion i hjärnan, åstadkommer ett avlägsnande av syragruppen från glutaminsyra och bildandet av gamma-butyl ¬(C4H9)-syra (GABS), ett lugnande medel men möjligen också en neurotransmittorsubstans. Gluta¬minsyra är en beståndsdel i folsyra och utgör också nyckel¬komponent i den kromförening som är känd under benämningen glukostoleransfaktorn (GTF). För personer som kan misstänkas vara glukosintoleranta rekommenderas bryggerijäst, som är den bästa naturliga näringskällan för GTF, eller ett jästfritt kromtillskott.
Det har visat sig att L-glutamin¬ är mycket användbar vid alkohol¬ism, för att förbättra beteendet hos äldre psykiskt sjuka patienter, för att förbättra intelligensen hos mentalt svaga barn och för att reducera läkningstiden vid magsår. Den kan även användas till att förbät¬tra koncentrations¬förmågan. De senaste årens forskning har bevisat att L-glutamin är ett nyckelämne vid läkning av tarmens slemhinna vid tarmdysbios. Tunntarmslemhinnorna har bästa upptag av glutamin i kroppen. Intag av glutamin hjälper minskning av infektioner av tarmen och skyddar mot strålning.
Den viktigaste funktionen glutamin har är kopplat till immunsystemet. Glutamin stärker kroppens försvar genom att föröka vita blodkroppar, dessutom hjälper glutamin immunceller att eliminera bakterier. Oralt intag av glutamin har använts vid Crohns sjukdom. HIV-patienter som förlorar muskelmassa intar även glutamin. Glutamintillskott är utmärkt för att komplettera proteinpulver vid kataboliska tillstånd som cancer och AIDS.
Bristsymtom
Alkoholism, mentalsjukdom, dålig koncentration/minne, beteenderubbningar, autism, depression, Parkinsons sjukdom, anorexi, bantningskurer, sug efter sötsaker, mag-/tarmsjukdomar, irritation.
Glutaminnivåerna är låga hos uthållighetsidrottare som tränar för mycket. Dessa har en benägenhet att lida av allergier, infektioner, svullna lymfkörtlar och det tar längre tid vid sårläkning.
Terapeutisk användning
L-glutamin kan användas som tillskott vid ovanstående bristsymtom men även i terapeutiskt syfte vid:
• magsår då glutamin har en läkande förmåga
• depression
• sug efter kolhydrater och sött vid behov av viktminskning
• schizofreni och senilitet i vissa fall
• utmattning och trötthet
• allergi, överkänslighet
• ökad tarmpermeabilitet (tarmläckage)
• minnesrubbningar och låg intelligens
• behov av skydd vid alkoholmissbruk, samt minskning av sug efter alkohol och sötsaker
• benmärgstransplantation
• HIV-/AIDS-patienter får ökad upptagningsförmåga av näringsämnen och ökar i vikt
• tillsammans med arginin för att stimulera tillväxthormon
• efter styrketräning, anaerobiskt träningspass
• minska infektionsbenägenhet hos atleter
• svag lever
• förbättring av kvävebalansen
• förstärkning av immunförsvaret
• läkning efter stora mag- och tarmoperationer
• förebyggande av infektioner hos kroniskt sjuka patienter
• ADHD
• vid cellgiftsbehandling, speciellt med Metotrexat
• vid strålbehandling
• glutaminsupplementering är mycket bra vid sondmatning.
Källor i kosten
Man får inte mycket glutamin genom kosten.
Glutaminsyra (GA) finns i födoämnen medan glutamin inte gör det.
Födoämnen som innehåller GA: vilt, kyckling, fläsk, ricottaost, yoghurt, nötkött, ägg främst i rå form. Det finns även små mängder i grönsaker, grönsaksjuicer och i fermenterad mat som miso i misosoppa.
Dessa båda aminosyror förstörs dock lätt vid upphettning. Det bästa sättet att få i sig glutamin är genom tillskott.
Dosering
1–21 g per dag, mellan måltiderna, med 1 glas juice, vatten eller med frukt. Värme och syra förstör glutaminet, därför bör man undvika att inta glutamin med varm mat, dryck och sur mat. En genomsnittsdos vid behandling är 2–5 g dagligen 2–3 ggr dagligen form av pulver. För att få en starkare effekt för ökad produktion av eget tillväxthormon, sker med intag av 3–6 g glutamin tillsammans med 3–6 g arginin före sängdags. Glutamin är utmärkt efter ett ansträngande träningspass, vid kroppsbyggande eller viktträning, kraftsport, maratonlöpning mm. Inta då glutamin (2–4 g) efter träning på tom mage med eller utan proteinpulver. 1–2 g 3 ggr dagligen används för lättare avvänjning vid drog eller alkoholberoende. Glutamin verkar vara säker upp till 40 g per dag intravenöst och vid oralt intag upp till 21 g har man inte funnit någon biverkning.
Toxicitet
Glutamin som intas oralt och intravenöst tolereras bra upp till 40 g dagligen. Det har inte rapporterats om några signifikanta biverkningar i studierna som gjorts.
Kontraindikationer
I undantagsfall, speciellt vid svåra dysbiostillstånd, kan det förekomma olika negativa reaktioner, t.ex. uppblåsthet, gasbildning eller förstoppning vid intag av glutamin. Vid obehagskänsla i magen kan man alltid sänka dosen och trappa upp mängden över en period.
Över 2 g per dag kan i mycket sällsynta fall leda till ett maniskt beteende. Glutamin är förelöpare till den excitoriska neurotransmittorn glutamat. De flesta individer bildar först och främst GABA av glutamin och i andra mer sällsynta fall, bildas främst glutamat av glutamin. Glutamin är kontraindikerad för alla som är hyperkänslig mot substanser innehållande glutamin eller glutamat. Människor som är överkänsliga mot MSG kan vara känsliga mot glutamin.
Glutamin har givits till cancerpatienter under en strikt övervakning eftersom glutamin kan öka delning av cancerceller. Dr Wiley Souba på Massachusetts General hospital visade att de djur som fick glutamin inte hade större tumörer än kontrollgruppen. Tumörerna hade dock mer aktivitet i glutamingruppen. Trots detta har glutamin givits till cancerpatienter som genomgår strålning, eller cytostatikabehandling eftersom glutamin har visat sig öka effekten av cancerdödande mediciner.
Austgen TR. et al. ”The effects of Glutamine-enriched total parenteral nutrition on tumor growth and host tissues”.
Ann Surg, 1992:215:107–13.
Glutamin är essentiell för tillväxt av celler; även cancerceller. Eftersom cancerceller även är beroende av glutamin har läkare varit negativt inställda till att ge det till cancerpatienter. In vitro-celler visar att cancerceller är beroende av glutamin. Detta har däremot inte visat sig In vivo-celler. Faktum är att glutamin har visat sig minska tumörer med 45 procent i samband med cytostatikbehandling. Oavsett tumörstorleken har det visat sig att tumören kan ta glutaminet från all frisk vävnad.
Dessutom hade kontrollgruppen en 100 procentig infektion jämfört med glutamingruppen som endast hade en 3 procentig infektionsbenägenhet.
Kang YJ. et al. ”Gluthatione stimulates A 549 cell proliferation in glutamine-deficient culture: The effect of glutamate supplementation”.
J cell physiol, 1994:161:589–96.
Beredningsform
Glutamin finns oftast i form av tabletter, kapslar och pulver.
Glutamin är ett ämne som man behöver ge i gramdoser för att få tillfredställande resultat. Det är också ett näringsämne som har en söt, god smak och kan därmed lätt intas i pulverform. Intag oralt i pulverform är den mest effektiva och ekonomiska formen om man inte kan få det intravenöst på sjukhus. Det är utmärkt som tillägg till proteinpulverintag. Intag inte i heta drycker då glutamin förstörs av värme.
Nyckelorgan
Hjärna, tunntarm, tjocktarm, blodsocker.
Synergister
Vitamin C, B5 och B6, mangan, arginin, lysin.
Glutamin , GABA, och glycin tillsammans med vitamin B6 utgör de lugnande transmittorerna i hjärnan.
Antagonister
Det har inte upptäckts några antagonister till GA eftersom det syntetiseras på så många olika sätt.
Exempel på studier, referenser
Glutamin och viktökning hos HIV-patienter:
En dubbelblind, placebokontrollerad studie ville undersöka effekten av glutamin på HIV-drabbade patienter. Alla patienter fick kostrådgivning, efter 0, 1, 2, och 3 månader undersöktes kropps- och fettmassan hos alla patienter. Patienterna fick 40 g glutamin per dag med en antioxidantkombination innehållande bl.a. NAC
(för komplett information om antioxidantblandning, se tabell). Glutamingruppen gick i genomsnitt upp 1,8 kg efter 12 veckor. Kontrollgruppen hade endast gått upp 0,4 kg.
Shabert J. et al. ”Glutamine–antioxidant supplementation increases body cell-mass in AIDS patients with weight loss: a randomized, double–blind controlled trial”. Nutrition, 1999; 15:86–4.
Glutamin och katabolisk stress
Vid ett kataboliskt tillstånd kan intracellulära glutaminnivåer minska med mer än 50 procent och plasmakoncentrationen minska med 30 procent. Vid sådana tillstånd är det nödvändigt att supplementera med glutamin.
Askanzi J. et al. ”Muscle and plasma aminoacids following injury: Influence of intercurrent infection”. Ann Surg, 1980:192:78–85.
Souba WW. Glutamine physiology, Biochemistry and Nutrition in Critical Illness, Georgetown TX, RG Landes, USA, 1992.
Glutamin och träning
Lågintensiv träning associeras inte med ökad utsöndring av glutamin från skelettmuskulaturen och negativ påverkan på immunsystemet, till skillnad från högintensiv träning utan vila. Atleter minskar infektionsbenägenhet med upp till 80 procent vid intag av glutamin till skillnad från placebogruppens 49 procent.
Walsh NP. et al. ”Glutamin, excercise and immune function. Links and possible mechanisms”. Sports Med, 1998;26:177–91.
Glutamin och trauma
Att upprätthålla en bra immunfunktion och tarmbarriär är ytterst viktigt efter ett trauma, eftersom infektioner är en bidragande orsak till dödlighet. 60 patienter fick dropp innehållande glutamin i minst 5 dagar efter trauma. 17 procent fick lunginflammation jämfört med kontrollgruppen där 45 procent drabbades.7 procent drabbades av bakteriemi jämfört med kontrollgruppens 42 procent, och endast en patient (3 procent) hade sepsis, jämfört med 8 stycken i kontrollgruppen (26 procent). Forskarna fann dessutom att kontrollgruppen hade gramnegativa bakterier till skillnad från bakterierna och sepsisen som glutamingruppen hade. Forskarna drog slutsatsen att glutamin hindrade bakteriell translokation från magen.
Houdijk AP. et al. ”Randomised trial of glutamine –enriched enteral nutrition on infectious morbidity in patients with multiple trauma”.
Lancet, 1998; 352:772–6.
Glutamin minskar tarmläckage samt infektioner hos svårt sjuka patienter
Tillskott av glutamin minskade tarmläckage, bakterier, infektioner och toxicitet hos svårt sjuka patienter. Användning av peroralt eller intravenöst glutamin efter operationer skyddar från bakteriella infektioner.
Green LJ. ”Intestinal permeability and systemic infections in critically ill patients: effects of glutamin”. Crit Care Med, 2005;33:5:1125–35.
Glutamin och benmärgstransplantation
En studie involverade 45 patienter, 24 av dessa fick 40 g glutamin per dag i små doser fördelat jämnt över dygnet. Alla i kontrollgruppen utom en, utvecklade bakterieöverväxt i halsen och mag-tarmkanalen. I glutamingruppen var 12 stycken helt och hållet fria från bakterier, dessutom blev alla i glutamingruppen utskrivna från sjukhuset 7 dagar tidigare jämfört med kontrollgruppen.
Ziegler TR. et al. ”Clinical and Metabolic efficacy of Glutamine Supplemented Parenteral Nutrition after bone marrow transplantation”.
Ann Intern Med, 1992:116:821–8.
Glutamin vid behandling av alkoholism
En studie på 10 relativt välnärda alkoholister där de fick 1 g glutamin per dag under en 3–månadersperiod jämfört med en placebogrupp. I 9 av 10 fall minskade suget efter alkohol. Dessutom rapporterade vissa patienter minskad nervositet samt bättre sömn. I vissa fall där 1 g per dag inte har någon verkan, krävs det mycket större doser för positivt resultat.
Rogers LL. et al. “Glutamine in the treatment of alcoholism; a preliminary report”. Q J Stud Alcohol, 1957;18:581–7.
Glutaminets funktion vid akuta sjukdomar: senaste rönen
Glutamin som traditionellt sett inte betraktas som en essentiell aminosyra har visat sig nu vara nödvändig i vissa akuta tillstånd. Glutamin är essentiell vid akuta sjukdomar och olycksfall. Kritiska tillstånd gör att glutaminnivåerna minskar och när nivåerna är riktigt låga är det förknippat med ökad dödlighet. Höga doser d.v.s. minst 30 g per dag av glutamin har visat sig ha de bästa effekterna på kritiskt sjuka patienter. Till dags dato har det inte rapporterats några biverkningar av glutaminintag.
Kelly D. et al. “Role of L-glutamine in critical illness: new insights”. Curr Opin Clin Nutr Metab Care, 2003;6:217–22.
Kritiska tillstånd och glutamin
Glutaminnivåer i plasman som ligger på >0.42 mmol/l är en indikation på degeneration. Glutamintillskott har ökat chansen att överleva och minskat infektioner i samband med brännskada.
Preiser JC. et al. “Glutamine, a life-saving nutrient, but why?” Crit Care Med, 2003;31:2555–6.
Förebyggande av förgiftningstillstånd i samband med cancerbehandling
Glutaminbrist kan påverka vanliga cellers motståndskraft i samband med cancerbehandlingar. Slutsatsen av studien visar att glutamintillskott är ett billigt sätt att minska på matsmältningsproblem, neurologiska problem och troligen även hjärtkomplikationer i samband med cancerterapi.
Savarese DM. et al. ”Prevention of chemotherapy and radiation toxicity with glutamine”. Cancer Treat Rev, 2003;29:501–13.