Funktion
L-histidin anses vara en essentiell aminosyra för barn men inte för vuxna. Histidinmetabolismen är speciellt viktig p.g.a. neurotransmittorn histamin som kommer från L-histidin. Histamin är det ämne som utsöndras vid en allergireaktion. Vid en för kraftig utsöndring kan man använda L-metionin för att bromsa denna reaktion. Histidin hjälper till vid transporten av koppar i kroppen.
I 22 olika aminosyrastudier bland patienter med reumatoid artrit fann man att histidin var den enda aminosyra som konsekvent saknades hos dessa patienter.
En annan grupp som visar sig ha låga histidinvärden är patienter med diagnostiserade psykiska störningar: hyperaktivitet, mani, paranoia, hallucina¬tioner och personer med extrema idéer eller abnormt beteende. Men vissa psykotiska patienter kan istället ha ett överskott på histidin i blodet, och i så fall blir de sämre av ett L-histidintillskott. I vissa fall kan L-histidin vara ett viktigt tillskott vid anemi p.g.a. dess positiva effekter på blodsammansättning. Histidin är även nödvändig för produktion av röda och vita blodkroppar. Histidin har även antioxidant och immunreglerande egenskaper.
Histidin är en viktig komponent för myelinet som omger nerverna och man anser att dess positiva effekt på hörselnerven även gör den viktig vid hörselnedsättning. Det har åtminstone konstaterats att personer som har histidinbrist ofta har skador på hörselnerverna. Histidin är en förelöpare i produktionen av histamin. Höga histidin- och histaminvärden har observerats hos personer som lider av tvångshandlingar, depressioner och fobier. Låga histaminnivåer har upptäckts hos reumatoid artrit och Parkinsons.
Extremt höga eller låga halter av histidin har visat sig vid schizofreni.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Reumatoid artrit, allergier, nervspänning, hallucinationer, paranoia, manisk depression, schizofreni, impotens, hörselnedsättning.
L-histidin används även vid följande:
• skyddar mot strålningsskador (används vid Rysslands rymdprogram)
• kelerar toxiska metaller från kroppen, speciellt överskottsjärn, koppar och zink
• reumatisk artrit
• nedsatt sexuallust, ges i kombination med B3- och B6-vitamin
• magsår och sår i tolvfingertarmen
• illamående vid graviditet
• ortomolekulär behandling av MS
• histidinemi.
Källor i kosten
Fläsk, nötkött, kyckling, kalkon, ricottaost och keso. De flesta sädesslag, grönsaker, frukt och oljor innehåller endast små mängder histidin.
Dosering
1–6 g per dag tillsammans med C-vitamin. Doseringen intas mellan målen, helst med frukt.
Kontraindikationer
• Manodepressiva patienter med höga histaminhalter i kroppen bör vara försiktiga vid intag av
L-histidin.
• Stora doser zink (mer än 55 mg per dag) sänker blodets histidin- och kopparvärden. Däremot kan en låg zinkdos (5–20 mg) höja L-histidinet. E-vitamin¬brist leder till minskning av histidin i muskelvävnaden.
De enda biverkningarna från histidintillskott som iakttagits är depression vid långtidsanvändning och för tidig menstruation vid intag av stora doser L-histidin (> 2 000 mg).
• Kvinnor med svåra premenstruella depressioner bör undvika L-histidintillskott.
• Gravida och ammande kvinnor samt barn, bör undvika terapeutiska doser av histidin.
• Histidin är ofta kontraindikerad för allergiker samt de som har tolvfingertarmssår.
Synergister
Låga doser zink kan öka histidinnivåerna i serum.
Antagonister
Höga doser zink kan orsaka en minskning av histidinnivåerna i blodet. Brist på zink kan också påverka den normala ämnesomsättningen som omvandlar histidin till histamin. Även alkohol och kronisk stress sänker histidinnivåerna i blodet.
Exempel på studier, referenser
Lågt histidin och MS
Forskningen har funnit ett starkt samband mellan låga histidinnivåer och sjukdomen MS. Förutom låga histidinnivåer i plasman har man hos MS patienter funnit malabsorption av zink och koppar. I en studie har man använt histamin för att minska MS symtomen. Förbättring skedde hos sammanlagt 37 patienter av 55, d.v.s. 67 procent hos dem som intog tillskott i minst 6 veckor.
Gillson G. et al. ”Clinical experience with transdermal histamin in multiple sclerosis and a proposed theoretical basis for its efficacy: part I”. Alt Med Rev, 1999;4:4:424–8.
Författarna menar att histamin påverkar MS på fem olika sätt:
• höjning av cerebrala vävnadsnivåer av histamin
• förbättrade elektriska funktioner demyelinerade fibrer
• förbättrat cerebralt flöde
• modulering av autoimmuna responser
• stimulering av ommyelineringen.