Andning – ett underskattat verktyg att hantera stress | Kurera.se
ung kvinna i vinterlandskap blundar och andas

Andning – ett underskattat verktyg att hantera stress

Andning som gör dig lugn

Näsandning
Att in och utandning bör ske via näsan för störst hälsoeffekter är experter eniga om. Näsandning gör oss bland annat lugnare, släpper spänningar och syresätter blodet.
Att näsandningens både fysiska och psykiska hälsoeffekter blivit mer uppmärksammade de senaste åren har också bidragit till en, inom vissa kretsar, växande trend där man sover med tejp över munnen – just för att främja andning genom näsan. 
Det finns även särskild "Sleep tape" att köpa.

Koppla in diafragman
Vill man få ner sin andning ordentligt i diafragman kan man även ta hjälp av en osteopat.
Det gjorde Louise Lindström, 32, från Stockholm som fick en "enorm" hjälp och berättar om detta i en kommande intervju i Kurera.

En enkel andningsövning
• Sitt, stå eller ligg ner, där du befinner dig för stunden.
• Stäng munnen, slappna av i käkar och resten av ansiktet.
• Ta sedan djupare andetag, in genom näsan, ut genom näsan.
• Justera så att inandning och utandning blir lika långa.
• Låt andetaget gå långt ner i kroppen, till nedre delen av bröstet samt övre delen av magen.
– Inandningen fyller upp bröstkorg i alla riktningar - lite extra ut åt sidorna och bak i ryggen.
– Utandningen låter mage mage och bröstkort sjunka ihop igen och slappna av.
• Upprepa under några minuter.
• Tillåt andetaget att hjälpa dig hitta ett fokus där du kan få landa lite. Tankarna kommer alltid, men gå tillbaks till andetaget om och om igen. Ge dig utrymme att landa i kroppen och nuet.

Tips! Testa gärna att räkna långsamt till fyra (eller längre, eller kortare, vad du behöver). Detta hjälper dig behålla fokuset. Du kan även hålla andan och räkna lika länge efter in- och utandning för att känna in mellanrummen.
Källa: Linda Åslev - Yogobe.com

Testa dig själv! Andningsteknik (pranayam)
• Sätt en timer på en minut och lägg dig på rygg och bara andas, utan att förändra andetagen. Räkna andetagen och se vilken andningsfrekvens du har.
• Börja sedan förlänga andetaget. Låt magen vara avslappnad så att den buktar ut när du andas in och faller ner mot ryggraden när du andas ut.
• Andas så att du fyller hela lungorna och så att revbenen rör sig ut åt sidorna när du andas. Dra andetaget så pass djupt att du känner hur lungorna möter upp med nyckelbenet.
• Ligg och andas med fullt fokus på andningen i tio minuter.
• Ta sedan tid igen och se vilken andningsfrekvens du har då. Vanligt är att andningsfrekvensen drastiskt går ner.
Källa: Yogaterapeut Emma Öberg.

Andningens dag inträffar 3 februari 2019. Dagen instiftades 2012 av tidningen Hälsa för att lyfta fram verktyg, kunskap och metoder menade att förbättra medvetenheten om andningen som hälsometod. Idén kom från redaktionschefen som tyckte att det var hög tid att uppmärksamma något av det viktigaste vi har – andningen.

Att andas.
Sällan har väl något tagits lika för givet – eller ifrågasatts så lite.
När det i själva verket borde vara precis tvärtom. För faktum är att denna tämligen lågmälda funktion i vår kropp är själva nyckeln till vårt nervsystem – och en viktig länk mellan kropp och sinne.

Andning bara händer. Signaler från andningscentrum i vår hjärna sköter om hela grejen. Varför ifrågasätta, kanske du tänker?
Svaret är enkelt. För att du, bara genom ditt sätt att andas, kan påverka och förändra din kropps reaktioner – till exempel på motgång och stress. Andningen är nämligen, till överraskande stor del, länken mellan kroppen och sinnet.
Men – för att lyckas utnyttja denna vetskap behöver vi ifrågasätta vårt nuvarande andningsmönster.

Linda Åslev är yogalärare och hälsoinspiratör med ett brinnande intresse för personlig utveckling, både för egen och andras del. Hon arbetar bland annat bakom spakarna på yogatjänsten Yogobe.com och undervisar i yinyoga samt vad hon kallar "lugna och kraftfulla flöden", som bland annat handlar om att ge utrymme för andning – med fokus på teknik och kontakt med kroppen.

 

LÄS OCKSÅ: Rätt andningsteknik – en detox för kroppen

Därför ska du ändra ditt andningsmönster
Linda Åslev berättar mer om hur vi påverkas av vår andning – och varför det är så viktigt att ibland stanna upp och bli medveten om sitt andningsbeteende.
– Vi tänker sällan på de där andetagen som pumpas in och ut ur vår kropp, men den det här med andning är mer komplext än många tror.  När vi blir känslomässigt påverkade, till exempel arga, glada, ledsna etcetera, påverkas ofta andningen utan att vi märker det.

Linda Åslev

Linda Åslev.

Hon berättar att vi, när vi till exempel upplever negativa känslor som bidrar till stress, oftast får en snabb och ytlig andning. Och att vi vid hög stress ofta håller andan, utan att vara medvetna om det.
– Det är en helt automatiserad funktion, en så kallad kamp-och-flyktrespons. Men vad som händer är att andetaget då bara går ner i bröstet, och ofta bara i övre delen, vilket innebär att vår diafragma inte blir inkopplad alls.

Diafragman – viktig andningsmuskel
Att diafragman inte kopplas in påverkar oss negativt, berättar hon.
– Diafragman är vår viktigaste andningsmuskel. Den ligger som ett slags lock mellan bröstkorgen och magen och påverkar både vår corestabilitet och hur de inre organen i vår mage fungerar. Den gör mycket nytta, men bara om vi om vi kopplar på den när vi andas. Gör vi inte det kommer detta istället att påverka oss negativt. Bland annat kan det ge problem med smärta i rygg och mage.

Ett kraftfullt verktyg att hantera stress
På samma automatiserade sätt påverkas vår andning av positiva känslor och upplevelser, berättar Linda Åslev.
– Om du tänker efter kan du säkert komma ihåg hur det kan kännas i kroppen när du blir väldigt påverkad av något positivt. Då blir vår andning tvärtom långsam och djup. Andetaget går längre ner i bröstkorgen, ner mot magen, och det är här vi kopplar på vår diafragma.

 

So? Om detta nu är så himla automatiserat finns ju ändå inget jag kan göra åt saken, kanske du tänker? Men jo, det gör det visst, berättar Linda Åslev.
– Det råkar vara så fantastiskt att vi avsiktligt kan förändra vår andning, visar forskning. Genom att kontrollera vår andning kan vi med ytterst enkla medel få verktyg att hantera stress och motgångar – och många av dess symtom.

Andningen – kroppens pausknapp
Det pratas ibland om en "av-knapp" och en "på-knapp”, berättar hon, och förklarar att det är här själva hemligheten ligger.
– När vi blir stressade av olika negativa känslor blir det nästan som att på-knappen fastnar. Som att den hakar upp sig lite och vi kanske dessutom råkar komma åt snabbspolningen framåt.
– Men vi har faktiskt även en av-knapp, en pausknapp, även om den ibland kan kännas hopplös att hitta. Vår andning är nyckeln till denna knapp. Eller rättare sagt: medveten andning ÄR denna knapp.

LÄS OCKSÅ: Upptäck de många hälsoeffekterna av att andas rätt!

Andas med näsan
Så hur ska man andas för att bli lugn och må bra då? frågar Kurera förstås.
– Genom att flytta ner andningen längre ner i lungorna och "andas mer med magen" stöttar vi kroppen till att slappna av och börja må bättre. Vi får en ökad känsla av lugn och harmoni, berättar Linda Åslev.
Hon utvecklar:
– Allra bäst fungerar det att andas med näsan. Det hjälper oss få ett ökat fokus och aktiverar lugnande effekter i kroppen. När vi slappnar av och känner oss lugna och härliga blir även den automatiska andningen lugnare och jämnare.

Andning påverkar det autonoma nervsystemet
Emma Öberg driver retreatgården Yoga Managalam i Varberg. Hon är internationellt diplomerad Kundaliniyogalärare, yogaterapeut och gongspelare och använder yogans alla verktyg, inklusive andningsövningar, för att guida människor till transformation och livsförädling.
Emma Öberg berättar mer om hur vår andning faktiskt påverkar vårt nervsystem – på ett direkt sätt.
– Genom att förändra vårt sätt att andas kan vi påverka funktioner i det autonoma nervsystemet, det vill säga den del av nervsystemet som vi inte styr med viljan.

Emma Öberg

Emma Öberg.

 

Ett system som reglerar vila och återhämtning
Denna del fungerar av sig själv, berättar Emma Öberg, och reglerar alla automatiska funktioner i kroppen. Till exempel hjärtfrekvens, blodtryck, pH-värde, celluppbyggnad, matsmältning, endokrinutsöndring och så vidare.
– Det autonoma nervsystemet består av två delar. Den sympatiska delen, som styr aktivering av kroppen och den parasympatiska delen, som reglerar vila och återhämtning, säger hon.

Inom yogatraditionen finns en mängd tekniker som genom andningen jobbar med att aktivera önskade delar av nervsystemet, berättar hon.
– De här andningsteknikerna kallas för pranayam. De ökar också kroppens kapacitet att bibehålla energi, som också kallas prana.

LÄS OCKSÅ: 3 andningsövningar för hälsan

Lugn andning aktiverar det parasympatiska systemet
Normal andningsfrekvens för en vuxen person ligger mellan 14 - 19 andetag per minut.
– Men när vi andas under åtta andetag i minuten aktiverar vi det parasympatiska nervsystemet och kroppens lugnande, återhämtande funktioner, berättar Emma Öberg.
Hon ger exempel på en andningsteknik inom yoga som fungerar väldigt effektivt för många (du hittar den i faktarutan).
– Prova det här och du märker att det inte alls är svårt att påverka kroppens nervsystem. Du har möjlighet att påverka ditt eget nervsystem i mycket högre grad än du tror.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Andning som gör dig lugn

Näsandning
Att in och utandning bör ske via näsan för störst hälsoeffekter är experter eniga om. Näsandning gör oss bland annat lugnare, släpper spänningar och syresätter blodet.
Att näsandningens både fysiska och psykiska hälsoeffekter blivit mer uppmärksammade de senaste åren har också bidragit till en, inom vissa kretsar, växande trend där man sover med tejp över munnen – just för att främja andning genom näsan. 
Det finns även särskild "Sleep tape" att köpa.

Koppla in diafragman
Vill man få ner sin andning ordentligt i diafragman kan man även ta hjälp av en osteopat.
Det gjorde Louise Lindström, 32, från Stockholm som fick en "enorm" hjälp och berättar om detta i en kommande intervju i Kurera.

En enkel andningsövning
• Sitt, stå eller ligg ner, där du befinner dig för stunden.
• Stäng munnen, slappna av i käkar och resten av ansiktet.
• Ta sedan djupare andetag, in genom näsan, ut genom näsan.
• Justera så att inandning och utandning blir lika långa.
• Låt andetaget gå långt ner i kroppen, till nedre delen av bröstet samt övre delen av magen.
– Inandningen fyller upp bröstkorg i alla riktningar - lite extra ut åt sidorna och bak i ryggen.
– Utandningen låter mage mage och bröstkort sjunka ihop igen och slappna av.
• Upprepa under några minuter.
• Tillåt andetaget att hjälpa dig hitta ett fokus där du kan få landa lite. Tankarna kommer alltid, men gå tillbaks till andetaget om och om igen. Ge dig utrymme att landa i kroppen och nuet.

Tips! Testa gärna att räkna långsamt till fyra (eller längre, eller kortare, vad du behöver). Detta hjälper dig behålla fokuset. Du kan även hålla andan och räkna lika länge efter in- och utandning för att känna in mellanrummen.
Källa: Linda Åslev - Yogobe.com

Testa dig själv! Andningsteknik (pranayam)
• Sätt en timer på en minut och lägg dig på rygg och bara andas, utan att förändra andetagen. Räkna andetagen och se vilken andningsfrekvens du har.
• Börja sedan förlänga andetaget. Låt magen vara avslappnad så att den buktar ut när du andas in och faller ner mot ryggraden när du andas ut.
• Andas så att du fyller hela lungorna och så att revbenen rör sig ut åt sidorna när du andas. Dra andetaget så pass djupt att du känner hur lungorna möter upp med nyckelbenet.
• Ligg och andas med fullt fokus på andningen i tio minuter.
• Ta sedan tid igen och se vilken andningsfrekvens du har då. Vanligt är att andningsfrekvensen drastiskt går ner.
Källa: Yogaterapeut Emma Öberg.

Andningens dag inträffar 3 februari 2019. Dagen instiftades 2012 av tidningen Hälsa för att lyfta fram verktyg, kunskap och metoder menade att förbättra medvetenheten om andningen som hälsometod. Idén kom från redaktionschefen som tyckte att det var hög tid att uppmärksamma något av det viktigaste vi har – andningen.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Det är anti-aging inifrån”

Hud

När Maria Carlweitz passerade 40 upplevde hon att någonting hände med huden. Den blev torrare, slappare och förlorade sin lyster. I dag mår hennes hud bättre än någonsin – mycket tack vare näringsboosten med kollagen.

Ny studie: “Vi får i oss fem gram plast i veckan”

Eko/miljö

Det finns i allt från öl och vatten till skaldjur. Nu visar en ny sammanställning att vi kan få i oss så mycket som fem gram eller lika mycket som ett kreditkort plast i veckan. Det mesta kommer från vattnet vi dricker. Nu visar dessutom ny forskning att det finns betydligt mer mikroplast i haven än vi tidigare förstått.

Så upptäcker du farliga knölar hos din hund

Så upptäcker du potentiellt farliga knölar hos din hund

Allmänt

Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland hundar och ungefär varannan hund över åtta år drabbas. Som vid all cancer kan tidig diagnos vara avgörande och som hundägare är det därför bra att själv kunna undersöka sin älskling i jakten på knölar – även om långt ifrån alla ojämnheter i din hunds hud är farliga. Här får du veta mer om hur du går till väga.

Så skapar du en må-bra-trädgård

Eko/miljö

En prunkande, härlig trädgård kan fylla fler funktioner än att bara vara vacker. Genom att tänka på dofter, placering av växter och möbler kan du skapa en alldeles egen läkande trädgård där du får ro och kan koppla av.

Hudexperten: “Vi måste lära oss sola smart”

Forskning

Kemiska uv-filter i solskydd tränger in genom huden och ut i blodet enligt en ny studie. För vissa solskydd blir nivåerna i blodet så höga att de bör utredas som hälsorisk menar forskarna bakom studien. Vi frågade Kureras hudexpert hudvårdsterapeuten och homeopaten Johanna Bjurström vad hon anser om de nya rönen.

 

 

Hela Sverige springer för Terese

Allmänt

Träningsprofilen och inspiratören Térese Alvén 37, slog igenom med sin träningsblogg ”Spark i baken”, sedan dess har hon varit en förebild för många. I maj fick hon beskedet att hon drabbats av en svår form av cancer och i dagarna gick hennes make ut och meddelade att Térese valt att sövas ned sin sista tid. Nu pågår en insamling till Cancerfonden i hennes namn.

”Smärtan i mitt knä är helt borta”

Hälsa

Jan Lindberg är banchef på en golfklubb i Värmland och milslånga promenader ingår i arbetet. För två år sedan började ett knä värka. Röntgen visade på artros och värken tilltog så att Jan allt oftare fick ta golfbilen. I november förra året började Jan ta ett tillskott med gurkmeja och boswellia. Tre månader senare var smärtan i knäet helt borta.

Behåll hälsan med maten som skyddar mot sjukdom

Kost

Han är kändisarnas favorit och inte att undra på att han är populär, till exempel säger han att det är nyttigt att ta en öl. I boken "Ät dig frisk" som nyligen kom ut på svenska lyfter läkaren William W Li fram livsmedel som på olika sätt bidrar till att skydda mot sjukdom. 

 

“Unna dig att vila in semestern” 

Krönikan

För många kan försommaren vara en tid med många aktiviteter, sådant man vanligtvis gillar kan bli en börda som pliktskyldigt bockas av. Även roliga saker blir stressande om de blir för många. Känner du som vi att det lätt kan bli för mycket av det goda? Frågar Lotta Lagerqvist och Victoria Carinci i denna krönika där de tipsar om olika sätt att stressa ned.

Nutritionisten om hälsofördelarna med att fasta

Kost

Fasta har traditionellt används sedan urminnes tider inom olika religioner och traditioner. Det är skillnad på fasta och kalorirestriktion. Kalorirestriktion är när man minskar sitt intag av kalorier överlag och fasta innebär att man endast äter under specifika perioder eller tidpunkter. Många använder fasta för att gå ner i vikt med det har även visats ha många andra positiva hälsoeffekter. Nutritionisten Lina Åhlén hjälper oss att reda ut begreppen.

Allt fler barn kan prata med sin pappa om problem

Gravid/barn

Andelen barn och unga som kan prata med sin mamma om problem har varit hög i Sverige under lång tid. Nu ökar andelen som uppger att de kan prata förtroligt även med sin pappa, hos båda könen men särskilt bland flickor. Det visar de senaste resultaten från Folkhälsomyndighetens årliga undersökning om skolbarns hälsovanor.

Man skjutsar glad kvinna i skottkärra

Nya trenden: odla mat i grannens trädgård

Eko/miljö

Matcha odlingssugna med trädgårdsägare. Det är Rebecka Hagmans enkla idé som kan bidra till både mångfald och att outnyttjade trädgårdar tas tillvara. – Genom att dela trädgård skapas också nya möten mellan människor som annars inte hade träffats, säger hon.

 

Nationaldagsfirande med grekisk touch

Recept

Oavsett om du ska fira nationaldagen eller bara njuta med av en picknick i den underbara grönskan kan det vara gott med något att äta. Kurera bjuder på två recept med grekisk touch ur boken "Jills och Marias Taverna" av  Jill Johnson & Maria Molin Ljunggren. Båda rätterna passar utmärkt att ta med sig i den vegetariska picknickkorgen eller servera ihop med grillat – varför inte halloumi?

Så hittar du vägen bort från oron

Hälsa

Att oroa sig är normalt och fyller en funktion för att vi ska kunna lösa problem och tackla svårigheter. Men när oron blir till ett ältande som skapar osäkerhet och kanske handlingsförlamning, då är det dags att ta sig en ordentlig titt på sitt beteende. Kurera träffade stressexperten och samtalsterapeuten Karin Isberg som vet hur man kliver ur negativa tankemönster.

 

Mat prövas som medicin i unik amerikansk satsning

Kost

Med målsättningen att förbättra folkhälsan i fattiga områden och minska kostnaderna för sjukvård subventioneras nu frukt och grönt som broccoli och grapefrukt och förskrivs ihop med läkemedel som insulin och betablockerare på försök i vissa amerikanska delstater.