Ångesten försvann nrä jag kom ut

Foto: Maja Sönnerbo

“Ångesten försvann när jag kom ut”

Fakta: Transpersoner

Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer som på olika sätt överskrider eller identifierar sig med en annan könsroll än sin biologiska. De kan identifiera sig som män, kvinnor eller neutrer (hen eller den).
Transpersoner inkluderar transsexuella, transvestiter, transgenderister, drag-Queens, drag-Kings eller något annat.

Transexualism handlar inte om sexualitet utan om identitet.
Transpersoner kan därför vara både hetero-, homo- och bisexuella.

Transpersoner omnämns oftast som en del av HBTQ – alltså homosexuella, bisexuella, trans- och queer-personer.

Transexuella personer upplever sig ofta vara födda i fel kön och har en bestående önskan att leva sitt liv som det kön de inte är fötts med rent biologiskt. Transsexuella personer söker oftast, men inte alltid, medicinsk hjälp för att göra en könskorrigering så att deras mentala identitet kan överensstämma bättre med det biologiska jaget.

Om att ”felköna”
– Det värsta du kan göra mot en transperson är att felköna den, säger Elise. Det vill säga att konsekvent kalla mig för ”han” istället för ”hon”. Det är en enorm kränkning. När du kallar mig för ”hon” bekräftar det mig, min självbild och den jag är. Om du istället kallar mig för han raserar du min självbild totalt. Många tycker kanske inte att det är en stor sak, men för mig och många andra transpersoner är det enormt viktigt.

Läs mer: www.transformering.se

Det här är ingen lättsmält artikel. Den ger inga enkla svar, inga supertips, inget "Så gör du". Det här är historien om en kvinna som överlevt missbruk, ätstörningar, självmordsförsök och trakasserier men landat på fötterna – stolt, rättfram och rakryggad. Det här är historien om Elise.

Hennes ord känns som knytnävsslag i magen. Jag hör Elise Strömberg på en poesikväll i Vitabergsparken i Stockholm. Solens sista strålar landar i hennes lockar medan hon läser en dikt om hatet. Hatet mot homosexuella och det ännu större hatet mot allt könsöverskridande, som varken är manligt eller kvinnligt i den traditionella bemärkelsen. Det var Elise själv som hatade.

Växte upp som pojke
Elise växte upp som pojke. Hon tilldelades ett manligt kön vid födseln, men under uppväxtåren på Lidingö utanför Stockholm lekte hon nästan bara med flickor och klädde sig i kjol precis som dem. När Elise började skolan blev hon en av pojkarna. Där fanns det ingen möjlighet att vara något annat.
– Jag fostrades till att bli en man, men kände mig aldrig som en, säger Elise. Det gjorde att jag utvecklade ett enormt självhat. Jag pratade aldrig om det, utan vände istället hatet utåt. Jag började avsky människor som var homosexuella och transsexuella. Jag hatade dem för att de var allt som jag innerst inne ville vara.

 

Förstod inte vad som var fel
Under hela sin uppväxt visste Elise att något var fel, utan att förstå vad det var. På den tiden visste hon inte ens att man kunde vara född i fel kön. Transsexualism var något som det aldrig pratades om, varken i Elises bekantskapskrets eller på sexualundervisningen i skolan.
– Det var uppenbart att det var något som rörde min kropp som inte stämde, berättar Elise. En period var jag anorektiker, svälte mig och blev smal som en sticka. Senare började jag träna som en tok i stället. Jag letade desperat efter ett sätt att bli av med ångesten kring min kropp, men ingenting hjälpte.

Vanligt med missbruk
Flera forskningsrapporter visar att HBTQ-personer – och i synnerhet transpersoner – har betydligt sämre psykisk och fysisk hälsa än Sveriges övriga befolkning. De är oftare deprimerade och löper som unga stor risk att hamna i missbruk, få sociala problem och att misslyckas i skolan. Elise började missbruka droger och alkohol redan som tolvåring. Hon hade ständigt ångest utan att veta varför och drogerna blev ett sätt att döva känslorna.
– Jag tog mig igenom högstadiet och gymnasiet trots mina missbruk. Jag blev expert på att ljuga för att dölja dubbellivet. Under en tid hamnade jag i kriminella kretsar vilket ledde till ännu fler lögner.

Flera självmordsförsök
Forskning visar också att frekvensen av självmordsförsök är alarmerande hög bland transpersoner. Mellan 20-30 procent har försökt ta sitt liv och självmordsförsöken beror oftast på depression, ångest och missbruksproblematik. Elise har själv flera självmordsförsök bakom sig.
– En kommer till en punkt där en inte orkar längre, säger Elise och tänder en cigg till.

Vändpunkten
Vändpunkten för Elise kom när hon var 22 år. Då hade hon missbrukat i 10 år.
– En dag ringde jag som vanligt till min mamma för att be om pengar. Då bad hon mig att fara åt helvete. Det blev min väckarklocka. Jag var på min botten och bestämde mig för att blir nykter och drogfri och bad om hjälp.

 

Såg sig själv
Det skulle ta ytterligare två år innan Elise förstod att hon var transsexuell. Men när insikten väl kom gick det på en dag. Då gick känslan inte att hålla tillbaka.
– En kväll kom jag hem från en maskerad. Jag hade varit utklädd till kvinna, och i hallen fick syn på mig själv i spegeln. Allt stannade. Jag kunde inte ta av mig kläderna, för i spegeln såg jag mig själv.

En enorm befrielse
Elise bad till gud om att hen skulle ta bort känslorna som vaknat, men de var där för att stanna. Efter några månader började Elise leva öppet som kvinna.
– Min familj och mina vänner tog det bra och var väldigt förstående. Mina föräldrar trodde förvisso att jag var lite galen när jag först berättade att jag var kvinna. Men de accepterade det när de såg hur bra jag mådde. När jag kom ut och äntligen fick bli mig själv försvann ångesten som jag haft hela livet. Det var en enorm befrielse!

Vanligt med trakasserier
Transpersoners nedsatta psykiska och fysiska hälsa hänger i hög grad ihop med den diskriminering och de kränkningar som de systematiskt utsätts för, enligt Folkhälsoinstitutet. Elise berättar att hon dagligen möter både okunskap och öppet förakt från människor.
– Om du går med mig en dag på stan kommer du förstå vad jag menar, säger Elise.  Folk pekar, skrattar och stirrar. Då och då ger sig främmande människor på mig både verbalt och fysiskt.

Tystnaden blir till skam
Elise mår bra idag, säger hon. Men att hon mår bra gör också att hon orkar vara arg. Hon blir både arg och ledsen av den oförståelse som finns bland folk i allmänhet, men även inom vården, psykiatrin och från myndigheter.  Hon önskar också att det pratades mer om trans i skolorna.
– Ofta är det tystnaden som är en stor del av problemet. Den innebär dels att okunskapen om transpersoner fortsätter finnas. Men den blir också till en skam för oss transpersoner. Tystnaden gör oss till något man inte ska prata om, till något som inte får finnas.

 

T:et behöver få mer plats
Den här veckan pågår Stockholm Pride som firar och uppmärksammar homo- bi och transpersoners rättigheter. Är Pride viktigt för dig?
– Både ja och nej, säger Elise. Förra årets Pridefestival var livsviktig för mig. Det var första gången jag fick leva ut min identitet och känna mig hemma. Samtidigt tycker jag att Pride fokuserar mycket på bögar, flator och bisexuella. Transpersoner syns inte alls lika mycket.

– Pride handlar till stor del om rätten att älska och ligga med vem man vill, förklarar Elise. Det är fint, men det berör inte riktigt oss transpersoner. Folk spottar inte på mig för att jag håller min flickvän i handen. De spottar på mig för att jag inte passar in i samhället där man måste vara antingen man eller kvinna.

Av: Maja Sönnerbo

___________________
Om: Elise Strömberg
Bor: Södermalm i Stockholm
Ålder: 26
Gör: Studerar teologi
Fritid: Politisk transaktivist
Mitt bästa hälsotips: Stå upp för dig själv och ät vad du vill!
___________________
Stockholm Pride
Stockholm Pride är en festival som uppmärksammar homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queers livssituation och rättigheter. Stockholm Pride arbetar för att stärka HBTQ-personers livssituation och rättigheter. Festivalen pågår mellan 28 juli och 2 augusti.


Fakta: Transpersoner

Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer som på olika sätt överskrider eller identifierar sig med en annan könsroll än sin biologiska. De kan identifiera sig som män, kvinnor eller neutrer (hen eller den).
Transpersoner inkluderar transsexuella, transvestiter, transgenderister, drag-Queens, drag-Kings eller något annat.

Transexualism handlar inte om sexualitet utan om identitet.
Transpersoner kan därför vara både hetero-, homo- och bisexuella.

Transpersoner omnämns oftast som en del av HBTQ – alltså homosexuella, bisexuella, trans- och queer-personer.

Transexuella personer upplever sig ofta vara födda i fel kön och har en bestående önskan att leva sitt liv som det kön de inte är fötts med rent biologiskt. Transsexuella personer söker oftast, men inte alltid, medicinsk hjälp för att göra en könskorrigering så att deras mentala identitet kan överensstämma bättre med det biologiska jaget.

Om att ”felköna”
– Det värsta du kan göra mot en transperson är att felköna den, säger Elise. Det vill säga att konsekvent kalla mig för ”han” istället för ”hon”. Det är en enorm kränkning. När du kallar mig för ”hon” bekräftar det mig, min självbild och den jag är. Om du istället kallar mig för han raserar du min självbild totalt. Många tycker kanske inte att det är en stor sak, men för mig och många andra transpersoner är det enormt viktigt.

Läs mer: www.transformering.se

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Susanne vill hjälpa fler upptäcka fördelarna med naturlig hudvård

Eko/miljö

Journalisten Susanne Hovenäs har i många år – bland annat som skönhetsredaktör på tidningen Hälsa – varit en av de drivande krafterna bakom trenden med naturlig skönhet och hudvård. Nu har hon tagit över ledningen inom NOC Sweden efter grundaren Henrik Olteng som gått vidare till andra uppdrag. Kurera växlade några ord Susanne om hur hon ser på utvecklingen för naturlig hudvård och skönhet.

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

 

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

 

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

 

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.