Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.
Den vanligaste orsaken till bensår är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska. I England är omläggningen av bensår en av det mest kostsamma delarna av distriktsvården och sköterskorna arbete. Denna problematik är troligen lika utbredd i Sverige. Bensår är inte farligt men väldigt jobbigt för de som drabbas.
LÄS OCKSÅ: Studie: Träning gynnsamt för demenssjuka
Vi hjälper ofta äldre anhöriga
Omsorgen från närstående att vårda äldre har ökat. Idag hjälper var femte person över 18 år regelbundet en anhörig. De som hjälper gör det oftare idag än tidigare. Hjälpen består av allt från att umgänge och tillsyn till att medicinska insatser som till exempel såromläggning. Att känna till manukahonungens sårläkande egenskaper kan vara en hjälp
Manukahonung används inom sjukvården för att komma till rätta med svårläkta sår.
Honungen ger en fuktig miljö runt och i såret samt ett lågt pH-värde där bakterier inte trivs eller kan föröka sig. Sockret i honungen drar ut död och skadad vävnad från såret, honungen kan även bryta ner antibiotikaresistena bakterier. Den antibakteriella egenskapen hos manukahonungen är vetenskapligt bevisad.
Det varier från individ till individ hur lång tid det tar att läka ett svårläkt sår med manukahonung, men en effekt brukar nås efter två veckors behandling. Manukahonungen är märkt och ju högre MGO-värde desto större är den antibakteriella effekten.
LÄS OCKSÅ: Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
Klaffarna orkar inte
Majoriteten av alla bensår beror på problem i venerna. Om benen sväller, från knäna och ner till och fötterna är det vensystemet i benen som inte fungerar som det ska. Det kallas venösa bensår. När man sitter still länge, eller går och står en hel dag, stockar sig blodet i fötterna och kommer inte vidare uppåt igen.
Artärerna i benen pumpar ner nytt blod i foten, och det är venernas jobb att leda det gamla blodet som ska tillbaka till hjärtat igen. Venerna har inte någon pumpande muskulatur. Istället har de enkelriktade klaffar, vars jobb är att hindra blodet från att rinna tillbaka ner i fötterna igen.
Klaffarna som ska förhindra blodet från att rinna tillbaka sluter inte tätt inuti venerna. Ytliga vener i benen kan bli mjukare med åren, och svullnad beror på mycket blod i alla blodkärl, men det beror också på att vätska pressas från blodbanan ut i vävnaderna runt omkring, vilket gör att benen känns stumma och stela. Detta kan så småningom leda till bensår.
Kroniska bensår kan också vara arteriella, dessa beror då på förträngda artärer som inte släpper igenom tillräckligt mycket blod till vävnaderna. Man kan ha både arteriella och venösa orsaker till sina bensår.
Diabetes, högt blodtryck och blodkärlsinflammationer kan också bidra till uppkomsten av bensår.
Av Inger Palm