Björn Klinge: ”Vår hälsa sitter i munnen”

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.

Tillsammans med journalisten Pamela Anderssson har Björn Klinge, professor och övertandläkare i parodontologi skrivit boken ”Din hälsa sitter i munnen” som svarar på sammanlagt 101 frågor om bland annat sambandet mellan tandstatus och olika sjukdomar, de reder ut begreppen kring allt från karies till tandlossning, man får även svar på om det är en bra idé att använda sköljmedel och huruvida fluor är farligt eller inte.

Hur står det egentligen till med kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen?
– Det finns väldigt mycket okunskap, säger Björn och förklarar att många ser munnen som något frånskilt från resten av kroppen. Det gäller även personal inom sjukvården, idag är det nästan vattentäta skott mellan sjukvård och tandvård och Björn menar att uppdelningen i sig gör att kunskap saknas. Något som delvis beror på ömsesidig respekt men också att man inte tagit till sig den ökande kunskapen om sambandet mellan munhälsan och olika sjukdomar.

Dålig tandstatus har tidigare länkats hjärt-kärlsjukdom, men det finns fler kopplingar som ni tar upp i boken. Kommer vi hitta ännu fler?
– Vi har bara gläntat på dörren.
Det finns mycket att upptäcka menar Björn, till exempel när det kommer till kopplingen mellan munnens bakterieflora och bakteriefloran i mag-tarmkanalen och hur det påverkar hela människan.
– Tidigare har man tittat på en handfull bakterier och undersökt hur de interagerar, idag finns tekniker att titta på samtliga och se hur de samverkar. Det möjliggör att studera påverkan på allmänhälsan men också att undersöka hur man kan påverka exempelvis inflammationsutveckling, menar Björn.
– Kunskapen inom det området kommer explodera.

Tandlossning har länkats till bland annat till demenssjukdomar, kan tandläkarens roll komma att förändras?
– Ja, det diskuteras mycket nu. Tandläkare skulle till exempel kunna fånga upp patienter som tillhör olika riskgrupper i ett tidigt stadie, då tandvården är en instans de flesta kommer till förr eller senare. Därför kan den fylla en viktig funktion när det kommer till att identifiera riskpatienter menar Björn.

LÄS OCKSÅ: Oil pulling – för vita tänder och bättre munhälsa

”Inget tyder på att fluor är skadligt”
Många är skeptiska till att använda fluor och forskning pågår för att undersöka möjligheten att probiotika skulle kunna ersätta fluoret för att skydda våra tänder. Men det har inte kommit särskilt långt förklarar Björn som också anser att fluoret är orättvist beskyllt för att vara skadligt, det finns inget fog för det menar han.
– Det är svårt att ändra bakteriefloran i munnen, det har gjorts en del studier men det har hittills inte varit särskilt framgångsrikt.
För att bekämpa karies är fluor, som egentligen är en flouridförening och inte ska blandas ihop med grundämnet fluor hittills oöverträffat enligt Björn.
– Det finns ingen vetenskap som stödjer att den mängd vi använder i daglig munvård skulle kunna vara skadlig, den vetenskapen saknas.

Rotfyllningar under lupp
När det kommer till rädslor och oro har det på senare år höjts ett varnande finger mot att rotfylla tänder, då det sägs kunna orsaka bakteriehärdar som ger ifrån sig ämnen som anses kunna orsaka skada i kroppen, även det ställer Björn sig tveksam till.
– Det mesta är spekulationer. Det saknas fakta om huruvida rotfyllningar skulle vara farliga.
Vid rotfyllning kan det uppstå små förändringar vid rotspetsen, de är sällan märkbara och ger inga symtom eller värk berättar Björn.
– Vi vet ännu inte hur de eventuellt påverkar kroppen, det pågår mycket studier men kunskapen är hittills begränsad.

Så du skulle inte avråda någon från att göra en rotfyllning?
– Nej det skulle jag inte, med dagens kunskap är det den bästa behandlingsmetod vi har.

Avråder från munsköljmedel
Något vi däremot bör vi vara restriktiva är munsköljmedel enligt Björn då det genom att störa nitrit/nitratomsättningen, bland annat kan påverka magslemhinnan och blodtrycket. Sköljmedel saknar dessutom dokumenterad effekt på tandhälsan enligt Socialstyrelsen. Han varnar särskilt för att ersätta tandborstning med munskölj.
– Det kan man inte göra. Munsköljmedel tar inte bort de bakteriebeläggningar som har etablerats på tanden redan.
Men även om han är skeptisk till användande tror Björn att reklamen kan stimulera till ett intresse för munhälsa vilket han ser som något positivt. Man ska främst betrakta sköljmedlen som en ”mundeodorant” och i likhet med vanlig deodorant ska den inte ersätta god hygien – det vill säga att man tvättar sig – utan kan användas som ett komplement vid tillfällen då man vill känna sig extra fräsch.

LÄS OCKSÅ: Örterna som får tandköttet att sluta blöda

”Läskedrycker bör beskattas”
Björn varnar även – som en tandläkare bör – för socker som är en stor bov vid framför allt karies och tror att en beskattning av läskedrycker skulle kunna göra viss skillnad. Han varnar också för de dolda sockerfällorna som han själv nyligen blev uppmärksammad på när han gjorde en sillinlänggning inför julen, där en ingrediens var socker. Han oroar sig också för utvecklingsländerna där läsktillverkarna satsar stora summor på att marknadsföra sina produkter.

Näringsbrister och munhälsa
Skörbjugg har kommit tillbaka på sina håll, i USA och England bland annat som följd av fattigdom och ensidig kost. Hur viktigt är det med vitaminer och mineraler för en god munhälsa, behöver vi vara oroliga att vi inte får i oss tillräckligt med näring?
– De flesta av oss äter en balanserad kost där vi får i oss de vitaminer och mineraler vi behöver.
Men det är viktigt att ta till vara på den kunskap som finns menar Björn som inte utesluter att den sortens bristsjukdomar kan komma tillbaka. Även om det pågår forskning för att undersöka kostens och olika näringsämnens betydelse är kunskapen fortfarande begränsad förklarar Björn.
– Rent generellt törs vi nog påstå att den som får i sig en normal allsidig kost även får i sig de näringsämnen som tänder och käkben behöver.

LÄS OCKSÅ: Allt vanligare med hål i tänderna hos barn

”Skulle inte amputera ett finger”
Björn är en varm förespråkare för att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet och kosta lika mycket som ett vanligt läkarbesök. Björn får av sina meningsmotståndare ofta höra liknelsen med glasögon eller hörapparater som vi får betala själva. Men han pekar på det orimliga i att infektionssjukdomar eller inflammation som råkar vara lokaliserade i munnen ska kosta mer för patienten att få behandlade än de som uppstår någon annanstans i kroppen.
– Det är mycket märkligt enligt mitt sätt att se på det.
Björn liknar det vid stympning när en patient som egentligen skulle behöva rotfylla en tand inte har råd och istället tvingas dra ut tanden.
Han jämför med om vi skulle få en inflammation runt en nagel och läkaren istället för att behandla inflammationen skulle amputera fingret för att det är billigare.
– Det skulle vi inte tycka var så käckt.

Ser positivt på utvecklingen
Björn är noga med att poängtera att han inte menar att all tandvård ska ingå, kosmetiska behandlingar av olika slag ska patienten fortfarande stå för själv men enligt Björn borde åtminstone behandling av infektion och inflammation ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd.
– Så länge jag andas och lever kommer jag argumentera för det.
Och Björn som kallar sig optimist ser positivt på framtiden, han menar att löftena från politikerna inför valen och den allmänna opinionen går allt mer åt det hållet även om ingen förändring skett ännu.
– Det talas allt oftare om att delar av tandvården borde ingå i sjukvården, jag är därför optimistisk att vi inom en tioårsperiod kommer få se förändringar i positiv riktning.

Vill sprida kunskap och ingjuta hopp
Med boken hoppas Björn att de ska bidra till att allmänbildningen om munhälsa ökar.
– Eftersom kunskapen om munnens påverkan på kroppen är så lite spridd hoppas vi att göra en folkbildande insats, säger Björn.
Men de vill också skänka hopp.
– Det mesta går att fixa till om man bara har regelbunden kontakt med tandvården, det är inte så dystert som många tror.

Av Nina Törmark