Är det en slump att Lombardiet i Italien är en av de värst drabbade områdena i samband med covid-19 – och samtidigt är centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen?
Troligtvis inte, då köttindustrin och antibiotikaresistens hänger ihop med en förvärrad coronakris, skriver den norska journalisten Erik Martiniussen i ett debattinlägg.
Coronakrisen har visat oss att vårt hälso- och sjukvårdssystem är sårbart. Det kan inte rymma ett obegränsat antal patienter. Det är så coronakrisen aktualiserar en större och kanske värre hälsokatastrof: Om antibiotikaresistenta bakterier sprider sig på våra sjukhus kan den akuta situationen vi upplever idag snabbt bli vardag.
LÄS OCKSÅ: Chaga – vårt nya penicillin?
Enligt världshälsoorganisationen, WHO, dör 700 000 människor varje år av multiresistenta bakterier. De koloniserar våra sjukhus och attackerar våra intensivvårdsavdelningar. Med största sannolikhet förvärrar de också coronakrisen. För när coronapatienter vårdas på intensivvårdsavdelningen med ett försvagat immunförsvar ser de multiresistenta bakterierna sin chans att attackera. Det kallas för en sekundär bakterieinfektion, det vill säga en infektion som slår till efter att patientens immunsystem slagits ut. Vanligtvis kan sådana infektioner lätt behandlas med antibiotika, men om bakterien är resistent, såsom VRE och ESBL, kommer patientens sjukdomsförlopp att förvärras.
LÄS OCKSÅ: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
Antibiotika är grundläggande för vårt hälsovårdssystem. De små tabletterna håller inte bara tusentals patienter borta från sjukhus varje år, antibiotikan är också hörnstenen i all modern medicinsk vetenskap. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp och transplantationer blir omöjliga att utföra. Utan antibiotika kommer också alla operationer att vara mer riskabla, likaså cancerbehandlingar. Det är därför antibiotikaresistenta bakterier är så farliga. De förstör vår hälso- och sjukvård inifrån. Det finns ingen immunitet och det finns inga vacciner.
Men var kommer bakterierna ifrån? Inte alla är medvetna om den omfattning antibiotika som används för att producera kött i EU, USA och Kina och att antibiotikaresistenta bakterier frodas i köttindustrin.
De första tecknen att denna antibiotikakonsumtion bidrog till multiresistenta bakterier såg man redan 1965. Vid den tiden tog ett stort utbrott av resistent tyfoidfeber orsakas av salmonella typhi, livet av flera patienter i Storbritannien. En kommission undersökte utbrottet och fann att bakterierna härstammade från grisproduktionen.
Det borde ha lett till en stor förändring. Det gjorde det inte. Rapporten hamnade istället i en låda.
Tio år senare legaliserade EU ett nytt antibiotikum som blev mycket populärt bland kycklingodlare: Avoparcin. Antibiotika höll djuren friska och kycklingindustrin exploderade. Så i mitten av 1980-talet rapporterade sjukhus över hela Europa om en typ av resistent bakterie som de inte hade sett tidigare – tarmbakterier som kallades enterokocker som var resistenta mot ett viktigt antibiotikum som kallades vankomycin. Dessa var de första fallen av vancomycin-resistenta enterokocker (VRE).
LÄS OCKSÅ: Multiresistenta bakterier fortsätter öka
Återigen ställdes frågan: Kan användningen av antibiotika i jordbruket bidra till resistenta bakterier? På 1990-talet hittade tyska forskare VRE i köttfärs i flera olika butiker. Samma forskare hittade VRE hos tolv procent av byns befolkning i Sachsen-Anhalt
i Tyskland, ett område som är känt för sin industriella kycklingproduktion. Sedan kom laboratorieexperiment som visade att djur som matades med avoparcin utvecklade bakterier som var resistenta mot vankomycin.
Slutligen agerade myndigheterna. 1995 förbjöds avoparcin som tillväxtpromotor i Norge och Danmark. Två år senare förbjöds det i resten av EU.
Idag är dock VRE etablerat som en allvarlig sjukhusbakterie över hela världen. Enbart USA har 54 000 infektioner orsakade av VRE varje år. VRE har också blivit ett utbrett problem i Norden.
Under de senaste tjugo åren har vi också fått ESBL, bakterier som är resistenta mot en hel grupp med antibiotika. 80 procent av E. colibakterierna i spanska grisar är så kallade ESBL-bakterier, enligt EU:s livsmedelsinspektion EFSA. Motsvarande siffra i Italien är 69 procent. I Norge och Sverige ligger siffran under en procent på grund av vår låga användning av antibiotika i grisproduktionen.
LÄS OCKSÅ: “Ge inte djur antibiotika i onödan”
Den höga andelen resistenta bakterier i Italien och Spanien har bidragit till flera dödsfall de senaste åren. Där Sverige i genomsnitt har 167 årliga dödsfall orsakade av multiresistenta bakterier, är samma siffra i Italien så många som 11 000.
Centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen ligger i regionen Lombardiet, som också har upplevt den högsta dödligheten i samband med covid-19. I mitten av april hade Lombardiet 11 000 dödsfall till följd av covid-19. På samma sätt är Katalonien ett centrum för spansk grisproduktion. I Spanien är Katalonien den region utanför Madrid som har haft flest coronarelaterade dödsfall.
Medan primärvården vänder och vrider på varje gram antibiotika, fortsätter köttindustrin att ösa med läkemedlet för att producera kött. Så kan det inte fortsätta. Corona har lärt oss hur sårbart vårt sjukvårdssystem är. Kanske kan coronakrisen öppna våra ögon för den krypande epidemin av multiresistenta bakterier.
Av Erik Martiniussen, journalist och författare till boken ”Bakteriekriget” som har fått stor uppmärksamhet i Norge.
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se