Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

pillerburk på blå bakgrund och norska journalisten Erik Martiniussen

”Coronasituationen kan bli vardag – på grund av köttindustrin och antibiotikaresistens”

Är det en slump att Lombardiet i Italien är en av de värst drabbade områdena i samband med covid-19 – och samtidigt är centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen?
Troligtvis inte, då köttindustrin och antibiotikaresistens hänger ihop med en förvärrad coronakris, skriver den norska journalisten Erik Martiniussen i ett debattinlägg.

Coronakrisen har visat oss att vårt hälso- och sjukvårdssystem är sårbart. Det kan inte rymma ett obegränsat antal patienter. Det är så coronakrisen aktualiserar en större och kanske värre hälsokatastrof: Om antibiotikaresistenta bakterier sprider sig på våra sjukhus kan den akuta situationen vi upplever idag snabbt bli vardag.

 

LÄS OCKSÅ: Chaga – vårt nya penicillin?

Enligt världshälsoorganisationen, WHO, dör 700 000 människor varje år av multiresistenta bakterier. De koloniserar våra sjukhus och attackerar våra intensivvårdsavdelningar. Med största sannolikhet förvärrar de också coronakrisen. För när coronapatienter vårdas på intensivvårdsavdelningen med ett försvagat immunförsvar ser de multiresistenta bakterierna sin chans att attackera. Det kallas för en sekundär bakterieinfektion, det vill säga en infektion som slår till efter att patientens immunsystem slagits ut. Vanligtvis kan sådana infektioner lätt behandlas med antibiotika, men om bakterien är resistent, såsom VRE och ESBL, kommer patientens sjukdomsförlopp att förvärras.

LÄS OCKSÅ: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Antibiotika är grundläggande för vårt hälsovårdssystem. De små tabletterna håller inte bara tusentals patienter borta från sjukhus varje år, antibiotikan är också hörnstenen i all modern medicinsk vetenskap. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp och transplantationer blir omöjliga att utföra. Utan antibiotika kommer också alla operationer att vara mer riskabla, likaså cancerbehandlingar. Det är därför antibiotikaresistenta bakterier är så farliga. De förstör vår hälso- och sjukvård inifrån. Det finns ingen immunitet och det finns inga vacciner.

Men var kommer bakterierna ifrån? Inte alla är medvetna om den omfattning antibiotika som används för att producera kött i EU, USA och Kina och att antibiotikaresistenta bakterier frodas i köttindustrin.
De första tecknen att denna antibiotikakonsumtion bidrog till multiresistenta bakterier såg man redan 1965. Vid den tiden tog ett stort utbrott av resistent tyfoidfeber orsakas av salmonella typhi, livet av flera patienter i Storbritannien. En kommission undersökte utbrottet och fann att bakterierna härstammade från grisproduktionen.
Det borde ha lett till en stor förändring. Det gjorde det inte. Rapporten hamnade istället i en låda.
Tio år senare legaliserade EU ett nytt antibiotikum som blev mycket populärt bland kycklingodlare: Avoparcin. Antibiotika höll djuren friska och kycklingindustrin exploderade. Så i mitten av 1980-talet rapporterade sjukhus över hela Europa om en typ av resistent bakterie som de inte hade sett tidigare - tarmbakterier som kallades enterokocker som var resistenta mot ett viktigt antibiotikum som kallades vankomycin. Dessa var de första fallen av vancomycin-resistenta enterokocker (VRE).

LÄS OCKSÅ: Multiresistenta bakterier fortsätter öka

Återigen ställdes frågan: Kan användningen av antibiotika i jordbruket bidra till resistenta bakterier? På 1990-talet hittade tyska forskare VRE i köttfärs i flera olika butiker. Samma forskare hittade VRE hos tolv procent av byns befolkning i Sachsen-Anhalt
i Tyskland, ett område som är känt för sin industriella kycklingproduktion. Sedan kom laboratorieexperiment som visade att djur som matades med avoparcin utvecklade bakterier som var resistenta mot vankomycin.
Slutligen agerade myndigheterna. 1995 förbjöds avoparcin som tillväxtpromotor i Norge och Danmark. Två år senare förbjöds det i resten av EU.
Idag är dock VRE etablerat som en allvarlig sjukhusbakterie över hela världen. Enbart USA har 54 000 infektioner orsakade av VRE varje år. VRE har också blivit ett utbrett problem i Norden.
Under de senaste tjugo åren har vi också fått ESBL, bakterier som är resistenta mot en hel grupp med antibiotika. 80 procent av E. colibakterierna i spanska grisar är så kallade ESBL-bakterier, enligt EU:s livsmedelsinspektion EFSA. Motsvarande siffra i Italien är 69 procent. I Norge och Sverige ligger siffran under en procent på grund av vår låga användning av antibiotika i grisproduktionen.

 

LÄS OCKSÅ: “Ge inte djur antibiotika i onödan”

Den höga andelen resistenta bakterier i Italien och Spanien har bidragit till flera dödsfall de senaste åren. Där Sverige i genomsnitt har 167 årliga dödsfall orsakade av multiresistenta bakterier, är samma siffra i Italien så många som 11 000.
Centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen ligger i regionen Lombardiet, som också har upplevt den högsta dödligheten i samband med covid-19. I mitten av april hade Lombardiet 11 000 dödsfall till följd av covid-19. På samma sätt är Katalonien ett centrum för spansk grisproduktion. I Spanien är Katalonien den region utanför Madrid som har haft flest coronarelaterade dödsfall.
Medan primärvården vänder och vrider på varje gram antibiotika, fortsätter köttindustrin att ösa med läkemedlet för att producera kött. Så kan det inte fortsätta. Corona har lärt oss hur sårbart vårt sjukvårdssystem är. Kanske kan coronakrisen öppna våra ögon för den krypande epidemin av multiresistenta bakterier.

Av Erik Martiniussen, journalist och författare till boken ”Bakteriekriget” som har fått stor uppmärksamhet i Norge.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

 

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Övrigt

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

färgrika grönsaker

Näringsämnen som kan bidra till mindre symtom vid covid-19

Forskning

Kardiologen och överläkaren Urban Alehagen har tillsammans med norska och ryska forskare gjort en studie där de skriver att brist på specifika näringsämnen kan förvärra symtomen för de som fått covid-19. Genom att säkerställa en god näringsstatus, framförallt bland äldre, kan detta ha en immunstärkande effekt.

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

 

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.

 

Kvinna på en yogamatta i en träningssal som mediterar

Nya trenden: Holistisk träning

TRÄNING

Lyfta skrot och löpturer i all ära – men allt fler väljer nu att ta kontroll över sin hälsa genom att ta ett helhetsgrepp på sin livsstil. – Vi behöver även träna vårt inre för att få bra resultat på vårt yttre, säger pt:n och hälsorådgivaren Hannah Berglund.

 

Linda la om kosten: “Nu är min typ 1 diabetes under kontroll”

Hälsa

När Linda Wade, 28 år, var gravid med sin dotter våren 2019 fick hon diagnosen typ-1 diabetes. Hon följde kostråden hon fick av dietisten. Men det var svårt att injicera rätt dos insulin till de kostråden. Linda Wade startade istället sitt eget hälsoprojekt och när hon började äta antiinflammatorisk kost och motionera lagom kunde hon minska insulinmängden och nu tar hon inte längre insulin.

kosmetika och sminkprodukter mot rosa bakgrund med ett överstruket rött kryss

Tre av fyra skönhetsprodukter är hälsofarliga

Hud

Tre av fyra skönhetsprodukter innehåller ämnen som är misstänkt hormonstörande, allergiframkallande eller skadliga för miljön, visar en ny undersökning. – Folk är tyvärr inte medvetna om vad produkterna som de använder dagligen faktiskt innehåller, säger Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg. 

 

Programledaren Stephan Wilson i ett utegym

”Jag lyckades ta kontroll över min hälsa”

Krönikan

För fem år sedan gjorde programledaren Stephan Wilson en livsstilsförändring - efter en stark upplevelse som på många sätt förändrade hans liv. I sin krönika berättar han att han har sin nyfikenhet och sin upptäckarlust att tacka för att han idag är starkare och piggare vid 40 år fyllda än vid 20.

Gott Nytt År önskar vi på Kurera

Kurera

2020 blev året då alla pratade om hälsa och immunförsvar. För oss som gör tidningen och sajten Kurera har det varit både utvecklande och spännande. Över sex miljoner (!) användare och har klickat in på Kurera.se för att läsa artiklar under 2020. Här nedan berättar vi lite om vilka som varit mest lästa. Stort tack till er, alla våra läsare, för förtroendet!  Vi som gör Kurera är väldigt glada att vi har så engagerade läsare, som ofta tipsar oss om intressanta uppslag. Fortsätt gärna så! Tack för 2020 – och vi ses under 2021.