Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

pillerburk på blå bakgrund och norska journalisten Erik Martiniussen

”Coronasituationen kan bli vardag – på grund av köttindustrin och antibiotikaresistens”

Är det en slump att Lombardiet i Italien är en av de värst drabbade områdena i samband med covid-19 – och samtidigt är centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen?
Troligtvis inte, då köttindustrin och antibiotikaresistens hänger ihop med en förvärrad coronakris, skriver den norska journalisten Erik Martiniussen i ett debattinlägg.

Coronakrisen har visat oss att vårt hälso- och sjukvårdssystem är sårbart. Det kan inte rymma ett obegränsat antal patienter. Det är så coronakrisen aktualiserar en större och kanske värre hälsokatastrof: Om antibiotikaresistenta bakterier sprider sig på våra sjukhus kan den akuta situationen vi upplever idag snabbt bli vardag.

 

LÄS OCKSÅ: Chaga – vårt nya penicillin?

Enligt världshälsoorganisationen, WHO, dör 700 000 människor varje år av multiresistenta bakterier. De koloniserar våra sjukhus och attackerar våra intensivvårdsavdelningar. Med största sannolikhet förvärrar de också coronakrisen. För när coronapatienter vårdas på intensivvårdsavdelningen med ett försvagat immunförsvar ser de multiresistenta bakterierna sin chans att attackera. Det kallas för en sekundär bakterieinfektion, det vill säga en infektion som slår till efter att patientens immunsystem slagits ut. Vanligtvis kan sådana infektioner lätt behandlas med antibiotika, men om bakterien är resistent, såsom VRE och ESBL, kommer patientens sjukdomsförlopp att förvärras.

LÄS OCKSÅ: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Antibiotika är grundläggande för vårt hälsovårdssystem. De små tabletterna håller inte bara tusentals patienter borta från sjukhus varje år, antibiotikan är också hörnstenen i all modern medicinsk vetenskap. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp och transplantationer blir omöjliga att utföra. Utan antibiotika kommer också alla operationer att vara mer riskabla, likaså cancerbehandlingar. Det är därför antibiotikaresistenta bakterier är så farliga. De förstör vår hälso- och sjukvård inifrån. Det finns ingen immunitet och det finns inga vacciner.

Men var kommer bakterierna ifrån? Inte alla är medvetna om den omfattning antibiotika som används för att producera kött i EU, USA och Kina och att antibiotikaresistenta bakterier frodas i köttindustrin.
De första tecknen att denna antibiotikakonsumtion bidrog till multiresistenta bakterier såg man redan 1965. Vid den tiden tog ett stort utbrott av resistent tyfoidfeber orsakas av salmonella typhi, livet av flera patienter i Storbritannien. En kommission undersökte utbrottet och fann att bakterierna härstammade från grisproduktionen.
Det borde ha lett till en stor förändring. Det gjorde det inte. Rapporten hamnade istället i en låda.
Tio år senare legaliserade EU ett nytt antibiotikum som blev mycket populärt bland kycklingodlare: Avoparcin. Antibiotika höll djuren friska och kycklingindustrin exploderade. Så i mitten av 1980-talet rapporterade sjukhus över hela Europa om en typ av resistent bakterie som de inte hade sett tidigare - tarmbakterier som kallades enterokocker som var resistenta mot ett viktigt antibiotikum som kallades vankomycin. Dessa var de första fallen av vancomycin-resistenta enterokocker (VRE).

LÄS OCKSÅ: Multiresistenta bakterier fortsätter öka

Återigen ställdes frågan: Kan användningen av antibiotika i jordbruket bidra till resistenta bakterier? På 1990-talet hittade tyska forskare VRE i köttfärs i flera olika butiker. Samma forskare hittade VRE hos tolv procent av byns befolkning i Sachsen-Anhalt
i Tyskland, ett område som är känt för sin industriella kycklingproduktion. Sedan kom laboratorieexperiment som visade att djur som matades med avoparcin utvecklade bakterier som var resistenta mot vankomycin.
Slutligen agerade myndigheterna. 1995 förbjöds avoparcin som tillväxtpromotor i Norge och Danmark. Två år senare förbjöds det i resten av EU.
Idag är dock VRE etablerat som en allvarlig sjukhusbakterie över hela världen. Enbart USA har 54 000 infektioner orsakade av VRE varje år. VRE har också blivit ett utbrett problem i Norden.
Under de senaste tjugo åren har vi också fått ESBL, bakterier som är resistenta mot en hel grupp med antibiotika. 80 procent av E. colibakterierna i spanska grisar är så kallade ESBL-bakterier, enligt EU:s livsmedelsinspektion EFSA. Motsvarande siffra i Italien är 69 procent. I Norge och Sverige ligger siffran under en procent på grund av vår låga användning av antibiotika i grisproduktionen.

 

LÄS OCKSÅ: “Ge inte djur antibiotika i onödan”

Den höga andelen resistenta bakterier i Italien och Spanien har bidragit till flera dödsfall de senaste åren. Där Sverige i genomsnitt har 167 årliga dödsfall orsakade av multiresistenta bakterier, är samma siffra i Italien så många som 11 000.
Centrum för den industrialiserade italienska grisproduktionen ligger i regionen Lombardiet, som också har upplevt den högsta dödligheten i samband med covid-19. I mitten av april hade Lombardiet 11 000 dödsfall till följd av covid-19. På samma sätt är Katalonien ett centrum för spansk grisproduktion. I Spanien är Katalonien den region utanför Madrid som har haft flest coronarelaterade dödsfall.
Medan primärvården vänder och vrider på varje gram antibiotika, fortsätter köttindustrin att ösa med läkemedlet för att producera kött. Så kan det inte fortsätta. Corona har lärt oss hur sårbart vårt sjukvårdssystem är. Kanske kan coronakrisen öppna våra ögon för den krypande epidemin av multiresistenta bakterier.

Av Erik Martiniussen, journalist och författare till boken ”Bakteriekriget” som har fått stor uppmärksamhet i Norge.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

korg med nässlor

Plocka nyttiga nässlor och annat ogräs

Hälsa

På våren men även sommaren kan du plocka nässlor och göra nässelsoppa eller torka för att dricka som te. Nässlorna är stärkande för immunförsvaret, men är även bra för hud och hår då dessa är rika på både vitaminer och mineraler.

kvinna väljer frukt i butik

Svenskarnas maghälsa har blivit bättre 

Hälsa

Äntligen lite positiva nyheter om svenskarnas hälsa. När Magrapporten 2021 presenterade siffror på just magproblemens utbredning visade det sig att våra magar nu mår bättre än vad de gjorde 2019. Framför allt är magarna hos de unga kvinnorna i bättre skick.

Collage: ung kvinna blinkar med ena ögat, bredvid fem BB-krämer

Skönhetspanelen testar: BB-cream

Hud

En bra BB-cream jämnar ut hudtonen och ger täckning likt en foundation – samtidigt som den ger fukt och smidighet till huden som en dagkräm. Vi har testat fem ekologiska krämer, och funnit en favorit!

 

par som springer

Näringsämnen du inte ska missa när du tränar

Kost

Om du har ett fysiskt krävande jobb, tränar mycket eller tänker börja träna – då har du ofta en högre omsättning av näringsämnen i kroppen än andra som är mer stillasittande. Här kommer några vitaminer och mineraler som du ska se till att få i dig för att orka träna.

kvinna tar en saltgurka

Så blir du av med ditt saltsug

Kost

Du har säkert haft en stark känsla av att du vill äta någon salt och letar efter salta nötter eller saltlakrits att knapra på. Det finns förstås en anledning till längtan efter salt. Näringsfysiologen Rebecca Johansson förklarar hur du löser problemet.

 

Därför är lök så nyttigt

Hälsa

Hacka, stek, ugnsbaka eller koka. Lök kan tillredas på många sätt. Vanlig lök är inte bara en smakhöjare, den främjar hälsan på många sätt. Till exempel stärker lök de goda bakterierna i tarmen och både gula och röda löken innehåller quercetin som är bra för immunförsvaret.

kvinna som yogar

5 yogaövningar för lugn och balans

TRÄNING

Kan yoga på en stol verkligen ge något? Ja, mycket mer än vad man kanske tror, säger Annika Sjöström som är kundaliniyogalärare. Du får bättre hållning och cirkulation, minskad stress och mer glädje. Här har hon satt ihop några övningar för Kureras läsare.

 

flicka med ballong springer

6 bra knep för extra energi i vår

Hälsa

På våren kan många känna sig dränerad på energi och ork efter en lång vinter. Dålig sömn, näringsbrist, stress och oro är vanliga orsaker. Här är några tips som kan hjälpa dig att få tillbaka krafterna.

hjärna med tärningar i

Spelberoende tar större risker

Forskning

I dag har spelberoende blivit så pass utbrett och stort att regeringen anser att det blivit ett folkhälsoproblem. Siffror visar på att 340 000 svenskar har ett spelberoende. Ny teknik har bidragit till ett komplexare missbruk. Nu visar forskning en koppling mellan hjärnans belöningsnätverk och att följa impulser som medför risker.

Fredagsmys med tex-mex

Fredagsmys med tex-mex

Mat

Ingen fredag utan tacos! Men har du möjligtvis tröttnat lite på den klassiska ”fredagsmys-tacosen” kanske det här kan ge dig inspiration till nya tillbehör som piffar upp lite.

 

Frallor med en bytta smör

Proteinboostade frallor med bönor

Matbröd

Unna dig själv eller en närstående riktigt goda, nybakade frallor till frukost eller mellis! Dessa är bakade med bönor som höjer proteinhalten, mättar bra och passar perfekt till både unga idrottare och äldre personer med ökat proteinbehov.