sjukhusmiljö

Multiresistenta bakterier fortsätter öka

Antibiotika och antibiotikaresistens

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

De resistenta bakterierna i Sverige fortsätter att öka - med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös.
– Det gör att det blir svårare att behandla patienter, säger Malin Grape, chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, till TT.

Resistenta bakterier ökar och blir ett allt större problem inom sjukvården och i samhället. Vad gör vi den dagen våra mediciner inte längre fungerar? Det är ett orosmoln vi bör ta på allra största allvar, menar experter. Livsmedelsverket har tidigare gått ut och varnat för att antibiotikaresistenta bakterier är vår tids största folkhälsoproblem. Läs mer här.

► Läs mer om antibiotika i Kureras Näringsguiden

Ju mer antibiotikaanvändning, desto fler motståndskraftiga bakterier
Ju mer antibiotika vi använder, desto större blir spridningen av resistenta bakterier – bakterier med motståndskraft mot flera sorters antibiotika. Men trots att antibiotikaförskrivningen i Sverige minskade med två procent under förra året, fortsätter de resistenta bakterierna att öka. Något som direkt drabbar patienter, menar Folhälsomyndigheten.

 

"Blir svårare att förebygga infektioner och behandla patienter"
Malin Grape är chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.
– Med spridningen blir det svårare att förebygga infektioner och att behandla patienter, säger hon till TT.
Även om vi bara använder antibiotika där det verkligen behövs kommer vi inte att kunna bromsa spridningen av multiresistenta bakterier helt, konstaterar hon, men betonar att vi för den skull inte får ge upp kampen för att få ned antibiotikaförskrivningen.

Läs också: Att bota halsfluss utan antibiotika

Överförskrivning i storstäder
I Sveriges storstäder förskrivs exempelvis mycket mer antibiotika per tusen invånare än i glesbygd, påpekar Malin Grape.
– Skillnaden är inte försvarbar och tyder på att det finns en fortsatt överförskrivning i landet, säger hon.

"Finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper"
Något hon dels tror har att göra med smidigare tillgång till läkare, dels med en viss generositet hos läkarna.
– En patient som har en halsinfektion kanske inte vill vänta för att infektionen ska gå över av sig själv. Då kanske patienten försöker övertala sin läkare att skriva ut antibiotika för att snabbare bli frisk, trots att det bara förkortar sjukdomstiden med en eller en halv dag - om antibiotikan alls har någon effekt. Det finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper, säger Malin Grape.

 

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Tarmbakterie med resistenstyp ökar  
Tarmbakterien med resistenstypen ESBL-CARBA är en av de bakterier som har ökat. Den är i sig är inte sjukdomsframkallande och ofta bär vi på den utan att veta om det.
– Det är först när vi råkar ut för exempelvis en urinvägsinfektion som resistensen orsakar problem och gör att infektionen inte går att behandla, säger Malin Grape.

Nya varianter blir snabbt verkningslösa
Att gå och vänta på att det ska lanseras helt ny antibiotika är inte realistiskt.
Att försöka hitta helt ny antibiotika är bara en del av lösningen, menar hon.
– Nu har det inte kommit någon helt ny antibiotika på 30 år. Varianter kommer, men de blir snabbt verkningslösa.

 

► Läs också: 7 sätt att slippa antibiotika vid urinvägsinfektion

Rådet: Tvätta händerna oftare
Ett råd Malin Grape har för att undvika resistenta bakterier är att hålla en god hygien. Framför allt att tvätta händerna efter besök på badrum och toalett samt vid matlagning och innan man äter, särskilt på resor men också här hemma, säger hon.

Mer läsning? 
• Otillåten privatimport av antibiotika riskerar öka resistens
• Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”
• Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
• WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
• Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
Chaga – vårt nya penicillin?
Manukahonung mer effektiv än antibiotika
Kurera debatt: ”Sjukvården borde ordinera kolloidalt silver”
• Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
• ”Ge inte djur antibiotika i onödan”

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Antibiotika och antibiotikaresistens

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta

• Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika.

• Bakterien med resistenstypen ESBL-CARBA ökar i Sverige.

• Fram till och med november 2016 inrapporterades 122 fall. Antalet fall vid samma tid förra året var 115.

• ESBL är enzym som bryter ner antibiotika och gör den verkningslös. Enzymet kan bildas av olika tarmbakterier.

• När resistenta bakterier har brutit ner antibiotikan kan också bakterier som är känsliga för antibiotika frodas.

• Bakterierna sprids dels bland personer i Sverige, dels kan vi få bakterierna med oss utifrån när vi reser.

• Minst antibiotika per tusen invånare förskrivs i Västerbotten, mest i Stockholm.

• Även den multiresistenta bakterien MRSA ökade i Sverige i år. Förra året anmäldes 3881 fall. Fram till och med slutet av november i år har 4096 fall anmälts.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Universitetet i norr blir ännu mer idrottsvänlig

Hälsa

I Luleå ska universitetsstuderande lättare kunna kombinera elitidrott på högsta nivå med sina akademiska studier. Det är Riksidrottsförbundet som vill underlätta för eleverna och har därför utsett det tekniska universitet till vad man kallar ett elitidrottsvänligt lärosäte.

 

Therese Lilliesköld vet vad katter behöver

Husdjur

Therese Lilliesköld är antrozoolog och har skrivit boken ”Katt och människa emellan”, där hon beskriver vår relation till ett av våra mest populära husdjur. I boken ger hon svar på frågor om kattens gåtfulla egenskaper och beskriver det unika band som uppstår mella katten och dess människa.

Ulrika Davidsson recept

Ny livsstil på 66 dagar – del 1

Recept

På bara 66 dagar kan du få mer energi, gå ner i vikt och få en lugnare mage. Här får du ett smakprov på några recept ur de första fem veckornas veckomeny, ur kostrådgivaren Ulrika Davidssons nya bok "66 day challenge". Nästa vecka publiceras fortsättningen.

Bröd från bageriet är bäst för kroppen

Kost

När forskare i Örebro jämförde surdegsbröd bakade i ett lokalt bageri med de tio mest sålda bröden i butik visade det sig att kroppen kunde ta upp nästan all näring från bageribrödet. Men mineralerna i butiksbröden passerade rakt igenom oss. Anledningen till att kroppen kunde tillgodogöra sig bageribröden så bra var tack vare den långa jäsningen.

Så nyttigt är propolis

Eko/miljö

Visste du att propolis har visad effekt på antibiotikaresistenta bakterier? Och att de hjälper mot både bältros, munherpes och är en effektiv behandling vid olika svampinfektioner. Propolis finns i tuggummi som kan tuggas vid halsont, i munspray, tandkräm och halstabletter.

Ingefära tog bort smärtan i Lailas höft

Hälsa

En lång flygresa med ett alldeles för trångt utrymme gav Laila Sund, 81, en inflammation i ett muskelfäste i höftleden. Hon fick tre kortisonsprutor som hjälpte under en period, men när smärtan kom smygandes tillbaka provade Laila något helt nytt. Ett tillskott med ingefära och gurkmeja tog bort värken helt och nu tränar Laila återigen tre gånger i veckan utan problem.

 

Nya rön: Så sparar vi på snö när vintrarna är gröna

Forskning

Just nu pågår sportlovet i delar av Sverige och gröna spår och backar har och är ett problem för landets skidanläggningar i södra och mellersta delarna. Alla skidälskare får därför bege sig en bit upp i landet för att hitta snö att åka. Vid Luleå universitet har forskare i en ny studie undersökt bästa sätten att lagra snö – och hittat ett sätt som varken är dyrt eller svårt.

En enkel sockerart kan motverka urinvägsbesvär

Hälsa

En av tre svenska kvinnor drabbas av upprepade infektioner i urinblåsan och i urinröret. Symtomen är urinträningningar och en svidande känsla när man kissar. Nu finns en ny lösning på problemet: D-mannos, en enkel sockerart som spolar bort E-coli bakterierna från slemhinnan och tar bort den brännande känslan.

Ovanlig cancer vanligare i norr

Forskning

En speciell form av lymfkörtelcancer tillhör en av de mer ovanligare formerna av cancer. Sjukdomen är av någon okänd anledning tre gånger så vanlig i Sverige som i övriga världen. Men vad som är ännu mer speciellt är att denna typ av cancer är närmare fem gånger så vanlig i norra delarna av Sverige.

“Att vara snäll mot sig själv är inte att vara självisk”

Krönikan

När jultomten kommer frågar han om det finns några snälla barn. Snällhet lyfts fram som en eftersträvansvärd egenskap och vem vill inte bli vänligt bemött. Men vi tänker oftast på snällhet som något vi är eller gör mot andra – inte oss själva. Maria Helander har skrivit boken "Självsnäll" och i den här krönikan berättar hon mer om hur vi kan göra för att vara lite snällare mot oss själva.

Nya siffror avslöjar – magproblem ökar bland unga män

Mage

Nästan hälften av alla unga män i Sverige har det senaste året haft problem med magen – en ökning med 22 procent sedan 2017. Färsk statistik visar också att majoriteten av svenska män i åldern 16–30 år är allätare, medan kvinnor ofta väljer vegetariskt eller växtbaserat flera gånger i veckan.

 

Få bättre relationer med kärlekens språk

Mental hälsa

Brukar din partner göra små tjänster som underlättar för dig i din vardag? Då är det troligt att det är hens kärleksspråk. Själv kanske du är mer för att ge gåvor. I så fall har ni olika kärleksspråk. Något som kan leda till problem men det finns också metoder att lära sig att bli bättre på att förstå varandras sätt att visa kärlek.

Co-enzym Q10 kan förebygga migränanfall

Forskning

En miljon svenskar är drabbade av migrän – den våldsamma huvudvärken som varar mellan några timmar upp till en hel dag. Men kan de besvärliga anfallen snart vara helt över? Forskarna är något på spåren. Flera studier visar en stark koppling mellan vitaminbrist och migrän, och framförallt har det visat sig att Q10 kan förebygga migränanfall.

 

“Rödbetsjuicen sänkte mitt blodtryck”

Hälsa

När Ann-Christine Westman, 57, skulle operera höften var blodtrycket så högt att läkarna ville vänta med operationen. Istället för blodtryckssänkande medicin drack Ann-Christine rödbetsjuice – och inom några dagar var trycket normalt. Nu dricker hon ekologisk rödbetsjuice varje dag, ett extra glas om stressen ökar och hon känner att blodtrycket går upp.

Grattis tidningen Kurera – nu fyller vi 20 år!

Hälsa

Ändra inte ett vinnande koncept, brukar det heta. Det har väl sällan varit så sant som i år när vi firar att Kurera fyller 20 år. ”Vi kommer att göra allt för att det ska bli en så intressant tidning inom ämnet egenvård som möjligt för er.” Så skrev tidningens första chefredaktör i sin allra första ledare. Det är ord som vi kan skriva under på – vartenda ett.

Boosta din träning med polyfenoler

Hälsa

Träning kan orsaka inflammation och oxidativ stress. För att undvika trötthet efter fysisk aktivitet och förkorta tiden för återhämtning kan du se till att få i dig polyfenoler via kosten eller via ett tillskott. Polyfenoler är nyttiga antoxidantrika färgpigment som finns i bland annat granatäpple, grönt te, gurkmeja och broccoli. 

Ledarskapscoachen: “En frisk arbetsplats ger en god arbetsmiljö”

Krönikan

Vi är många som funderar över orsakerna bakom den växande psykiska stressrelaterade ohälsan. Nästan var femte svensk äter psykofarmaka för att lindra besvär som ångest, sömnproblem och depression. Många medicinerar för att stå ut med sin vardag skriver Lina Lanestrand, ledarskapscoach i denna krönika där hon lyfter fram vikten av frisk arbetsplats.

 

Studie: Träning gynnsamt för demenssjuka

Mental hälsa

Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för demenssjuka och deras anhöriga, det är slutsatsen av en ny avhandling från Umeå universitet som visar att äldre med demens mår bra av högintensiv fysisk träning. 

“I ett rättssäkert och demokratiskt samhälle borde 5G stoppas”

Kurera debatt

5G ska snart rullas ut i Sverige, vår digitala tillvaro kräver högre hastigheter. Smarta hem och självkörande bilar – allt baseras på trådlös teknik som behöver snabb uppkoppling för att fungera. Men alla är inte positiva, enligt Mona Nilsson på Strålskyddsstiftelsen finns det skäl att vara på sin vakt då hon menar att det föreligger avsevärda risker för hälsa och miljö, hon förespråkar därför att utbyggnaden stoppas.