Multiresistenta bakterier fortsätter öka | Kurera.se
sjukhusmiljö

Multiresistenta bakterier fortsätter öka

Antibiotika och antibiotikaresistens

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

De resistenta bakterierna i Sverige fortsätter att öka - med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös.
– Det gör att det blir svårare att behandla patienter, säger Malin Grape, chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, till TT.

Resistenta bakterier ökar och blir ett allt större problem inom sjukvården och i samhället. Vad gör vi den dagen våra mediciner inte längre fungerar? Det är ett orosmoln vi bör ta på allra största allvar, menar experter. Livsmedelsverket har tidigare gått ut och varnat för att antibiotikaresistenta bakterier är vår tids största folkhälsoproblem. Läs mer här.

► Läs mer om antibiotika i Kureras Näringsguiden

Ju mer antibiotikaanvändning, desto fler motståndskraftiga bakterier
Ju mer antibiotika vi använder, desto större blir spridningen av resistenta bakterier – bakterier med motståndskraft mot flera sorters antibiotika. Men trots att antibiotikaförskrivningen i Sverige minskade med två procent under förra året, fortsätter de resistenta bakterierna att öka. Något som direkt drabbar patienter, menar Folhälsomyndigheten.

 

"Blir svårare att förebygga infektioner och behandla patienter"
Malin Grape är chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.
– Med spridningen blir det svårare att förebygga infektioner och att behandla patienter, säger hon till TT.
Även om vi bara använder antibiotika där det verkligen behövs kommer vi inte att kunna bromsa spridningen av multiresistenta bakterier helt, konstaterar hon, men betonar att vi för den skull inte får ge upp kampen för att få ned antibiotikaförskrivningen.

Läs också: Att bota halsfluss utan antibiotika

Överförskrivning i storstäder
I Sveriges storstäder förskrivs exempelvis mycket mer antibiotika per tusen invånare än i glesbygd, påpekar Malin Grape.
– Skillnaden är inte försvarbar och tyder på att det finns en fortsatt överförskrivning i landet, säger hon.

"Finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper"
Något hon dels tror har att göra med smidigare tillgång till läkare, dels med en viss generositet hos läkarna.
– En patient som har en halsinfektion kanske inte vill vänta för att infektionen ska gå över av sig själv. Då kanske patienten försöker övertala sin läkare att skriva ut antibiotika för att snabbare bli frisk, trots att det bara förkortar sjukdomstiden med en eller en halv dag - om antibiotikan alls har någon effekt. Det finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper, säger Malin Grape.

 

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Tarmbakterie med resistenstyp ökar  
Tarmbakterien med resistenstypen ESBL-CARBA är en av de bakterier som har ökat. Den är i sig är inte sjukdomsframkallande och ofta bär vi på den utan att veta om det.
– Det är först när vi råkar ut för exempelvis en urinvägsinfektion som resistensen orsakar problem och gör att infektionen inte går att behandla, säger Malin Grape.

Nya varianter blir snabbt verkningslösa
Att gå och vänta på att det ska lanseras helt ny antibiotika är inte realistiskt.
Att försöka hitta helt ny antibiotika är bara en del av lösningen, menar hon.
– Nu har det inte kommit någon helt ny antibiotika på 30 år. Varianter kommer, men de blir snabbt verkningslösa.

 

► Läs också: 7 sätt att slippa antibiotika vid urinvägsinfektion

Rådet: Tvätta händerna oftare
Ett råd Malin Grape har för att undvika resistenta bakterier är att hålla en god hygien. Framför allt att tvätta händerna efter besök på badrum och toalett samt vid matlagning och innan man äter, särskilt på resor men också här hemma, säger hon.

Mer läsning? 
• Otillåten privatimport av antibiotika riskerar öka resistens
• Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”
• Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
• WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
• Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
Chaga – vårt nya penicillin?
Manukahonung mer effektiv än antibiotika
Kurera debatt: ”Sjukvården borde ordinera kolloidalt silver”
• Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
• ”Ge inte djur antibiotika i onödan”

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Antibiotika och antibiotikaresistens

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta

• Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika.

• Bakterien med resistenstypen ESBL-CARBA ökar i Sverige.

• Fram till och med november 2016 inrapporterades 122 fall. Antalet fall vid samma tid förra året var 115.

• ESBL är enzym som bryter ner antibiotika och gör den verkningslös. Enzymet kan bildas av olika tarmbakterier.

• När resistenta bakterier har brutit ner antibiotikan kan också bakterier som är känsliga för antibiotika frodas.

• Bakterierna sprids dels bland personer i Sverige, dels kan vi få bakterierna med oss utifrån när vi reser.

• Minst antibiotika per tusen invånare förskrivs i Västerbotten, mest i Stockholm.

• Även den multiresistenta bakterien MRSA ökade i Sverige i år. Förra året anmäldes 3881 fall. Fram till och med slutet av november i år har 4096 fall anmälts.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så får du ett naturligt lyft med ansiktsgympa

Skönhet

Många rusar till kliniker vid åsynen av första bästa rynka men att åldras är en naturlig del av livet som ger oss karaktär och lyfter fram vår personlighet. Men det är inget brott att vilja vara till sin fördel även när kråksparkarna ger sig till känna. Så varför inte testa ansiktsgympa – det naturliga ansiktslyftet.

Byron Katie: “Tankarna är orsaken till vårt lidande”

Mental hälsa

Hon har länge varit en av de stora stjärnorna inom personlig utveckling. Och lyskraften är fortfarande stark, nyligen drog den numera 76-åriga självhjälpsgurun fulla hus när hon besökte Stockholm där hon gav en föreläsning och workshop i sin metod. Kurera fick möjlighet att ställa några till Byron Katie – kvinnan bakom The Work.

 

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

 

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

 

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

 

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.