Under påsken äter vi i Sverige mer godis än någon annan tid under hela året.
Men hur kommer det sig egentligen att kyrkoårets största högtid – den högtid vi en gång förknippade med Jesus, hans död och uppståndelse – snarare blivit en tid för sockerchock och godisfrosseri än någonting annat?
Kristian Petrov, docent i idéhistoria och universitetslektor i kulturstudier vid Karlstads universitet, säger sig ha svaret.
Så här resonerar docent och universitetslektor Kristian Petrov.
– Enkelt uttryckt handlar det om gamla traditioner som anpassats till en modern livsstil. Socker och påsk har länge varit nära sammankopplade. Förr fastade folk före påsk och när fastan var över åt de sötsaker för att fira. De kristna inslagen i påskfirandet, som exempelvis den föregående fastan, har minskat – men traditionen att äta sötsaker finns kvar och har stärkts, säger han i ett uttalande från Karlstad universitet.
► Läs också: Krönikan: ”Hur mycket socker kommer du att äta i påsk?”
Känsla av det ljuva livet
När sockret kom till Sverige på 1200-talet sågs det som en medicin som kyrkan tolererade även under fastan. Socker var något exklusivt som endast de rikaste hade råd med och kungligheter i Europa, utifrån muslimsk förebild, skulpterade med socker för att visa sin vördnad för de religiösa högtiderna. På 1700-talet när tillgången på socker blev större och priset sjönk spred det sig i samhällsklasserna. Då började även borgarklassen att äta sötsaker vid olika religiösa högtider och firanden för att visa sin status. Bröllopstårta och begravningskaffe är exempel på institutioner som lever kvar än i idag.
– I dag har socker en stark kulturell förankring genom fika, lördagsgodis, belöning och att unna sig. Att äta sötsaker har blivit ett sätt att umgås och vid högtider som påsk när familjer och vänner träffas har sötsaker behållit sin givna plats, säger Kristian Petrov.
”Konsumenten riskerar att få de hälsoproblem som förr var vanligare bland kungligheter”
Genom att äta sötsaker får vi en känsla av det ljuva livet och att vi är privilegierade, menar han.
– Samtidigt har sockret gjort en omvänd klassresa, från aristokratins exklusiva statussymbol till sinnebilden för de lägre klassernas skräpmat. Godis skänker inte bara det sociala umgänget en kunglig glans utan konsumenten riskerar ironiskt nog att på köpet få de hälsoproblem och ”svarta tänder” som förr i tiden var vanligare bland kungligheter.
► Läs också: 10 anledningar att sluta äta godis
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!