Mamma matar sin treåring glass

Har du gjort ditt barn sockerberoende?

Fakta

Jerry Brännmyr
Jerry Brännmyr är styrkecoach och rehabiliteringsspecialist med ett stort intresse för idrott, träning, kost och hälsa sedan tonåren.
Han har 37 års erfarenhet av styrketräning och 17 års erfarenhet av landsvägscykling. Han har drivit egen träningsanläggning, utbildat styrketräningsinstruktörer och cykelinstruktörer samt arbetat som personlig tränare i många år.
Idag arbetar han i det egna företaget Stronger Performance & Rehab på Malkars Träningscenter Västra i Kalmar.

Här hittar du Jerry Brännmyrs tidigare krönikör:

Jag är emot och för kosttillskott
• Om dödliga kosttillskott och ofarliga läkemedel
• Därför är du gjord för att äta joniska mineraler
• För lite salt ger dig högt blodtryck
Hjärt- och kärlsjukdom orsakas av C-vitaminbrist

I söndags publicerade Aftonbladet debattartikeln Skippa sockret – om du älskar ditt barn skriven av min vän och kollega Anna Larsson. Debattartikeln har fått ett enormt genomslag. På bara tre dagar har 260 000 personer läst den och 35 450 personer delat den på sociala medier. Anledningen? Anna trycker på två ömma punkter. Hon debatterar vad barn ska äta. Det är två känsliga ämnen på en och samma gång och då blir det en kärnexplosion av känslor, dåliga samveten och åsikter.

Många föräldrar som inte vet vad barn behöver äta och föräldrar som är fullkomligt medvetna om vad barnen borde äta som har dåligt samvete har kommenterat artikeln. Anna påstår i artikeln att barn blir sockerberoende av att äta socker istället för mat. Har Anna rätt?

 Läs också: Historien om hur sockerindustrins egna forskning satte EU:s rekommendationer om sockerintag

 

Kan barn bli sockerberoende?
Det är inte vetenskapligt bevisat att barn kan bli sockerberoende men det är många vuxna som vittnar om att de är sockerberoende och vi är många som klart och tydligt kan se att barn också är det. Socker triggar barnets belöningssystem. Barn kan bli beroende av allt som påverkar deras hjärnor och det gör socker.

Är socker farligt?
Är socker farligt? Ja, det är klarlagt bortom varje rimligt tvivel att socker är farligt för hälsan. Är socker mycket farligare än man tidigare har trott? Ja, det är mycket farligare. Socker består till 50 procent av glukos och 50 procent av fruktos. Socker är huvudorsaken bakom den snabba ökningen av fetma. Idag finns det forskning som visar hur farligt fruktos är för hälsan. Fruktos är det mest fettbildande som finns. Fruktos orsakar fettlever och skrumplever som tidigare bara förekommit hos dem som missbrukat alkohol. För mycket socker rubbar ämnesomsättningen i levern. Levern är det enda organ som kan hantera fruktos. Den omvandlar fruktos till fett. Om du äter för mycket fruktos omvandlas och lagras fruktos som fett i levern och musklerna. Då kommer hormonerna i barnets kropp i obalans och då är okontrollerade hungerkänslor inte ovanliga.

► Läs också: Fruktos gör oss feta

Nationell strategi mot barnfetma
Åtta svenska forskare skrev i en debattartikel i DN den 10:e oktober 2016 att Sverige behöver en nationell strategi mot barnfetma. 17 procent av alla barn i Sverige som är sju till nio år lider av övervikt. Tre procent av dem är feta. Dessa barn löper en mycket större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna skriver även att barn inte själva väljer att bli överviktiga och att barn inte själva har möjlighet att ansvara för de val som påverkar deras hälsa. De menar att FN:s barnkonvention är tydlig: Barn har rätt att växa upp i en miljö utan risk att drabbas av den övervikt och fetma som kan ge upphov till livslånga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Barnfetma orsakar för tidig pubertet, depression och astma med mera. Tio procent av alla amerikanska barn har fettlever idag. Professor Robert H Lustig som har forskat på barnfetma i 30 år säger att barnfetma inte är en epidemi längre, nu är det en pandemi.

 Läs också: ”Fettlever är vår nya folksjukdom”

WHO vill minska barns sockerkonsumtion
En stor sockerkonsumtion orsakar fettlever, skrumplever, fetma, diabetes typ-2 och socker är gödningsmedel för cancer. På 1800-talet åt vi fyra kilo socker per person och år. År 1900 fick fem procent av oss cancer. Idag äter vi 40 kilo socker per person och år. 2017 får 40 procent av oss cancer. I Europa får barn 22 procent av sitt kaloriintag från socker. WHO vill att barn ska minska sin konsumtion av socker till maximalt 5 procent av sitt kaloriintag. Livsmedelsverket nöjer sig med en sänkning till tio procent. Problemet är att det inte bara är läsk, godis och glass som innehåller stora mängder socker utan även till synes harmlösa livsmedel som yoghurt, Risifrutti, bröd, ketchup, sirap, müsli, frukostflingor med mera. Ett annat problem är att det är normalt att låta barnen äta socker och ingen vill ha barn som är annorlunda. Ett annat problem är att barnen får äta jättemycket socker på förskolan. Alla förskolor borde vara sockerfria så att barnens föräldrar kan bestämma vad deras barn ska äta. Ett annat problem är att det är jobbigt att förändra.

► Läs också: Kopplingen mellan socker och olika cancerformer

Sockerberoende barn kan inte äta lördagsgodis
Barn som har blivit sockerberoende kan inte äta lördagsgodis. Narkomaner kan inte ta lördagsknark och alkoholister kan inte dricka lördagsgrogg för då trillar de dit igen. Sockerberoende barn måste hållas ”nyktra” för att de ska må bra. Det bästa är därför att undvika att göra barnen sockerberoende. Hur gör man då? Man ger dem en sockerfri frukost, lunch och middag och man ger dem två eller tre mellanmål med frukt, bär och nötter – om de inte är allergiska mot nötter förstås. Då vill barnen inte äta godis om de inte är sockerberoende.
Och nej, barn som är sockerberoende kan inte gå på barnkalas där det serveras socker. Det är som att bjuda in en alkoholist till ett vinprovningsparty. Under ett barnkalas äter barn 28 sockerbitar på två timmar. Det är lika mycket som de högst bör äta på fem dagar enligt WHO. Barnkalas där det serveras riktig mat och frukt, bär, nötter och mörk choklad till efterrätt går däremot alldeles utmärkt. De barn som inte är sockerberoende kan äta fem godisbitar. När jag var liten fick det plats 175 gram godis i en godispåse, idag får minst 500 gram godis plats. Godis bidrar inte till barns hälsa och välmående. Föräldrar som är sockerberoende har naturligtvis svårt att strypa sockerintaget för sina barn. Idag har många barn ont i magen. Orsaken är ofta att de har ätit för mycket socker. Forskningsstudier visar att skräpmat försämrar tarmfloran. Det i sin tur kan få tarmarna att läcka vilket skulle kunna förklara ökningen av typ 1-diabetes, glutenintolerans och allergier.

► Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Håll blodsockret stabilt
Om ett barn äter mycket socker på en gång stiger blodsockret snabbt. Det är inget problem på kort sikt om barnet är friskt och har en normal insulinkänslighet. Barnets kropp uppfattar ett högt blodsocker som livshotande. Om blodsockret blir tillräckligt högt hamnar barnet i koma. Insulin utsöndras därför för att hålla blodsockret på en normal nivå. Barn som får vitt bröd, pulvermos och snabbmakaroner eller godis istället för mat får inte i sig någon näring. Barn som äter riktig mat får inte i sig tillräckligt med näring. Maten innehåller för lite näring idag. Om barnet äter näringslös mat och godis istället för riktig mat minskar barnets näringsstatus. Om barnet inte äter riktig mat får det inte tillräckligt med magnesium, krom och omega-3 som är viktigt för sockeromsättningen. Barn som har brist på dessa näringsämnen har en minskad insulinkänslighet. Det innebär att deras kropp inte känner av hur mycket socker som finns i blodet och därför utsöndrar mer insulin än vad som krävs och därför rensas blodet helt på socker. Sockret omvandlas till fett, blodsockret sjunker och humöret sjunker också.

En låg insulinkänslighet är ett förstadium till diabetes typ-2. Diabetes typ-2 kallades åldersdiabetes förr eftersom det bara drabbade äldre men eftersom även barn får det idag kallas det typ-2 istället. Både föräldrar och barn har lärt sig vad som höjer blodsockret snabbt när barnet blir lågt på blodsocker och grinigt. Det är snabba kolhydrater och socker. Barnets blodsocker åker berg- och dalbana. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Om barn äter mycket skräpmat, kaffebröd och godis vill de inte äta riktig mat och den får inte plats i magen. Är det då verkligen aktuellt att ge sina barn någonting annat än så näringsrik mat som möjligt? Regelbundna måltider med riktig mat håller barnets blodsocker stabilt.

► Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Är en sockerfri kost extrem?
Är det extremt att ta bort hälsovådligt socker från barnens kost? Nej, det är intelligent, ansvarsfullt och hälsosamt. Det är en kost fullproppad med socker som är extrem. Varför är det socker i mat? Därför att livsmedelsföretag vet att vi både tycker att deras mat smakar gott då och blir beroende av den och köper ofta och mycket av deras varor. Det är du som är förälder som bär ansvaret för att välja rätt mat till ditt barn. De stora livsmedelsjättarna marknadsför produkter som dina barn blir beroende av. Om näringsfysiologer som inte är köpta av livsmedelsindustrin fick bestämma skulle inga produkter i livsmedelsaffären få innehålla socker.

Sockerskatt
Det kan väl inte ha undgått någon att flera länder har infört sockerskatt och att det även har diskuterats i Sverige. Ohälsan kostar ofattbara belopp för staten idag. Sockerfri mat skulle förbättra barnens hälsa enormt. En sockerskatt löser självklart inte hela problemet men skulle vara ett mycket välkommet styrmedel. Den borde kompletteras med att näringsrik mat skattebefriades, då skulle den få ännu större effekt.

► Läs också: Brittiska sjukhus inför sockerskatt för att hejda landets fetmakris

Jerry Brännmyr, styrkecoach och rehabiliteringsspecialist

Jerry Brännmyr, styrkecoach och rehabiliteringsspecialist

Om dina barn är sockerberoende är ansvaret ditt
En förälder sa till mig för ett tag sedan att mina barn vill inte äta nyttig mat. Jag svarade att det är inte dina barn som ska tala om för dig vad de vill äta. Det är du som ska tala om för dem vad de ska äta. Det är du som är förälder som bär ansvaret för dina barns hälsa. Om dina barn är sockerberoende är ansvaret ditt.

Barn kan visst äta potatis
Till de förespråkare för lågkolhydratkost som istället är upprörda över att barn äter potatis vill jag säga att ni bidrar till att föräldrar blir desillusionerade och ger upp. Alla forskare är överens om att ett aktivt barn med en frisk kropp, det vill säga utan metabolt syndrom, övervikt eller diabetes utan problem kan äta potatis. De är också överens om att det är skillnad på att äta tillsatt socker och att äta komplexa kolhydrater i hela naturliga oprocessade livsmedel och att det därför inte är farligt att äta de kolhydrater som förekommer i dessa livsmedel.

► Läs också: 10 anledningar att sluta äta godis

Vad ska barn äta?
Vad ska barn äta? De ska äta fisk, skaldjur, fågel, vilt, ekologiskt kött, ägg, rotfrukter, grönsaker, groddar, bär, frukt, frön och nötter, förutsatt att inga allergier föreligger förstås. Till frukost kan de äta havregrynsgröt eller råggröt med bär, mosad banan eller hackat äpple och kanel eller sockerfri yoghurt och sockerfri müsli. Läs innehållsförteckningen så att livsmedlet du köper inte innehåller high fructose corn syrup. Det kallas glukos-fruktossirap eller fruktos-glukossirap inom EU men det kan även kallas isoglukos. Kontrollera även att det inte innehåller socker, fruktsocker, druvsocker, modifierad majsstärkelse eller majssirap. Det är ännu farligare än socker eftersom det innehåller mer fruktos.
Men vad ska de dricka? De kan dricka vatten och mjölk. Om de inte gillar att dricka vatten kan du smaksätta det med citron eller bär. Du som är intresserad av dina barns hälsa ska läsa boken ”Det sötaste vi har” av Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och doktor i molekylär bioteknik.

► Läs också: Ann Fernholm: ”Barn blir sjuka av för mycket socker”

Av Jerry Brännmyr, styrkecoach och rehabiliteringsspecialist

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Jerry Brännmyr
Jerry Brännmyr är styrkecoach och rehabiliteringsspecialist med ett stort intresse för idrott, träning, kost och hälsa sedan tonåren.
Han har 37 års erfarenhet av styrketräning och 17 års erfarenhet av landsvägscykling. Han har drivit egen träningsanläggning, utbildat styrketräningsinstruktörer och cykelinstruktörer samt arbetat som personlig tränare i många år.
Idag arbetar han i det egna företaget Stronger Performance & Rehab på Malkars Träningscenter Västra i Kalmar.

Här hittar du Jerry Brännmyrs tidigare krönikör:

Jag är emot och för kosttillskott
• Om dödliga kosttillskott och ofarliga läkemedel
• Därför är du gjord för att äta joniska mineraler
• För lite salt ger dig högt blodtryck
Hjärt- och kärlsjukdom orsakas av C-vitaminbrist

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.