De flesta vet att påsken firas av en anledning som på något sätt har med religion att göra. Men varför vi firar exakt som vi gör, med till exempel påskkärringar och mängder av ägg och godis, är det inte många som vet.
Här får du svar på några av dina frågor.
I går, på skärtorsdagen, drog själva påskhelgen igång för att allt som allt pågå under fem dagar: skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.
► Läs också: Idag är det långfredagen OCH våffeldagen – samtidigt!
Påsk = en påminnelse om Jesu lidande och inväntande av våren
Påsken räknas som en av kristendomens mest betydelsefulla helger och budskapet påskfirandet ska sända ut är, enligt Nordiska muséet, att påminna oss om Jesus lidande, död och återuppståndelse.
Tidningen Metro har bett Agneta Lilja, etnolog vid Södertörns högskola, att mer i detalj förklara varför vi firar påsken på det sätt som vi gör.
– Påsken handlar om Kristi liv och är en del av kyrkoåret som människor har firat länge och som nu har utformats till ett folkligt firande. I dag firar vi påsk genom att de flesta är lediga från jobbet, vi köper hem mat, ägg och godis, umgås med varandra, ger barnen påskägg och inväntar våren, säger hon till tidningen.
Varför klär vi ut oss till påskkärringar under påsken?
– Det kommer från gamla folkliga föreställningar om att skärtorsdagen var häxornas natt. Förut föreställde man sig att häxorna påbörjade sin resa till Blåkulla den dagen och att de startade från kyrktornet. Idag klär barnen istället ut sig till påskkärringar.
Varför äter vi så mycket ägg på påsken?
– Det är främst för att påsken infaller en tid när hönorna börjat värpa och att man då fick tillgång till mycket ägg. Sedan infaller påsken direkt efter den 40 dagar långa fastan där det var förbjudet att äta viss mat och ägg. Så det är ett skäl till att vi förknippar och äter ägg på påsken även i dag.
► Läs också: Kurera debatt: ”Därför ska du inte äta ägg i påsk”
Varför äter vi så mycket godis under påsken?
– Vi har nog ätit godis på påsken så långt tillbaka som man hade möjlighet att få tag på godis. Tidigare kunde man måla ägg i olika färger och ge till varandra, men godis är något som har blivit väldigt billigt att köpa och det är nog något som spelar in. Idag kan man köpa nästan hur mycket godis som helst men hade man gjort det förr i tiden hade det kostat en liten förmögenhet.
► Läs också: Fyra recept på nyttigare påskgodis!
Vad ligger då bakom fenomenet med påskris?
Metro ställer aldrig frågan om påskris till Agneta Lilja – men så här förklarar Institutet för språk och folkminnen samt Wikipedia fenomenet:
”Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Påskris som dekoration har i Stockholm och östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Först under 1930-talet blev det vanligt att pynta påskris i hela landet.”
Ett sätt att ta in våren – men med hänsyn till pollenallergiker
Utöver den religiösa grunden är ett syfte med påskriset att det ska sättas i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid när gröna blad är ovanligt i naturen. Påskris i offentliga lokaler brukar dock stå utan vatten eftersom lövsprickningen kan orsaka besvär för allergiker.”
► Läs också: Naturliga behandlingsmetoder för pollenallergi – hela listan A-Ö
Förekommer på flera ställen i världen
Traditionen med påskris förekommer inte bara i Sverige, utan även i Finland, på Brittiska öarna samt i Tyskland och flera andra länder i Centraleuropa. Däremot varierar pynt och bruk något mellan länderna. I Sverige och Finland är det vanligt med påskfjädrar i påskriset, men definitivt inte i andra länder.
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!