Debatt: ”Gilla grisar – men på rätt sätt!”

I höst pågår en kampanj som under rubriken ”Gilla gris” ska få framför allt yngre svenskar att äta mer griskött. Samtidigt försämras djurskyddet och intressen verkar för att kultingar ska separeras tidigare från suggan, något som ökar risken för sjukdom vilket leder till att mer antibiotika behöver användas. Det skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige som slår ett slag för en mer medveten köttproduktion och konsumtion.

Kampanjen ”Gilla gris” finansieras med EU-medel, inte mindre än 26,9 miljoner har EU bidragit med. Men samtidigt som denna kampanj från Svenskt Kött och danska Landbrug & Fødevar rullar tvingas vi konstatera att svensk grisproduktion nu genomförs med ett försämrat djurskydd. För snart två år sedan ändrades föreskrifterna – det vill säga Jordbruksverkets regler om hur djur får hållas – för gris och man tillåter numera att ett antal griskultingar tas tidigare från sin mamma. Regelverket sa tidigare 28 dagar men numera kan upp till 10 procent av kultingarna plockas ifrån suggan redan vid 21 dagar. 28 dagar är tidigt redan det, vi kan jämföra med hundvalpar som inte får skiljas från sin mamma före åtta veckors ålder och kattungar inte före tolv veckors ålder.

Att smågrisarna skiljs från suggan redan efter fyra veckor beror på att grisarna hålls inne i ganska trånga boxar och när kultingarna växer blir det trångt och därmed påfrestande för suggan. I naturlig grishållning, precis som för andra djur, kan mamman efter en tid lämna sina ungar ensamma en stund för att sedan komma tillbaks och dia. Men dagens industriella grisuppfödning ger inte sådana möjligheter. Och då blir ”lösningen” för att skona suggan och göra henne redo för att bli dräktig på nytt att avvänja smågrisarna tidigare. En annan ”lösning” som diskuterats är fixering av suggan så att hon inte ska ligga ihjäl sina små. Det förslaget avslogs men kommer troligen att återkomma i en något förändrad variant.

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Vad vi äter är avgörande för planetens framtid

I Sverige finns numera ett vetenskapligt råd i djurskyddsfrågor. Rådet kom innan sommaren med sina slutsatser om en tidigare avvänjning av smågrisar. Man skriver i sin rapport att avvänjningsåldern i inte bör få understiga 25 dagar för någon individ. Framför allt för att griskultingens matsmältningssystem och immunförsvar inte är tillräckligt utvecklat vid tre veckors ålder. Genom en låg avvänjningsålder riskerar vi därför att grisarna blir sjuka och därmed ökar risken för att mer antibiotika behöver användas.

LÄS OCKSÅ: Svenskens köttkonsumtion minskar

Jordbruksverkets förra generaldirektör lovade när förändringen av föreskrifterna infördes att man hade ”lyssnat på kritiken, men känner oss trygga med att förslaget kan genomföras med bibehållen djurvälfärd.” Nu visar det vetenskapliga rådets rapport att så inte var fallet. Vi har därför skrivit till Jordbruksverket och föreslagit att verket ska ta bort undantaget som tillåter avvänjning vid 21 dagar. Men än så länge finns inga sådana signaler från den ansvariga myndigheten och under tiden fortsätter grisfabrikerna att producera fler och fler grisar på bekostnad av djurhälsa och djurvälfärd.

LÄS OCKSÅ: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Det är således inte bara av klimatskäl och hälsoskäl för oss människor som vi behöver minska vår köttkonsumtion. Även djurhälsan behöver att vi äter mindre kött men betalar mer för det kött vi äter. För orsaken till att grisar föds upp under dessa förhållanden stavas helt enkelt lönsamhet. Att låta djuren växa långsammare och mer naturligt på större ytor innebär större kostnader och mindre intäkter. Så jag uppmanar också alla som äter kött att gilla gris. Och att just därför välja att enbart äta fläskkött från djur som fått gå ute och böka i jorden och där griskultingarna får vara kvar hos suggan i minst fyra veckor. Det är det enda hållbara sättet att gilla gris(kött).

Åsa Hagelstedt, Generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.